Statistik från Skolverket (2019) visar att eleverna på mellanstadiet i genomsnitt uppnår kunskaper nära betyget C i engelska när de slutar årskurs 6. Den här studien ska därför undersöka vilka muntliga klassrumsaktiviteter lärare på mellanstadiet anser vara till nytta för att utveckla elevers muntliga förmåga i engelska. Studien undersöker också och vilka klassrumsaktiviteter lärare använder för att utveckla dessa förmågor. Studien har genomförts genom att observera fyra legitimerade mellanstadielärare som undervisar i engelska under totalt åtta lektioner. Därefter har en uppföljande intervju med lärarna gjorts. Resultatet visar att lärarna använder muntliga klassrumsaktiviteter på engelska under sju av de åtta observerade lektionerna. Aktiviteterna engagerar eleverna och låter dem använda sina kunskaper i engelska samtidigt som de i en social gemenskap lär sig att kommunicera i och om elevnära situationer och ämnen. Resultatet visar också att lärarna använder ett varierat arbetssätt och låter eleverna förbereda sina muntliga prestationer. Slutsatsen av den här studien är att legitimerade lärare på mellanstadiet använder muntliga klassrumsaktiviteter som gynnar elevernas muntliga förmåga i engelska men vidare forskning på de nordiska länderna skulle behövas. / Statistics from Skolverket (2019) show that Swedish students in year 4–6 almost reach the grade of C in English. In this study it will be examined which classroom activities teachers find beneficial in developing the students’ oral skills in English. To do this, four licensed teachers was observed over eight lessons. As a follow up to the lesson observations, interviews with the teachers were conducted. The results shows that the teachers use oral classroom activities in seven out of the eight observed lessons. The results shows that the licensed teachers in English for year 4–6, gave time to the students prepare themselves before speaking and the teachers varied their teaching. Unfortunately, there is a lack of research on this field on the Nordic countries.

Allt fler elever får svårigheter i matematikämnet och undervisningen är till stor del läroboksstyrd. Detta gynnar inte alla elever. Undervisningen bör vara mer varierad och innehålla fler uttrycksformer och synliggöras med stöd av konkret material för att tillgodose elevers olika behov. Övergången från den konkreta fasen till den abstrakta fasen främjas genom laborativt arbete. Denna studie grundar sig på frågan om hur tillgängligheten av konkret material i matematikundervisningen på mellanstadiet ser ut. Syftet med studien var att bidra med kunskap om lärares och specialpedagogers upplevelser av användandet av konkret material och dess betydelse för elevers lärande i matematik på mellanstadiet. Studien var kvalitativ och baserad på nio intervjuer med lärare och specialpedagoger. De teoretiska ramverken som studien utgick ifrån var det sociokulturella perspektivet med medierande verktyg i fokus samt Bruners teori om upplevelsestadier. Resultatet visade att lärarna och specialpedagogerna har en positiv inställning till konkret material på mellanstadiet och att det gynnar lärandet i att gå från det konkreta till det abstrakta. Lärarnas och specialpedagogernas upplevelser var att aktiviteter med konkret material också höjer elevernas motivation, vilket leder till en mer positiv inställning till ämnet. Samtidigt visade studien att tillgängligheten av konkret material varierar på skolorna och att det finns faktorer som begränsar användandet i praktiken. Stora elevgrupper, elevers ovilja, brist på material och kunskap om material var några anledningar. Att inte hinna med matematikbokens alla delar angavs också som ett hinder då det tar tid att arbeta laborativt. Samtidigt visade resultatet att förutsättningar för att arbeta mer varierat finns, då det är lärarna som styr över lektionens innehåll. Resultatet visade att lärarens roll är avgörande i vad för material som används och hur det används. Lärarens kunskaper om material är av betydelse då materialet i sig inte leder till utveckling. Slutsatsen är att konkret material behövs på mellanstadiet för att fler elever ska få ökad förståelse för det matematiska innehållet och uppnå det abstrakta tänkandet.

Syftet med denna studie var att studera vilka spänningsfält som lärare ger uttryck för i undervisning av multireligiösa och sekulariserade elevgrupper, samt vilka didaktiska utmaningar som lärare möter i undervisningen och vilka arbetssätt som av lärare anses som framgångsrika för att bedriva en öppen, utforskande och inkluderande undervisning i multireligiösa och icke-religiösa elevgrupper på mellanstadiet. De medverkande var lärare med lång erfarenhet från olika skolor med olika upptagningsområden vilket gett en bred bild av forskningsområdet. Datainsamlingen genomfördes via personliga intervjuer samt via digitala kommunikationsverktyg som Zoom och Teams.  Studien kom fram till att undervisningen skiljer sig stort utifrån elevernas religiösa tillhörighet. De olika elevgrupperna ställer också olika krav på lärares kunskaper för att kunna bemöta dem på ett sätt som gör undervisningen öppen, utforskande och inkluderande.

