Syftet med studien var att undersöka hur verksamma undervisande lärare i grundskolans mellanår använde sig av konkret material i sin matematikundervisning samt vad dessa lärare ser för fördelar och nackdelar med att använda konkret material i sin undervisning. Undersökningens urval är behöriga undervisande lärare i årskurs 4–6 och bygger på en kvalitativ studie där enkäter med öppna frågor användes för att genomföra studien. Enkäten bygger på tre huvudteman som är kopplade till studiens frågeställningar. Det första temat bygger är vad konkret material innebär för lärarna. Det andra temat på hur och när lärarna använder sig av konkret material. Det sista temat bygger på lärarnas uppfattning av fördelar och nackdelar av konkret material i undervisningen.   Resultatet i undersökningen visade att samtliga lärare använder sig av konkret material i sin undervisning. De använde materialet i större utsträckning eller som en del i sin undervisning. Samtliga lärare såg för- och nackdelar med att använda konkret matematik i undervisningen. Fördelarna visade att konkret matematik kan förtydliga och fördjupa elevernas kunskaper. Flera av lärarna nämnde variation och att det är roligt för eleverna att använda materialet. Lärarna uttryckte också att de såg möjlighet för eleverna att bygga vidare sin förståelse i matematik med stöd av materialet.  Några av lärarna såg dock några nackdelar med att använda konkret material. Dessa nackdelar var pengar att köpa material, tid att hantera materialet samt att eleverna kunde använda materialet till lek och bli ofokuserade.

Syftet med denna empiriska forskningsstudie är att undersöka om - och i sådana fall - hur problemlösning kan utmana och utveckla elever med fallenhet för matematik i årskurs 4. I studien behandlas två frågeställningar; Vilken inverkan har problemlösning på utvecklingen hos elever med fallenhet för matematik och på vilka sätt kan gruppens homogena sammansättning påverka elevernas utveckling? Studien är av kvalitativ karaktär och de metoder som använts är deltagande observation och utvärdering i grupp. I resultatet framkom det att den utvalda problemlösningsuppgiften bidrog till att de utvalda eleverna utvecklade flera matematiska förmågor när de fick arbeta i en mindre homogen grupp med avseende på kunskapsnivå. Problemlösningsuppgiften bidrog bland annat till ett ökat engagemang, en utveckling av deras matematiska kreativitet samt kritiska tänkande och att eleverna fick möjlighet att fördjupa sig i ett matematiskt innehåll. Gruppens homogena sammansättning hade en positiv inverkan på elevernas utveckling. Grupperingen ledde till en internalisering där eleverna tog tillvara på varandras kunskaper och kvaliteter och därigenom utmanade varandra. Eftersom eleverna var på ungefär samma kunskapsnivå förstod de varandras tankar och beräkningar vilket också bidrog till deras ökade engagemang och intresse för uppgiften.

Abstrakt I studien undersöks vad som karaktäriserar två grupper nyanlända mellanstadieelevers samtal om en faktatext. Syftet är att få kunskap om vad i en faktatext nyanlända elever samtalar om, med hjälp av stöttande frågor från en samtalsledare. Syftet är också att få kunskap om på vilka sätt eleverna samtalar om språk och ämnesinnehåll. I studien antas ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där interaktionen mellan eleverna i samtalet är av betydelse för den förståelse och det lärande som kommer till uttryck. För att förstå vad som kommer till uttryck i elevernas samtal, har studien dessutom ett sociosemiotiskt perspektiv på språk. Eftersom läsandet av och samtalet om en faktatext ligger till grund för undersökningens resultat, antas även ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande. Inom ett sådant perspektiv ses mötet mellan läsare och text som meningsskapande. Undersökningens material består av två videoupptagningar, där två grupper med totalt nio nyanlända mellanstadieelever har filmats. Eleverna läser och samtalar om en faktatext tillsammans med en samtalsledare, som ställer stöttande frågor. Materialet har transkriberats och elevernas textrörlighet har analyserats. Resultatet visar att eleverna, med hjälp av samtalsledarens stöttande frågor, framför allt samtalar om ord, sammanfattar, tar ut huvudpunkter, generaliserar, kommenterar textens funktion, och relaterar till tidigare erfarenheter samt till författarperspektiv. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärares frågor stödjer och styr nyanlända elevers möjligheter att röra sig i texter.

