Tyst läsning sker i stor utsträckning i årskurs 4–6, ofta är det en individuell aktivitet där lärarens metoder och intentioner är mindre framträdande. Denna litteraturstudie belyser hur tyst läsning används för elevers läsutveckling i årskurs 4–6. Litteraturstudien, som har tagits fram via sökningar i databaserna Eric och Libris, besvarar frågeställningen: Hur kan lärare i årskurs 4–6 arbeta med tyst läsning som en läsutvecklande aktivitet? Resultatet av litteraturstudien pekar på ett antal faktorer som påverkar läsutvecklingen. Dels behöver läraren göra aktiva val genom uppföljning och kontroll av läsningen genom; textsamtal, vilka böcker eleverna väljer och se om eleverna verkligen läser. Dels visar forskning på svårigheterna med tyst läsning, och i årskurs 4–5 bör högläsningen få större utrymme. Följaktligen bör läraren kombinera tyst läsning med högläsning eller annan efterföljande uppgift. När tyst läsning däremot behärskas väl så är den bättre för läsförståelsen än högläsning. Litteraturstudien leder fram till en kunskapslucka kring individuella anpassningar samt i vilken mån elever får möjlighet till social interaktion kring läsningen, vilket blir vårt intresseområde inför examensarbete II.

Syftet med denna studie var att jämföra lärares syn på ämnena bild samt idrott och hälsas betydelse och villkor på mellanstadiet. Lärares syn på vad som legitimerar att ämnena bör finnas i skolan är en del av den skolkod som ramar in skolorna. Tillsammans med de villkor som finns inom ämnena är dessa ramfaktorer som påverkar undervisningen. Studien har därför undersökt åtta olika lärares syn på ämnena genom kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har två idrottslärare, två bildlärare samt fyra klasslärare, som alla arbetar på mellanstadiet, intervjuats. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån en fenomenografisk metodansats, vilket resulterade i sju olika kategorier. Resultatet visar att alla undersökta lärare ser ämnena som betydelsefulla men utifrån anledningar. Främst legitimeras ämnena utifrån att de bidrar till att uppfylla övergripande mål för skolan. Detta genom att de anses stödja de teoretiska ämnena, elevernas personliga utveckling samt elevernas välmående. Två av de lärare som undervisar i ämnena legitimerar även dessa utifrån att de bidrar med ämnesspecifika kunskaper. De ramfaktorer som anses viktiga för undervisningen handlar om tid, antalet elever, materiella resurser samt en stöttande chef och kollegor. Studien har didaktisk relevans eftersom olika syner på ämnenas betydelse för elever synliggörs och på så sätt kan väcka diskussion om vad som bör legitimera ämnena. Genom att besvara denna fråga kan också de villkor som tilldelas ämnena diskuteras.

Syftet med studien är att undersöka hur innehållet i läromedel i kemi för årskurs 4-6 framställs och på vilket sätt detta kan skapa möjligheter eller svårigheter för elevers förståelse och intresse. Studien är en kvalitativ textanalys, som med utgångspunkt i läroplansteori tar hjälp av analysverktygen representationsnivåer och ämnesfokus för att analysera innehållet i kapitlet om vatten i fyra kemiläromedel för årskurs 4-6. Resultaten visar att det, gällande representationsnivåer, finns stora skillnader mellan läromedlens framställning av innehåll. Framförallt den abstrakta submikronivån står för variationen och förekommer inte alls i ett av läromedlen medan den i de övriga läromedlen varierar stort i både omfattning och på vilket sätt den används. Gällande ämnesfokus visar resultatet att syftet med det innehåll som framställs framförallt har ett akademiskt ämnesfokus medan de skillnader som finns mellan läromedel är i vilken utsträckning övriga ämnesfokus förekommer. Sammantaget visar studiens resultat att beroende på vilket läromedel som väljs får eleverna olika möjligheter och förutsättningar för att skapa förståelse och intresse för kemiämnet.

No description available.