Skolan har en viktig uppgift genom att överlämna ett urval av tidigare gjorde erfarenheter till den nya människan med målet att den nya människan inte ska behöva lära sig allt baserat på nya erfarenheter. Ett sätt att överföra de tidigare erfarenheterna och kunskaperna till dagens elever är genom läroböcker som är en koncentrerad form av erfarenhetsförmedling. I denna studie granskas och analyseras två multimodala läroböcker i svenska för årskurs 6. Undersökningen görs utifrån de riktlinjer och övergripande mål som enligt Lgr 11 grundskolor, förskoleklassen och fritidshemmen bör förhålla sig till. Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i läroplan (Lgr 11) för grundskola samt förskoleklassen och fritidshemmet undersöka och analysera två läromedel i svenska för årskurserna 4 - 6, Klara svenskan (språklära) och Fördel Sva 4-6 (Tala, läsa, skriva) med utgångspunkt på vilka förmågor dessa läromedel fokuserar på att utveckla hos elever i årskurs 6 samt vilka strategier de använder sig av. Frågeställningarna besvaras med hjälp av uppsatser, artiklar och teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för denna studie. Resultatet visar att bägge läromedlen behandlar de flesta förmågorna en elev behöver för att behärska ämnet svenska för årskurserna 4–6 oberoende av kunskapsnivå. Läromedlen inkluderar även elevernas tidigare erfarenheter och uppmanar till deltagande i undervisningen.

Matematik är ett abstrakt ämne där elever kan uppleva svårigheter att tillägna sig kunskaper och förståelse. Lärare står därmed inför dilemmat att differentiera matematikundervisning för att tillmötesgå alla elevers behov samtidigt som läroplanen inte behandlar hur undervisningen ska genomföras. Att undervisa med varierande representationsformer är en ansats som kan differentiera matematikundervisning och tillgängliggöra matematik och i bästa fall utveckla djup, så kallad relationell förståelse. Syftet med denna kunskapsöversikt är därmed att undersöka hur undervisning med varierande representationsformer kan bidra till att utveckla relationell förståelse i matematik hos mellanstadieelever. Kunskapsöversikten behandlar även några förutsättningar för att undervisning med varierande representationsformer ska bidra till att etablera relationell förståelse i matematik. Data inhämtades genom systematiska sökningar i databaserna ERC och ERIC. De söktekniker som har använts är frassökningar, boolesk sökmetod, kedjesökning via utvalda källor samt kedjesökning via citering. Slutligen valdes 14 vetenskapliga artiklar. I resultatet definieras först relationell förståelse och olika representationsformer. Sedan presenteras fördelar respektive förutsättningar för att arbeta med varierande representationsformer i matematikundervisningen. Resultatet diskuteras därefter i relation till kunskapsöversiktens frågeställningar. Slutsatserna tyder på att undervisning med varierande representationsformer kan bidra, på olika sätt, till att utveckla relationell förståelse i matematik hos mellanstadieelever. Varierande representationsformer kan bidra till utvecklingen av relationell förståelse om vissa förutsättningar tillgodoses. Kunskapsöversikten är relevant för matematikämnet och matematikdidaktiken eftersom den förmedlar ett didaktiskt tillvägagångssätt där elever, i linje med den svenska läroplanen, kan tillgodogöra sig matematisk kunskap och förståelse. Resultatet är dessutom relevant för både verksamma och blivande lärare, eftersom kunskapsöversikten även framför ett tillvägagångssätt för hur lärare kan undervisa i matematikämnet.

Intresset för den laborativa matematikundervisningen har ökat i Sverige och en anledning till detta är att skolor vill förbättra och utveckla sin undervisning i matematik. Lärare belyser att den laborativa matematikundervisningen underlättar för eleverna och hjälper dem förstå den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever på mellanstadiet uppfattar den laborativa matematikundervisningen samt att undersöka om elevernas uppfattningar stämmer överens med lärarens syfte med den laborativa matematikundervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa data som samlats in genom intervjuer med barn om deras tankar kring laborativ matematik och intervjuer med lärare om deras syfte med den laborativa matematikundervisningen. Resultatet visar att elevernas uppfattningar om den laborativa matematikundervisningen inte stämmer överens med lärarnas syfte vilket kan leda till att eleverna inte tar till sig det matematiska innehållet som är i fokus. Det beror på olika faktorer som exempelvis att det inte finns någon tydlig planering eller att eleverna inte ser det som något betygsgrundande, men det som utmärker sig mest är lärarens sätt att synliggöra syftet och att det saknas en tydlig förankring mellan den praktiska och den abstrakta matematiken.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur svensklärare som arbetar på mellanstadiet beskriver sitt arbete med elever som har utredd dyslexi, samt hur de beskriver deras samarbete med specialpedagogen.  Metoden för vår empiriska studie har varit kvalitativa enkäter med ett antal mellanstadielärare som har eller har haft elever med dyslexi i sina klassrum. Det insamlade materialet har bearbetats och sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt tillhörande begrepp som fokuserar på lärares kunskap/utbildning och deras samarbete med specialpedagog.  Resultaten från vår empiriska studie utifrån både lärar- och lärandeperspektivet har visat både utmaningar och möjligheter för lärare som har elever med dyslexi i sina klassrum. Många lärare beskriver att de har god erfarenhet med elever med dyslexi men att deras kunskap och utbildning om ämnet är ganska låg. Resultatet visade även att samarbetet mellan lärare och specialpedagog verkar vara mycket viktigt när det gäller att hjälpa elever som har dyslexi. Dock visade det sig utifrån de lärare som besvarade vår enkät att tiden inte finns där för att göra ett kontinuerligt samarbete som de egentligen hade önskat. Vad vi har kommit fram till är att läraren behöver utbildning och kunskap för att främja språkutvecklingen hos elever med dyslexi. Läraren behöver även ha ett gott samarbete med specialpedagogen för att kunna föra dessa elever framåt i undervisningen så att de klarar kunskapsmålen.

