Barns psykiska hälsa bör främjas i ett tidigt stadie och skolsköterskan har en nyckelroll i det arbetet. Forskning visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat, vilket påverkar folkhälsan i landet och får konsekvenser för både individ och samhälle. Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att bedriva det hälsofrämjande arbetet för elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet. Datainsamlingen gjordes genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Ur analysen urskildes tre kategorier; stödja eleven till en hälsosam livsrytm, relationen oumbärlig för ett framgångsrikt hälsofrämjande och organisatoriska förhållandens inverkan på det hälsofrämjande arbetet, med tolv tillhörande underkategorier och ett övergripande tema: möta elevens behov och stimulera till ny kunskap som främjar en hälsosam livsstil. Resultatet visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv och individen som en del i ett större sammanhang. Skolsköterskan arbetar med att stärka de faktorer som främjar hälsa och ger eleverna kunskap om hur de själva kan påverka sin hälsa och välmående. För att nå fram med det hälsofrämjande arbetet behöver skolsköterskan skapa tillitsfulla relationer till eleven och dess familj, vilket är oumbärligt för att främja elevernas psykiska hälsa. Samarbete och en god relation med övriga professioner är en viktig faktor för ett framgångsrikt hälsofrämjande. Skolsköterskorna beskriver att brist på tid och resurser hindrar dem från att främja elevernas psykiska hälsa, i den utsträckning de önskar. Skolsköterskans hälsofrämjande arbete leder till en hållbar utveckling, då interventionerna kan bidra till en minskad psykisk ohälsa och bättre utbildningsresultat, som i sin tur kan förbättra de långsiktiga sociala och ekonomiska förutsättningarna för eleverna och hela samhället.

För närvarande finns ett samarbete mellan Uppsala universitet och grundskolor i Uppsala kommun. Syftet med samarbetet är att väcka ett intresse för teknik och programmering hos skolornas elever. Projektet går under namnet Lärarpar och de som aktivt jobbar inom projektet är främst representanter från institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet. Verktyget som används för att väcka ett intresse är en aktivitet i robotprogrammering. Grunden för denna uppsats är en enkätundersökning som har genomförts för att ta reda på elevernas upplevelse av projektet, deras intresse för teknik och programmering samt hur dessa relaterar med varandra. Ett antal demografiska aspekter har också tagits i beaktande. Enkäten genomfördes på plats på de olika skolorna och genererade N=112 svar. Resultatet visar att upplevelsen av projektet är hög och att eleverna har ett intresse för teknik och programmering. De demografiska aspekter kön och skola tycks vara avgörande.

The purpose with this research is to investigate different types of challenges a teacher may face in mathematical problem solving teaching and how the challenges can be solved. This study investigates how teachers’ percieve different types of difficulties in their teaching and how they handle them. The data collections method that was chosen for this research were nine qualitative interviews which conducted through a physical meeting with recording. The selection in the study consists of active teachers in middle school mathematics. Based on the analysis of the result; there are several different challenges a teacher may face. A special way of working has been highlighted and used by all of the teachers in the study in their problem solving teaching.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare arbetar med att utveckla elevernas läsförmåga genom läsning av skönlitteratur i årskurserna 4–6. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med stöd av skriftliga standardiserade intervjuer. Jag har använt ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt, i synnerhet kopplat till begreppen scaffolding och appropriering. I studien har totalt sju lärare från fyra skolor i två olika kommuner på mellanstadiet deltagit. I resultatet av studien framkommer att alla lärare är förtrogna med styrdokumenten och vad de berättar om vad eleverna ska utveckla i sin läsförmåga. Däremot framkommer att lärare på mellanstadiet lägger störst fokus på läsmomenten i andra ämnen än svenska. Vidare framgår att lärare inte använder tillräcklig mängd av riktad litteraturundervisning som gynnar elevernas läsförmåga. Studien bekräftar också att lärare behöver arbeta mer med att bjuda in vårdnadshavare i arbetet med att utveckla läsförmågan. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare definierar handlingskompetenssamt hur lärare arbetar för att utveckla elevers handlingskompetens för hållbar utveckling i NOundervisningen.Det erhållna resultatet baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuermed verksamma NO-lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar bland annat att lärarna var obekantamed begreppet handlingskompetens för hållbar utveckling samt att detta påverkar derastolkningar av styrdokumenten och antalet olika arbetssätt lärarna använder i NOundervisningen.Resultatet visar även att lärare arbetar med ämnesintegration i NOundervisningenför att synliggöra ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling. Samtliga lärareberättar att de använder sig av ett praktiskt arbetssätt för att få elever att utveckla sinhandlingskompetens för hållbar utveckling och hälften av lärarna beskriver att de arbetar meddiskussioner, ställningstaganden och kritiskt tänkande. Studiens resultat visar även att lärarna istudien inkluderar arbetssätt i NO-undervisningen som kan ge elever möjlighet att utveckla sinhandlingskompetens för hållbar utveckling trots att lärarna var obekanta med begreppet. Enslutsats är att lärare kan behöva utveckla sin förståelse för begreppet handlingskompetens förhållbar utveckling, exempelvis genom att erbjudas fortbildning, för att öka möjligheten attutveckla sin förståelse för innehållet i undervisningen samt kunna belysa fler aspekter avhandlingskompetens i NO-undervisningen. / <p>NO-teknik</p>

Racism is a broad subject and can be discussed in many different contexts. Stemming from the view of the concept of racism presented by Jan Jämte, the aim of this research paper is to analyze how civics textbooks for children in grades 4-6 portray racism.  The research will be performed through the use of a discourse analysis with a ‘what’s the problem represented to be’ strategy. This will be done in order to draw a conclusion on how these textbooks problematize the concept of racism, what is left seen as being unproblematic and what potential effect these factors may have on the pupils. The results show that the textbooks produce a one-sided depiction where individual racism is given a predominant representation and structural racism is nearly completely overlooked. The textbooks do not use the word racism explicitly but instead problematize the concept in sections, where human rights and freedom of speech are discussed. The literature problematizes racism through a juristic perspective were racism is associated with judgements. By problematizing the concept of racism in this way, the student may not fully comprehend what racism is, which in turn creates a risk that they will reproduce racism unwillingly.

