Hur elever upplever lärande via utomhuspedagogik, inre motivation och välbefinnande diskuteras i denna studie. Utomhuspedagogik är lärande genom förstahandsupplevelser i naturen. Engagemang och kunskap främjas genom lärande och upplevelser med flera sinnen och konkret material. Fysisk aktivitet i lärprocessen och med en strukturerad samt tydlig utomhuslektion kan öka elevers motivation och koncentration. Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelse av utomhuspedagogik i samband med lärande och välbefinnande. Datainsamling genomfördes med strukturerade observationer och fokusgruppsintervjuer för att samla in kvalitativa data om elevers upplevelse. Resultatet visar att elever upplever verklighetsbaserad undervisning och konkret material, i samband med en lämplig kontext, i ett sammanhang till innehållet som positivt i lärandet för att det abstrakta blir mer konkret. Att använda kroppen och flera sinnen upplever elever som positivt och bidrar till att eleverna kan ta till sig kunskap. I resultatet uttrycker elever sin positiva upplevelse av utomhuspedagogik där miljön är fri, lugn och som öppnar upp för samarbete och socialt samspel. I resultatet framgår att eleverna även upplever hinder med utomhuspedagogik, svårigheter att hålla fokuset uppe under längre genomgångar, kyla och en pratig miljö är faktorer som lyfts som negativa. Avslutningsvis framhäver resultatet hur utomhuspedagogiken påverkar elevernas upplevelse av lärande och välbefinnande, när lärandet sker i en relevant kontext till innehållet. I samspel med naturen, där undervisningen genomsyras av socialt samspel, struktur och tydlighet upplever eleverna utomhuspedagogiken som positiv vilket främjar lärande.

I denna studie har lärares förutsättningar och metoder för att öka intresset av skönlitterär läsning bland åk. 4–6 elever på landsbygden studerats. Undersökningen genomfördes med svensklärare i mellanstadiet verksamma på landsbygden. Senaste PIRLS-mätningen visade återigen att trenden för svenska elevers läsförståelse pekar nedåt. Riksdagen har lagstadgat att samtliga skolelever i Sverige ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Men i vissa landsbygdskommuner finns det fortfarande inga skolbibliotek att tillgå. Forskning om läsmotivation pekar på att elever behöver motiveras på en rad olika sätt för att känna läslust. För att samla in data skickades en online-enkät till berörda mellanstadielärare. Denna data kom att analyseras genom kvalitativa samt kvantitativa metoder. Studien pekar på att förutsättningarna för att öka intresset av läsning av skönlitterära böcker är delvis begränsade eftersom skolorna inte har tillgång till exempelvis skolbibliotek. Däremot använder skolorna de bibliotekstjänster som kommunen tillhandahåller, så som folkbibliotek samt bokbuss. Studien visar också att lärare på landsbygden, trots begränsade förutsättningar arbetar aktivt för att öka sina elevers intresse av skönlitterär läsning. Lärare i den aktuella kommunen använder sig av varierade metoder för att öka intresset av läsning av skönlitterära böcker. Den främsta metoden som framkommer i studien är högläsning.

According to the Public Health Agency of Sweden, children today are feeling increasingly worse, which also applies to further down the ages. School is an important platform for working towards better health for children. School is a place where teachers can contribute knowledge in the field. This study aims to contribute with knowledge about teachers' health education in biology in middle school. The purpose of this study is to examine science teachers' teaching in the field of health with a focus on methods and challenges.The study is based on semi-structured interviews with 15 different science teachers in middle school around Sweden. The results show different methods that teachers use in teaching about health. Methods that include following the learning material, own material, personal experiences and collegial work. It also appears that teachers feel that there are different challenges to consider regarding health education. The challenges described in the work are the lack of knowledge among teachers and a lack of concrete teaching material. The fact that physical health has more space in teaching compared to mental health is also a challenge that all respondents emphasize. It is recommended that science teachers in middle school are given opportunities to reflect and strengthen their knowledge in health education. The school authorities need to focus on continuing education and review the materials that the school has available in order to get high-quality health education that includes all parts equally.

The purpose of this study is to investigate if middle school teachers tend to use reading strategies whilst teaching and their perceptions of the subject and how they interpret the concept of reading strategies. This is done as several studies have shown that pupils get progressively worse results when it comes to reading comprehension and a factor that has been shown to have a positive impact on this is reading strategies. To find out how teachers approach reading strategies, the method of personal interviews is used to get nuanced answers, meaning that this is a qualitative study. The results of the study have thereafter been analyzed in accordance with previous research and the applied theory; the sociocultural perspective. The results reveals that the teachers who have been interviewed share the same opinion regarding reading strategies and its importance for reading comprehension. It also shows that this should be taught as due to its important purpose and how it acts as a tool when learning how to interpret different texts. The teachers' perception of the concept ‘reading strategies’ is that it is a tool that helps students figure out the content of texts. However, there is an underlying uncertainty among the teachers regarding the meaning of the word. The conclusion is that reading strategies are something that should be used in teaching as it is a tool that helps students take on different types of texts.