Läroplanen är ett viktigt styrmedel för att tydliggöra skolans uppdrag. Styrdokumenten har därför betydelse för hur undervisningen bedrivs i skolan. I uppsatsen analyseras olika synsätt på läsförståelse i de svenska kursplanerna för åk 4–6 i Lgr11 och Lgr22. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika synsätt på läsförståelse kan påverka undervisningen i ämnet svenska. De metoder som använts i studien är kvalitativa metoder som exempelvis, innehållsanalys och konstant komparativ metod. Analysen visar bland annat att det finns både likheter och skillnader mellan Lgr11 och Lgr22. I Lgr22 konkretiseras kunskapskraven i läsförståelse i högre grad och i Lgr11 uttrycks lässtrategier mer frekvent. Analysen visar även att lärarna hade mångfacetterade åsikter om kursplanen och att de arbetade med olika lässtrategier i undervisningen, varav vissa strategier återkom i högre grad än andra. Den utmaning som lärarna upplevde i läsförståelse var bristen på motivation hos eleverna. Utifrån resultatet ses att detta är ett viktigt område för vidare forskning.

Denna fallstudie undersöker ett matematikklassrum för mellanstadieelever. Studiens syfte är att identifiera sociomatematiska normer, hur dessa uppstått samt hur normerna påverkar undervisningen. Sociomatematiska normer är specifika för matematikklassrummet och avgör vad i den matematiska interaktionen som blir det ”normala” (Yackel & Cobb, 1996). Studien utgår från Cobbs och Yackels (1996) socialkonstruktivistiska sätt att se på lärande, där lärande uppstår både i en social och individuell kontext. Metoder som används för insamling av data är klassrumsobservationer samt enkät och intervju med läraren. Resultatet visar att de sociomatematiska normerna som kan identifieras i klassrummet består av både lärarens och elevernas matematiska föreställningar samt praktiska förutsättningar. Resultatet visar även att både de etablerade samt ännu inte förmodat gemensamma sociomatematiska normerna påverkar varandra. Studien implicerar en samsyn kring rådande normer för att kunna etablera önskvärda normer. En slutsats från studien är vikten av att vara medveten om och nyfiken på elevernas matematiska föreställningar, för att etablera de sociomatematiska normer läraren vill ska råda.

Studien syftade till att undersöka på vilket sätt och i hur stor utsträckning lärare uppgav att de arbetar med boksamtal i samband med skönlitterär läsning i svenskundervisning på mellanstadiet. En annan aspekt som undersöktes var lärares inställning till boksamtal och vilka syften de ser med det. Studien genomfördes med receptionsteori och den didaktiska triangeln som teoretiska utgångspunkter. Respondenterna som är svensklärare i årskurserna 4-6 från olika delar av Sverige, valdes ut genom ett snöbollsurval och tilldelades digitala enkäter att besvara. Den kvantitativa datan presenterades genom deskriptiv statistik medan en tematisk analys genomfördes med utgångspunkt i den kvalitativa datan. Resultatet visade att boksamtal oftast förekommer vid gemensam läsning och i betydligt mindre utsträckning vid enskild läsning. Metoderna bakom lärares arbetssätt vid boksamtal är mestadels förberedda frågor i mindre grupper eller i helklass. Frågorna som diskuteras i anslutning till boksamtal uppgavs vara nära knutna till elevers egna erfarenheter, tyckande och åsikter om det lästa och att se innehållet från olika perspektiv. Huvudsyftet med boksamtal uppgavs vara läsförståelse, men även ett tillfälle för perspektivbyte och för att öka elevernas läsintresse. Slutsatser som drogs utifrån studiens resultat var att lärares syn på syftet med boksamtal och metoder vid genomförande hänger samman, och att förande av boksamtal sker i blandad utsträckning.