Forskning visar att vägledning behöver ske mer systematiskt och under en längre period för att elever ska kunna utveckla valkompetens. Syftet med denna studie är att undersöka lärares och studie- och yrkesvägledares upplevelser av hur vid vägledning integreras i undervisningen i grundskolans lägre årskurser och hur detta kan påverka elevers utvecklande av valkompetens. Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Hur integrerar lärare och studie- och yrkesvägledare vid vägledning i låg- och mellanstadiet? Och hur upplever lärare och studie-och yrkesvägledare att låg- och mellanstadieelevers utvecklande av valkompetens påverkas av integrerad vid vägledning i undervisningen? Empiriskt material har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med tre studie- och yrkesvägledare och åtta låg- och mellanstadielärare som valts ut då de uttalat arbetar med vägledning i undervisningen. Teorierna som använts för att analysera empirin är Career Management Skills samt STF-skolmodellen för att besvara den första frågeställningen. Vidare används teorierna DOTS och Circumscription and compromise för att besvara den andra frågeställningen. Studien visar att informanterna arbetar med att integrera vid vägledning i låg- och mellanstadiet genom samarbete med lokala företag samt att teman framtid och yrken vävs in i undervisningen. Studien visar även på att informanterna anser att dessa vägledningsinsatser leder till ökad valkompetens hos eleverna och bidrar till elevers förståelse för sambandet mellan skolan och framtida vuxenliv.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka nyutexaminerade lärares upplevelser gällandekonflikthantering i relation till resurser, utmaningar och behov.Studien behandlar frågor kopplat till vilka resurser nyutexaminerade lärare upplever att de fått med sig från lärarutbildningen samt arbetsplatsen, vilka utmaningar de upplever samt vilka behov de nyutexaminerade upplever sig ha. Alla frågor är i relation till konflikthantering. Frågorna besvaras genom semistrukturerade intervjuer där fem respondenter deltar. I analysen av den insamlade empirin tillämpas en kvalitativ innehållsanalys utifrån Richard Cohens konfliktpyramid (1995; 2005, s. 35) som också används som teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat förstås utifrån konfliktpyramiden och dess nivåer vilka är: (i) Förebygga, (ii) Hantera, (iii) Hjälp och (iv) Stopp. Resultat visaratt majoriteten av respondenterna upplever att lärarutbildningen brister när det kommer till att bidra med kunskap och resurser i konflikthantering. Fortsättningsvis pekar resultat på att respondenterna upplever att ingen utbildning i konflikthantering ges via arbetsplatsen, dock upplevs kollegorna på arbetsplatsen vara en resurs i sig. Vidare påvisar resultat att alla respondenter upplever utmaningar i relation till konflikthantering. Specifikt poängterar respondenterna utmaningar i anslutning till medling av konflikter. Ytterligare en utmaning gällande konflikthantering som respondenterna nämner är att välja lämpliga konsekvenser till olika typer av konflikter. Avslutningsvis tyder resultat på att alla respondenter upplever ett behov av stöd, dels från lärarutbildningen, dels från arbetsplatsen. Stödet som efterfrågas skiljer sig till viss del åt. Respondenterna önskar från lärarutbildnigen stöd i form av kurser och diskussioner av fallbeskrivningar. Slutsatsen är att konflikter är ett vardagligt fenomen i skolans värld och att det finns en komplexitet i relation till konflikthantering som nyutexaminerad lärare. Vidare innebär framgångsrik konflikthantering att arbeta på flera olika nivåer samtidigt där störst vikt kan tänkas ligga på det förebyggande arbetet. Erfarna lärare anses vara en viktig resurs för nyutexaminerade lärare i arbetet med konflikthantering och det finns en relevans i att lyssna till lärarstudenter och nyutexaminerade lärares behov i relation till konflikthantering för att förbereda dem inför dagens skola.

Ungdomar upplever att studie- och yrkesvägledningen i skolan kommer för sent. Med detta som grund uppstod studiens valda ämne vilket är studie- och yrkesvägledning i mellanstadiet. Syftet med denna uppsats är att granska hur studie- och yrkesvägledare och mellanstadielärare arbetar med vägledning i mellanstadiet och hur samarbetet ser ut mellan professionerna. Undersökningen genomfördes via en kvalitativ intervjumetod där fyra studie- och yrkesvägledare och fyra mellanstadielärare deltog varav ingen av informanterna arbetar på samma skola. Informanterna som deltog fick svara på hur de arbetar med vägledning i mellanstadiet och hur samarbetet ser ut professionerna sinsemellan. I analysen används Social exchange theory, som är en beteendeteori, och Self-determination theory, som är en motivationsteori. Teorierna har använts för att analysera och förklara resultatet. Teoretiska begrepp som blir viktiga är: utbyte, belöningar, kostnader, beteende, behov, autonomi, kompetens och samhörighet. Samtliga av informanterna använder sig av vägledning i mellanstadiet i någon form. Det som varierar är hur mycket det används och på vilket sätt. När det gäller samarbetet mellan professionerna skiljer sig resultatet åt beroende på yrkesroll. Skillnaderna visar sig i att samtliga studie- och yrkesvägledare menar att de har ett samarbete med lärarna medan majoriteten av de intervjuade lärarna å andra sidan uttrycker att ett samarbete med studie- och yrkesvägledare inte finns. Resultatet visar att goda relationer, attityder och upplevelsen av att befinna sig på samma kompetensnivå är faktorer som gynnar samarbetet. För att ett sådant samarbete ska vara möjligt måste det finnas inplanerad tid, förståelse för varandras yrkesområde och en huvudman som anser att vägledningsfrågor är viktiga.