Bedömningen i matematik på mellanstadiet har traditionellt sett varit präglad av summativbedömning. På senare år har formativa bedömningsformer däremot fått mer uppmärksamhet.Arbetet syftar till att undersöka hur olika bedömningsformer används imatematikundervisningen på mellanstadiet. Områdets huvudsakliga syfte belyser utmaningaroch möjligheter med summativ och formativ bedömning, vilka faktorer lärare behöver tahänsyn till i sin bedömningspraktik samt lärares och elevers attityder gentemot olikabedömningsformer. För att vidare undersöka ämnet, genomfördes en litteraturstudie genomatt systematiskt bearbeta och analysera aktuell forskning för att besvara arbetetsforskningsfrågor. Resultatet tyder på en dominans av summativ bedömning imatematikundervisningen i mellanstadiet. Det tyder samtidigt på att både elever och lärareföredrar summativa bedömningsformer eftersom den anses vara mer effektiv och denarbetsform som de är vana vid. Trots detta visar resultatet flera fördelar med formativbedömning som kan komplettera den nuvarande bedömningspraktiken. Avslutningsvisindikerar resultaten att lärare behöver mer stöd och tydligare riktlinjer för att främjaformativa metoder.

Bedömningen i matematik på mellanstadiet har traditionellt sett varit präglad av summativbedömning. På senare år har formativa bedömningsformer däremot fått mer uppmärksamhet.Arbetet syftar till att undersöka hur olika bedömningsformer används imatematikundervisningen på mellanstadiet. Områdets huvudsakliga syfte belyser utmaningaroch möjligheter med summativ och formativ bedömning, vilka faktorer lärare behöver tahänsyn till i sin bedömningspraktik samt lärares och elevers attityder gentemot olikabedömningsformer. För att vidare undersöka ämnet, genomfördes en litteraturstudie genomatt systematiskt bearbeta och analysera aktuell forskning för att besvara arbetetsforskningsfrågor. Resultatet tyder på en dominans av summativ bedömning imatematikundervisningen i mellanstadiet. Det tyder samtidigt på att både elever och lärareföredrar summativa bedömningsformer eftersom den anses vara mer effektiv och denarbetsform som de är vana vid. Trots detta visar resultatet flera fördelar med formativbedömning som kan komplettera den nuvarande bedömningspraktiken. Avslutningsvisindikerar resultaten att lärare behöver mer stöd och tydligare riktlinjer för att främjaformativa metoder

Min undersökning syftar till att avgöra om eleverna lär sig vad läraren tror att de ska lära sig av undervisningen. Det är en kvalitativ undersökning där jag följer en lärares undervisning inom ett visst område som sträcker sig över ett par veckor. Genom in- tervjuer med läraren och provresultat från eleverna jämför jag om resultaten stämmer överens med lärarens mål efter avslutat undervisningsområde. I resultatet kan vi tyd- ligt se att detta inte är fallet då det inte finns några elever som når upp till de högre betygsstegen och i min diskussion lägger jag fram möjliga orsaker till detta. / My investigation aims to determine whether students are learning what the teacher think they should learn from the lessons. It is a qualitative study in which I follow one teacher's education in a specific field that extends over a few weeks. Through interviews with the teacher and the test scores from the students I compare if the re- sults are consistent with the teachers aim after completed education. In the results, we can clearly see that this is not the case when there are a few students who reach the higher grade levels, and in my discussion I bring forward possible reasons for this.

Syftet med den här studien är att jämföra två grundskollärarens förhållningssätt till skönlitterärt läsande för att visa dess betydelse för hur elever i mellanstadiet kan uppmuntras till att läsa skönlitterära texter i skolan. Därför har semistrukturerade intervjuer använts enligt Bryman (2011) samt kvalitativa forskningsintervjuer. Resultaten av undersökningen är tvådelade. Det ena visar på att om läraren utåt sett visar eleverna ett positivt förhållningssätt till skönlitteratur kan det ha en positiv inverkan på elevens läslust. Om läraren istället visar ett negativt förhållningssätt till skönlitteratur för eleverna kan detta ha en negativ inverkan på elevens läslust. Det som inte har någon betydelse är om lärarens positiva förhållningssätt till skönlitteratur är äkta eller inte, såvida inte eleverna märker att lärarens positiva förhållningssätt inte är äkta utan lärarens personliga tycke om skönlitteratur lyser igenom. / The purpose of this study is to examine and compare two primary school teachers approach to fictional reading and to show its significance regarding how pupils in middle school can be encouraged to read fictional texts in classroom activities. Therefore semi structured research interviews have been used, according to Bryman (2011) which was used was qualitative research interviews. The results of the research are twofold. One the one hand if the teacher shows the pupils a positive approach to fictional reading the impact on pupils’ love of reading might be positive. If the teacher instead show the pupils a negative approach to fictional reading the effects can be negative. On the other hand, it does not seem important if the teachers’ positive approach to fictional reading is authentic or not, unless the pupils notice that the teachers just pretend having a positive approach and their real thoughts shine through.