I studien undersöker och syftar vi till att förstå hur två lärare, en i årskurs tre respektive en i årskurs sex, ställer frågor om en faktatext och vilka elevresponser detta resulterar i. För att kunna tolka elevernas responser antas ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande användes för att tolka vilket möte eleverna gör med texten i läsandet och samtalet om en faktatext. Studiens material består av videoinspelade observationer. Det videoinspelade materialet för årskurs tre är totalt 45 minuter, medan materialet för årskurs sex totalt är 60 minuter. Totalt deltog 32 elever och två lärare. Under observationerna iakttog vi hur lärarna ställde frågor om en utvald sakprosatext och vilken elevrespons lärarnas frågor resulterade i. Det insamlade materialet analyseras utifrån studiens analysverktyg, textrörlighetsmodellen. Resultatet visar att lärarna lägger mer fokus på faktatextens begrepp, än på dess innehåll och budskap. Det visar också att lärarna använder sig mer frekvent av stängda frågor istället för öppna frågor. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att lärares frågor påverkar hur elevernas resoner blir. Resultatet visar också att elevresponserna och frågorna skiljer sig åt i årskurserna eftersom lärarna väljer att lägga upp sina lektioner på olika sätt.

The purpose of this master thesis is to examine if booktalk is a good method for stimulating reading based on interviews and observations with two classes of pupils in the intermediate level of the Swedish nine-year compulsory school. Our aim is also to study the reading environment regarding of Aidan Chambers' factors about what is indispensable for a good environment for the children. The factors are: Time for reading, time for reading aloud, the stock of books and conversations about books. The study is based on interviews with 38 pupils, two booktalkers and two teachers in two different cities. It also contains two observations of booktalk. The results show that the children in both schools like to listen to the booktalk and that they gladly take a book when they leave the library. In this case there is no difference between boys and girls. The study also shows that the children do not have enough time in school to read quietly for themselves instead the teachers read aloud for them. / Uppsatsnivå: D

Denna studies syfte är att, utifrån ett ramfaktorteoretiskt tänkande, undersöka hur lärare upplever att läroplanen och elevgruppen påverkar geografiundervisningen som behandlar Sverige, Norden och Europa i årskurs 4-6. Studien behandlar vilka tillgångar och hinder lärare upplever att läroplanen utgör i geografiundervisningen, samt vilka anpassningar lärare upplever att de gör utifrån elevernas bakgrund och erfarenheter.   Studien är baserad på analys från fyra verksamma lärare i årskurs 4-6. Två lärare är verksamma i mångkulturella klassrum och två lärare i homogena klassrum, detta för att jämföra lärares anpassningar utifrån elevgrupp.   Samtliga lärare i studien anser det vara en tillgång att centrala innehållet behandlar Sverige, Norden och Europa i geografiundervisningen i årskurs 4-6 på det sätt att man börjar i närområdet och utvidgar ämnesinnehållet därifrån. Liknande menar lärarna att en mångkulturell elevgrupp utgör en tillgång i geografiundervisningen då eleverna kan bidra med perspektiv från olika delar av världen Däremot upplever lärarna att läroplanen kan utgöra ett hinder då det blir svårt att följa upp elevernas intressen som ofta kan ligga utanför Europa. I analysen framkommer det att elevernas intressen påverkas av elevgruppens härkomst, tidigare erfarenheter av ämnet, medieanvändning samt resor eleverna gjort. Utifrån dessa intressen hävdar lärarna att de gör anpassningar på olika sätt. Ytterligare en aspekt som framkom av denna studie är att lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens vidare för att vara verksamma i de rådande klassrummens geografiundervisning i årskurs 4-6. Studien visar inga stora skillnader kring lärarnas åsikter hos de verksamma i multikulturella kontra homogena klassrum.