Research shows that the pupils in school need anchoring in reality and motivation to become interested and understand history. Local history is the history about the community and makes it possible for the ordinary person to become part of historic events. The aim with this study is to clarify in which magnitude local history is taught in middle school, how and what is taught and if teaching local history contributes to the development of the pupils´ identity and knowledge. Interviews with teachers in middle school reveals that the teachers mainly teach local history by visiting different locations, for example museums. Teachers use local history when ordinary history lessons need clarification. The study contains a survey that shows that the larger part of the pupils who answered the survey knows what local history means. The pupils are also mainly interested in his or her family history compared to history in general and history about his or her hometown. / Forskning visar att eleverna i skolan behöver verklighetsförankring och motivation för att intressera sig och förstå historia. Lokalhistorien är historia om närsamhället och möjliggör för den vanliga människan att vara delaktig i det historiska skeendet. Syftet med denna studie är att förtydliga i vilken omfattning lokalhistoria undervisas på mellanstadiet, hur och vad som undervisas, samt om undervisning av lokalhistoria bidrar till elevers identitets- och kunskapsutveckling. Genom lärarintervjuer framkommer det att lärarna främst undervisar om lokalhistoria genom olika studiebesök, men också för att förtydliga undervisningen av historia. Studien innefattar en enkätundersökning med syfte att undersöka om elever som går i årskurs sex har intresse av historia och om deras reflektioner kring lokalhistoria. Enkätundersökningen visade att större delen av de elever som svarade på enkäten vet vad lokalhistoria betyder. Eleverna är också främst intresserade av sin familjs historia jämfört med historia allmänt och om sin hemstad.

Vi vet att fysisk aktivitet är någonting som är bra för våran hälsa både fysiskt och psykiskt. Detta är någonting som många studier bekräftar. Detta arbete handlar om att hitta ett koncept som hjälper läraren att ha fysisk aktivitet i det teoretiska klassrummet när det är lektion eller när klassen behöver ta en liten paus från lektionen. Konceptet är baserat på Motion Control Gaming och är en vision på hur ett det skulle funka, både som system, interface och produkt.

Attention deficit hyperactivity disorder, som även kallad för ADHD, är en neuropsykologisk funktionsnedsättning som är vanligt förekommande hos barn. Diagnosen medför vanligtvis olika svårigheter som kan uppmärksammas i bland annat skolan. Syftet med denna studie är att utforska hur lärare anpassar bland annat studierna och lektionerna utifrån barnens behov. Därmed syftar denna studie på att utforska lärarnas bemötande gentemot barnet med ADHD samt vilka stödinsatser som skolorna har tillgång till. Undersökningen har utförts genom den kvalitativa metoden och har förhållit sig till semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av två lärare som arbetar med barn med ADHD i mellanstadiet. Det har visat sig att intervjupersonerna har en del liknande upplevelser medan bemötandet kan skilja sig emellanåt. Olika stödinsatser används i skolan för att stötta barn med ADHD. Likaså har intervjupersonerna lagt stor vikt på bemötandet. / Attention deficit hyperactivity disorder, also called ADHD, is a neuropsychological disability which is common among children. The diagnose usually involves various difficulties that is usually noticed in school by the teacher. The purpose of this study is to find out how teachers adapt, among other things, studies and lessons based on children’s needs. Therefore this study aims to uncover teachers attitude towards children with ADHD and what kind of support efforts the school offer the children with ADHD. The research has been done by a qualitative method and has been based on semi-structured interviews. The interviews consists of two teachers who works with children with ADHD in middle school. The interviewees showed some similar experiences that the teachers had with children with ADHD, while the interaction from the teachers to the children may differ from each other. Various supports are used in schools to support children with ADHD. The interviewees also placed great emphasis on the response.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den skönlitterära högläsningen praktiserasi mellanstadiet enligt verksamma lärare. Studien arbetar efter frågeställningarna: “ Vad ärlärares inställning till den skönlitterära högläsningen?” , “ Vilka texter och verk föredrar lärareom de högläser för sina elever och varför ? ” samt “ Hur uppfattas möjligheterna att användadigitala verktyg vid högläsning av lärare? ” För att besvara frågorna utfördessemistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare. Det är en kvalitativ studieinspirerad av hermeneutiken. Datan insamlat från de intervjuade lärarna analyseras i endiskussionsdel. Resultatet visade att alla intervjuade lärare praktiserar högläsning i sinaklassrum. Men att det skiljer sig mellan de intervjuade lärarna hur det praktiseras. Ävenvad lärarna definierade som högläsning. De intervjuade lärarna anser enhälligt atthögläsning ger ett bättre ordförråd och språkförståelse. En viktig faktor vid val av bokvar enhälligt. Den valda högläsningsboken måste fånga elevernas intresse. Val avhögläsningsbok grundades alltid på lärarens kännedom om sin klass. Digitala verktygpraktiseras olika av respondenterna och en varierande inställning till dem förekommer.Från starkt avståndstagande till full tillämpning av verktygen. / <p>Godkänt datum 2020-01-27</p>