<p>My purpose with this study was partly to examine how some Swedish science teachers teach and their knowledge of the science curriculum, and how this affects their teaching. I also aimed to compare the Swedish and Irish science curriculum. The method I undertook to achieve this study was to carry out six interviews with science teachers in Sweden. I also completed a text analyse of both the Swedish & Irish science curriculum. The results of the interviews showed that the teachers think the curriculum is important but they do not always keep to it. They know that their pupils do not reach the standards for fifth grade but they are not concerned about this. They aim to teach science as outlined in the curriculum. However, they are satisfied with how they teach in relation to the curriculum today. The science curriculums in Sweden and in Ireland are composed in different ways but their didactic ways of thinking are quite similar. They want the pupils to think scientifically about nature and therefore reach a sustainable development.</p> / <p>Syftet med detta examinationsarbete var delvis att undersöka hur några svenska naturvetenskapslärare uppfattar och förhåller sig till kursplanerna i de naturvetenskapliga ämnena och hur de styr undervisningen. Jag syftade även att jämföra de svenska och irländska kursplanerna för naturvetenskap. För att ta reda på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med sex naturvetenskapliga lärare i Sverige samt en textundersökning av kursplanerna. Ur intervjuerna framgick det att lärarna tycker kursplanerna är viktiga men de följer inte alltid dem. De vet att deras femteklassare inte når upp till målen men det bekymrar dem inte heller. De vill undervisa mer naturvetenskap som kursplanerna uppmanar men är samtidigt tillfredställda med hur de förhåller sig till dem idag. Kursplanerna, i Sverige och på Irland, är utformade olika men har samma didaktiska grundtanke, bland annat att ge eleverna ett naturvetenskapligt förhållande till naturen och därigenom nå en hållbar utveckling.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka mellanstadielärares reflektioner över elever som har en hög frånvaro från undervisningen. Frånvaro kan ske på olika sätt, antingen genom att eleverna har en sammanhängande frånvaro eller en ströfrånvaro. Vad som anses vara en hög frånvaro skiljer sig också åt mellan studier och därmed finns det ingen tydlig definition om vad en hög frånvaro är. Vi har därför valt att undersöka både den sammanhängande frånvaron och den ströfrånvaron som mellanstadielärarna beskrivit som problematisk för eleverna. Studiens undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sju mellanstadielärare som har olika erfarenheter av elever med hög frånvaro. Den insamlade data från intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska begreppen ramfaktorteorin och inkludering. Resultatet i studien visar att definitionen av begreppet hög frånvaro skiljer sig åt mellan de olika mellanstadielärarna. Det skiljer sig även hur lärarna arbetar med de frånvarande eleverna och hur mycket de anser att en elev kan vara borta från undervisningen innan läraren bör se frånvaron som oroande. Flera av de intervjuade lärarna uttrycker att det är svårt att veta om en anmäld frånvaro från vårdnadshavare alltid stämmer. Lärarna menar att det kan finnas bakomliggande orsaker till den anmälda frånvaron, men att de som lärare måste lita vårdnadshavarna. Denna problematik känns igen i den tidigare forskning som föreliggande studie presenterar. De intervjuade lärarna menar att det därför är viktigt att skapa en god relation med vårdnadshavarna för att motverka sådana situationer. Alla lärare anser att de elever som är frånvarande från undervisningen missar viktiga kunskaper och att det är svårt att tillgodose de kunskaperna när eleverna sedan kommer tillbaka till skolan. Lärarna menar att en viktig förebyggande åtgärd för att främja en hög närvaro är att få eleverna att känna sig inkluderade i undervisningen. Som lärare är det då viktigt att skapa en trygg miljö där alla elever blir sedda och känner sig betydelsefulla. Föreliggande studie visar på att en tydlig definition om hög frånvaro skulle kunna underlätta för lärare, både med arbetet att uppmärksamma tidiga signaler och för att hjälpa lärare i hanteringen av elever med hög frånvaro. Vidare skulle tydligare strategier lärare sinsemellan kunna förebygga en hög frånvaro, både vid överlämningar till högstadiet samt kring arbetet med frånvarande elever. Det främjande arbetet med skolnärvaro är en kollegial angelägenhet som måste tas på allvar.