Syftet med detta examensarbete är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka bildlärares beskrivningar av bildundervisningens förutsättningar för årskurserna 4–6 och vilka faktorer som påverkar den. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Hur beskriver lärarna i bildämnet de möjligheter och hinder som ges för undervisning i bildämnet? Hur beskriver lärarna att ramfaktorerna påverkar elevernas förutsättningar att uppnå kunskapskraven? Och Vad beskriver lärarna att det krävs för att uppnå en likvärdig undervisning? Intentionen är att skapa en bild av hur lärare förhandlar med de förutsättningar som ges för bildämnet i och hur detta påverkar möjligheten att se bildundervisningen som likvärdig på skolorna. Undersökningen utgår ifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och för att hitta de faktorer som påverkar bildundervisningen definieras även kort några ämnesdidaktiska teorier i arbetets bakgrund. Den kvalitativa undersökningen utfördes genom semi-formella och strukturerade intervjuer med fyra undervisande lärare i bildämnet på olika skolor. Resultatet visar att de olika skolorna i samma kommun har olika förutsättningar för undervisningen och eleverna har olika förutsättningar att nå kunskapskraven. Detta resultat jämförs i förhållande till tidigare gjorda studier kring ramfaktorer för bildundervisningen. / <p>Bild</p><p></p>

<p>Det är många elever i vår skola som förknippar svenskundervisningen med tråkiga grammatiklektioner. Mitt syfte är att i detta arbete söka svar på bland annat Har det alltid funnits grammatikundervisning i den svenska skolan?, Har Lpo förändrat inställningen till grammatik? och Uppfattas grammatik som tråkigt och något nödvändigt ont? Min undersökning bygger på en enkätundersökning gjord av Göran Strömqvist 1985. Jag har utfört en liknande undersökning för att se om det har skett någon förändring sedan Lpo 94:s tillkomst om mellanstadieelevers inställning till grammatik.</p>

<p>This study describes how verbal abuse is used in schools and how it affects students. As a  result of the study is a questionnaire which was distributed to 153 students at two schools in a small town in southern Sweden. Students who participated in the study were in grades 3-6 and were between 9 and 13 years old. I asked students 13 questions, which dealt with verbal abuse, some of them were check questions and some were issues that required a longer response.</p><p>The results of the survey show that 108 students of 153 have ever felt verbally abused at school, slightly more girls than boys. Usually they say they have been verbally abused by their own sex and then with words like boys are more frequently offended by words of a sexual nature, whereas girls more often are offended by words that violate their appearance.</p><p>The students who feel aggrieved are shown to be those students who violate others. Students believe they have the right to give back. A relatively large number of students believe that those who want to violate the do it because it's fun. The so called joke-discourse, in which verbal abuse is dismissed with that it´s only jokes or just something that "slipped out" by mistake, have got a place even in middle school. It turns out that about one third of the surveyed students carry a fear of being called something offensive when they are in school. It appears that verbal abuse is a problem very much exists in schools and used in equal proportion of both boys and girls to create a kind of power structure between the sexes but also within their own sex.</p>

This study describes how verbal abuse is used in schools and how it affects students. As a  result of the study is a questionnaire which was distributed to 153 students at two schools in a small town in southern Sweden. Students who participated in the study were in grades 3-6 and were between 9 and 13 years old. I asked students 13 questions, which dealt with verbal abuse, some of them were check questions and some were issues that required a longer response. The results of the survey show that 108 students of 153 have ever felt verbally abused at school, slightly more girls than boys. Usually they say they have been verbally abused by their own sex and then with words like boys are more frequently offended by words of a sexual nature, whereas girls more often are offended by words that violate their appearance. The students who feel aggrieved are shown to be those students who violate others. Students believe they have the right to give back. A relatively large number of students believe that those who want to violate the do it because it's fun. The so called joke-discourse, in which verbal abuse is dismissed with that it´s only jokes or just something that "slipped out" by mistake, have got a place even in middle school. It turns out that about one third of the surveyed students carry a fear of being called something offensive when they are in school. It appears that verbal abuse is a problem very much exists in schools and used in equal proportion of both boys and girls to create a kind of power structure between the sexes but also within their own sex.