Syftet med undersökningen är att ta reda på varför lärare använder högläsning på mellanstadiet samt om syftet med högläsning förändras i de olika årskurserna. För undersökningen har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. När vi frågade informanterna om deras syften med högläsning kunde vi sortera in svaren i fyra teman. Dessa teman handlar om högläsning som språkutvecklande, mysig och avkopplande stund, för att väcka ett intresse för litteratur och skapa upplevelser hos/för eleverna och sist att använda högläsningen som diskussionsunderlag och som hjälp i värdegrundsarbete. Dessutom har vi redogjort för våra respondenters förändring av syften och användning av högläsning i de olika årskurserna fyra, fem och sex där det bland annat framkommer att högläsning används oftare i årskurs fyra än i årskurs fem och sex.

Det pågår ständiga diskussioner om barns intresse för läsning, och hur intresset för böcker minskar i takt med stigande ålder. PIRLS-studien diskuteras ofta och visar att nästan en tredjedel av svenska elever inte tycker om läsning. Syftet med studien är att inhämta kunskaper om hur mellanstadielärare utformar läsundervisningen med skönlitteratur och vilka strategier de använder för att främja elevers motivation för läsning. Syftet är också att öka förståelsen för elevers känsla av medbestämmande och i vilken utsträckning lärarens synsätt påverkar elevernas inställning. De ramverk som används i studien är medbestämmandeteorin, Gambrells sju regler, samt Guthrie och Davis sex klassrumspraktiker. I studien har kvalitativa intervjuer med lärare genomförts och enkätundersökningar i de intervjuade lärarnas klasser. Resultatet visade att alla lärare använde fem av studiens 11 strategier som främjar läsmotivation. Resultatet visade även att lärarens egen uppfattning och syn på läsning överensstämmer med elevernas känsla av medbestämmande samt deras inställning till läsning.

Läromedel ligger till grund för stora delar av historieundervisningen och det är därför viktigt att veta att läromedlen förhåller sig till läroplanens mål, dock finns det inga krav på att ett läromedel måste förhålla sig till läroplanen. Forskning belyser att lärare sällan granskar de läromedel som används. I läroplanen för grundskolan står det att skolan har i uppgift att förmedla och verka för jämställdhet. Genushistoria är väletablerat inom historievetenskap men samtidigt visar forskning på att historieläromedel inte är uppdaterade i förhållande till forskningen. Syftet med denna litteraturstudie är att studera hur kvinnor respektive män framställs inom historieläromedel för årskurs 4-6. Den andra frågeställningen behandlar hur historieläromedel förhåller sig till läroplanens mål om jämställdhet. Litteraturstudien har baserats på litteratur som sökts fram genom databaser och främst utgått från nationella källor och sedan har internationella källor inkluderats för att bredda resultatet. Källorna har granskats utifrån väl utvalda kriterier som svarar för om källan är relevant för arbetet. Resultatet visar att kvinnor är underrepresenterade i läromedel i historia för årskurs 4-6, samtidigt som utvecklingen av jämställdheten i läromedel går framåt. Kvinnor framställs som svaga och som en tillhörighet, samtidigt som män framställs som modiga och äventyrliga. Det finns också tydliga tendenser till att historiska kvinnors positiva egenskaper presenteras som ett arv från kvinnans far. Faktorer som påverkar att läromedel inte förhåller sig till jämställdhet sägs vara läromedelsförfattarnas rädslor till förändring av den tidigare undervisade historien eftersom det i sin tur skulle påverka förlagens ekonomi. Av dessa anledningar placeras kvinnor in i mindre stycken utanför huvudtexten. Historieläromedel kräver vidare utveckling för att bli jämställda.