Betydelse av elevernas ordförråd för lärande av ämneskunskaper på mellanstadiet har undersökts genom åtta lärares perspektiv i form av en kvalitativt inriktad intervjubaserad studie med sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Studien har fokuserat på det arbete lärarna beskriver att de gör rörande utveckling av elevernas ordförråd, vilka skäl de uppfattas ha för arbetet, vad de anser att elevernas ordförråd är viktigt för samt möjligheter och utmaningar de ser i arbetet. Analys med verktyg från den sociokulturella teorin visar på resultat som anger att utpekande, semiotisk och retorisk funktion samt appropriering ses avseende ordförrådets betydelse för utveckling av ämneskunskaper inom flera ämnen och arbetsområden. För eventuella konsekvenser för undervisning krävs vidare studier. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Denna litteraturstudie belyser utmaningar i undervisning av kritiskt tänkande i samhällskunskap i år 4–6. Ett av grundskolans övergripande uppdrag är att fostra elever i demokratiska värderingar. En betydande del av det uppdraget ligger på samhällskunskapslärare. För att kunna delta i samhällsdebatter och för att kunna fatta genomtänkta och välavvägda beslut, behöver medborgare kunna tänka kritiskt. Detta är något som både FN och Skolverket är tydliga med i de styrdokument som påverkar skolans verksamhet. Det är viktigt att kunna skilja på vad som är åsikter och vad som är fakta i det informationsflöde som ständigt omger oss. Syftet med studien är att titta på vilka utmaningar som aktuell forskning visar på i samhällsdidaktiken när det kommer till undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Forskningslitteraturen som ingår i studien är vetenskapliga artiklar, licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar samt även studentlitteratur och böcker med forskningsanknytning. Litteraturstudien är kvantitativ med ett samhällsvetenskapligt teoretiskt perspektiv. Till största delen är det svensk forskning från 2011 och framåt som ingår i studien men även viss forskning från USA finns med. Resultatet från litteraturstudien har delats in i fyra övergripande teman utifrån de utmaningar som framkommit. Det första temat är lärares kompetens och på vilket sätt de påverkar undervisning i kritiskt tänkande. Det andra temat utgår från elevens utvecklingsnivå, kunskaper och erfarenheter och vilka utmaningar det ger vid undervisning i kritiskt tänkande. Det tredje temat tar upp digital källkritik och de utmaningar som finns när elever använder digitala verktyg, internet och sökmotorer i undervisningssyfte. Slutligen så tar det fjärde temat upp övergripande faktorer som kan ge utmaningar vid undervisning i kritiskt tänkande. Forskningen visar att det finns ett flertal utmaningar vid undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Såväl lärares som elevers förkunskaper, åsikter, personliga intressen och bakgrund kan påverka undervisningen på olika sätt. Även om styrdokumenten tar upp vilka mål elever ska nå och vilka förmågor som de ska träna så är det läraren som styr innehållet och planerar undervisningen. Elever på mellanstadiet är i en ålder då det händer mycket med den kognitiva utvecklingen. Undervisningen behöver därför anpassas efter gruppens förkunskaper och mognad. Samhällskunskap är ett ämne som innehåller två delar. Samtidigt som eleven ska lära sig ämneskunskaper ska undervisningen även vara fostrande. Forskarna är delade i sina åsikter om de två delarna står mot varandra eller om de hör ihop. Kritisk tänkande är en förmåga som är svårbedömd och som kräver handledd och välplanerad undervisning över tid.

Läroböcker används dagligen i den svenska skolan, inte minst under historieundervisningen. Utifrån egna erfarenheter är det läroboken som styr undervisningen i historia och något som lärarna lätt faller tillbaka på. Vilket läromedel en lärare väljer att använda påverkar elevernas möjlighet till kunskapsutveckling. Syftet med studien är att sammanställa hur läroböcker i skolämnet historia i årskurs 4–6 behandlas i forskning. Syftet besvaras genom frågorna: hur använder lärare läroböcker i förhållande till andra läromedel i historieundervisningen på mellanstadiet och vilka fördelar och nackdelar finns det med att använda läroboken i historia? Litteraturen samlades in via sökningar i databaserna Artikelsök, Swepub och ERIC. För att analysera det material som samlats in skapades en översiktsmatris. Detta för att se så litteraturen stämde överens med urvalskriterierna och var relevanta till studiens syfte. Resultatet visar att det är upp till varje lärare att välja lärobok eller att välja andra läromedel. Läroboken kan fungera på olika sätt beroende på hur läraren väljer att använda den. Trots valmöjligheter är det vanligaste arbetssättet att läsa högt ur läroboken. Resultatet visar även att språket i läroböckerna gör det svårt för eleverna att förstå och frågan om litteracitet i historieundervisningen väcktes. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda en lärobok i historieundervisningen. Lärarna ser fler fördelar än vad eleverna gör.

I vårt samhälle har behovet av att kunna tillgodose sig text ökat drastiskt i och med globaliseringen och den växande teknologin. Mot ovanstående har skolan och utbildningen ökat sina krav på hur elever idag ska kunna möta och hantera en allt större genre av texter som skönlitterär, fakta, beskrivande, argumenterande, utredande och så vidare. Att tillägna sig en god läsförmåga är således viktigt för såväl akademiska resultat som att kunna vara en aktiv medborgare i samhället. Dock visar internationella undersökningar som PISA (Programme for International Student Assessment) och TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) att svenska elever har väldigt lite motivation till att läsa. Detta väckte frågan om vilka faktorer som kan bidra till läsmotivation. Faktorer menar vi är val lärare kan göra för att utforma sin undervisning på ett sätt som gagnar ändamålet, i detta specifika fall till att skapa läsmotivation. Utifrån frågeställningen “Vilka faktorer kan bidra till läsmotivation hos elever i årskurs fyra till sex?”, gjordes en systematisk databassökning som resulterade i fem forskningsartiklar som vidare kompletterades med tre manuellt framsökta artiklar samt två manuellt funna avhandlingar. Resultatet visade på åtta faktorer som var av extra vikt för att kunna motivera eleverna till att läsa. Den starkaste faktorn var autonomi, det vill säga att eleverna får vara med att bestämma vad de ska läsa och hur de sedan ska arbeta med texten. Vidare visade slutresultatet av forskningsöversikten att socialt samspel, tillgång och utbud av böcker, rätt nivå på texter och stöttande feedback från lärare var viktiga faktorer. De sista två utmärkande faktorerna var elevnära texter, vilket betyder att texterna kopplar till elevernas liv och intressen. Slutligen är frekvensen en bärande faktor då den syftar till hur ofta eleverna får möjlighet att läsa.

Detta examensarbete har ämnat undersöka vilka ämnesområden inom naturvetenskap och teknik som elever i årskurs 4–6 är särskilt intresserade av samt undersöka deras upplevelse av NO-undervisningen i skolan. Eleverna har fått ställa egna frågor om naturvetenskap och teknik och dessa har kategoriserats utifrån ett antal olika ämnesområden. Detta examensarbete har funnit svaga tendenser till att elever i årskurs fyra klassar sin undervisning som roligare än elever i årskurs fem och sex. De mest populära kategorierna bland eleverna är frågor som rör anatomi och fysiologi, universum, Big bang och stjärnformation, kemiska reaktioner samt kemi överlag. Skillnader i kön inkluderar ett större intresse för kemi hos dem som identifierat sig som tjejer och ett större intresse för elektricitet och magnetism hos killar. Intresset för att genomföra laborationer inom kemin samt frågor som rör biologi är stora hos båda könen och frågor som rör reproduktion och genetik är vanligare hos tjejerna.Resultaten visar på att det finns ett antal ämnesområden som kan vara särskilt framgångsrika att inkludera i undervisningen för att fånga elevers intresse. Mer forskning behöver göras för att tydligare kunna identifiera potentiella samband mellan elevers intresse för särskilda ämnesområden och andra variabler såsom ålder, intresse för undervisningen och socio-ekonomisk status. / This student’s thesis aims to examine year 4-6 students’ interest in their science education as well as determine what subject matter connected to science and technology is of interest to the same students. Through a survey the students have formulated their own questions about science and technology which have hen been categorised according to subject matter as well as been asked to rate their enjoyment of their science instruction. This student’s thesis has found slight indications that the interest in science education declines between grade four and five to then remain constant throughout year five and six. The most common categories among the students’ questions are those concerning anatomy and physiology, the universe, big bang and the origin of the universe and stars as well as chemical reactions and experiments and chemistry overall. Gender differences include a larger interest for chemistry among those who’ve identified themselves as girls and a bigger interest in electricity and technology among boys. The interest in chemical reactions and experiments is even between the genders and questions about reproduction and genetics is much more common from girls than boys.The results of this study show that there is a number of subject that have the potential to be especially successful in capturing the students’ attention and interest. More research has to be done to more clearly identify possible correlations between interest in certain categories and other factors such as age, grade, performance, interest in school and socio-economic status.

Syftet med den här studien är att undersöka de möjligheter och utmaningar lärare upplever att de ställs inför vid distansundervisning, i årskurserna 4–6, samt vilka för- och nackdelar det finns med undervisningsformen och vilken påverkan lärare anser att det har på elevernas lärandesituation. En enkätundersökning gjordes där åtta lärare, som undervisar i årskurserna 4–6, besvarade frågor kring deras erfarenheter av distansundervisning. Resultatet visade att lärare använde sig av tryckta och digitala läromedel för att bedriva distansundervisning, samt Microsoft Teams för undervisning. Lärarna framhåller att för lyckad distansundervisning behöver man fokusera på ökad motivation, kommunikation och stöd. Fördelarna med distansundervisningen är att det är ett bra komplement till närundervisningen under kortare perioder, samt att den enskilda elevkontakten kan vara en fördel. Nackdelarna är att elever med särskilda behov drabbas negativt av distansundervisningen.

AbstractProblemområde: Övergången från mellanstadiet till högstadiet upplever många matematiklärare som en problematisk situation för eleverna. Den information som förmedlas är inte alltid tillräcklig och inte alltid den information som mottagande lärare efterfrågar. Samtidigt som avlämnande lärare saknar kunskaper om vilken information mottagande lärare vill ha.Syfte: Att undersöka lärares uppfattning om övergången mellan årskurs 6 och 7, med fokus på hur och vilken information om elevers kunskaper i matematik som överförs.Teoretisk ram: I mitt arbete utgår jag ifrån den sociokulturella teorin med medierande verktyg i centrum. Medierande verktyg är ett huvudbegrepp inom teorin, som fungerar som stöd för lärare vid övergången.Metod: En kvalitativ metod, där fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma mellanstadielärare och högstadielärare ligger till grund för analys och diskussion.Resultat och analys: Min studie visar att den information som överlämnas delas in i tre delar och överförs på olika sätt. Den formella informationen angående social status, exempelvis diagnoser och åtgärdsprogram, lämnas skriftlig. Den formella och summativa informationen angående resultat på nationella prov och andra prov som förmedlas muntligt och skriftlig. Den informella informationen som handlar om elevens sociala status, sådan som är för känsligt att skriva ned i ett formellt sammanhang samt generella kunskaper i matematik, lämnas muntlig.Slutsats: Det som mottagande lärare saknar är mer information om elevers kunskaper i matematik, eftersom informationen de får är alldeles för kortfattad och generell, den borde vara längre och mer specifik. Även avlämnande lärare efterfrågar vilken information som mottagande lärare vill ha. Därför behövs bättre kommunikation och samverkan vid övergångar mellan stadier.Nyckelord: högstadiet, matematik, mellanstadiet, sociokulturell teori, övergångar.

Studien undersöker i vilken utsträckning som lärarna anpassar No-undervisningen för svenska som andraspråkselever. Tidigare forskning visar att andraspråksinlärning är väldigt individuellt och kan påverkas av många olika faktorer i No-undervisningen. De två frågeställningar som studien syftar till är lärares anpassningar för SVA-elever (svenska som andraspråkselever) i No-undervisningen och vilka metoder som lärarna använder sig av i No-undervisningen för SVA-eleverna. Studien är kvalitativ med utgångspunkt från hermeneutisk teori. Den omfattar även semistrukturerade intervjuer som gjorts med behöriga No-lärare i årskurs 4-6 och där tolkningar gjorts utifrån respondenternas svar för att använda de mest bärande delarna i intervjuerna för studiens resultat. För att besvara frågeställningarna användes fyra frågor samt följdfrågor till dessa. Resultatet visar att samtliga lärare gör vissa individuella anpassningar för alla elever i klassrummet i No-undervisningen. Det finns vissa undantag där lärarna gör fler anpassningar för svenska som andraspråkselever än för de elever som har svenska som modersmål. För att underlätta för SVA-eleverna i deras utveckling i begreppsförståelse i No-ämnena används metoder som “cirkelmodellen”. Cirkelmodellen är en strategi som går att använda för att utveckla elevernas lärande. Det framgick även i studien att använda bildstöd var ett viktigt komplement för alla lärarna i anpassningar för SVA-eleverna i No-undervisningen.

Syftet med den här studien är att se hur de deltagande lärarna använder varierad undervisning inom engelskämnet i årskurs 4–6 och hur eleverna uppfattar undervisningen. Metoderna som användes i studien var observationer, intervjuer och enkäter. Studiens resultat visar att lärarna använde sig av varierad undervisning olika mycket. Resultatet visar även att eleverna uppfattar varierad undervisning positivt och att de vill arbeta på olika sätt.

Detta arbete kommer att beröra kritisk litteracitet och hur man kan arbeta med det i samhällskunskapsundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt var att samla ihop forskning om hur det går att använda kritisk litteracitet i samhällskunskapsundervisningen där vi analyserat de metoder, argument och tillvägagångssätt som redan finns för ämnet. Under processen av vårt arbete har vi använt oss av specifika nyckelord som hjälpt oss att hitta rätt forskning kring vad arbetet kommer att handla om. Inspirationen till detta arbete har kommit från vår verksamhetsförlagda utbildning där vi har stött på att arbetet med kritisk litteracitet i undervisningen är något lärarna inte lägger mycket fokus på. Hur vi kom fram till att de är ett problem var efter att vi märkte att majoriteten av eleverna i klassen förstod inte texterna de läste, samt att de inte fick möjlighet till att kritiskt analysera texterna utan de fick enbart svara på frågor till texterna. Detta gav oss motivationen till att forska djupare i vad som redan arbetas med till vad man kan förbättra för att skapa en bättre kunskap i ämnet samhällskunskap. Vi kom fram till att arbetet med att läsa och förstå texter är en viktig samt stor del av läroplanen och därför valde vi att forska kring hur man kan arbeta kritisk med litteraciteten i klassrummet för samhällskunskapsämnet.    För att besvara frågeställningen har en genomsökning av olika databaser använts. De olika databaserna är Swepub och EBSCO där både vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar har filtrerats på Peer Review där andra forskare har granskat texterna. Resultat har visat att det finns flera olika metoder att jobba med kritisk litteracitet i samhällskunskapsundervisningen och att man kan använda metoderna med varandra.