Studies show that a quarter of the pupils in today's Swedish schools can be presumed to have a first language other than Swedish. Unfortunately, research also show that students with a foreign background and students with another first language than Swedish tend to get lower grades and lower test results. This is something that needs to be counteracted and the solution to this could be found in what can be described as language-developing content teaching which is when language instructions are integrated with content areas. Therefor this type of teaching has the possibility to meet both the linguistic and the academic needs of said students. This study aims to examine whether a selected teaching material for science studies in year 4 can support language-developing content teaching. The teaching material consists of a textbook, activity book and a teacher’s guide. To be able to study this, three questions have been posed which concern the extent to which context-rich situations, linguistic support and rich classroom interaction are promoted in the selected teaching material. To answer these questions, a qualitative content analysis has been performed where the teaching material has been compared with a modified version of a framework called the SIOP-model. The research-based model contains criteria which are intended to cater to the specific needs of second language learners. With this analysis, it can be made visible what shortcomings and strengths there are when it comes to the selected teaching material’s ability to support language-developing content teaching in order to discuss on the basis of these how the teaching material can be improved in this respect. The result from this study shows that the activities in the chosen teaching material, to a fairly large extent, provides substantial support for language-developing content teaching, but that some of the language barriers that have been shown to have the greatest significance for second language students' understanding in previous research are not supported. These regard the understanding of subject-neutral academic words, insufficient focus on awareness of learning strategies and clarification of the language's functions and structures. This is something that potential teachers who intend to work with the teaching material in their teaching need to plan for, but also something that teaching material publishers should take into account when creating future teaching materials.

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera relevant forskningsunderlag som behandlar ämnesövergripande undervisning i SO. Kunskapsöversikten kommer att besvara frågan: “Vad säger forskning om ämnesövergripande undervisning inom SO-ämnena?”. Detta arbete presenterar, undersöker och jämför vetenskapliga texter med utgångspunkt i ämnesrelaterad forskning. Sökningar i olika databaser har resulterat i ett brett utbud av källor som berör ämnet. Kunskapsöversikten är uppbyggd av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Genom hela vår kunskapsöversikt är det tydligt att ämnesövergripande undervisning skapar en helhet och ett sammanhang. I kunskapsöversiktens slutsats presenteras en sammanfattning utifrån arbetets övergripande frågeställning. Ämnesövergripande undervisning kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna men arbetssättet ställer högre krav på lärare utifrån en bedömningsaspekt.

No description available.

Syftet med detta arbete var att undersöka om det var någon fördel att undervisa kemi ur ett sociokulturellt perspektiv jämfört med ett pragmatiskt perspektiv samt hur eleverna upplevde inlärningen efter undervisning i de olika strategierna. I undersökningen deltog elever på en lektion om partiklars rörelse i de olika aggregationsformerna och en lektion om kolets kretslopp. Lektionerna undervisades med de två olika undervisningsperspektiven, sociokulturellt och pragmatiskt. Data samlades in med förtest, eftertest samt en enkät där eleverna fick jämföra hur de upplevde de olika strategierna. Denna undersökning kom fram till att båda perspektiven förbättrade elevernas kunskaper, samt att de olika perspektiven lämpade sig bäst under olika lektioner. Det var bra med undervisning ur ett sociokulturellt perspektiv när förkunskaperna inom ämnet var lägre och ur ett pragmatiskt perspektiv när eleverna hade mer förförståelse inom ämnet.

The aim with this paper is to examine how a short teaching project based on value creation pedagogy may develop primary school students` knowledge and motivation to learn about economics in the subject of social studies. Research shows internationally widespread economic illiteracy among many people both nationally and internationally. Students at school are perceived to have low knowledge of economics, and that it is difficult to learn abstract knowledge that will only become relevant in the future. Furthermore, as teachers during our practice, we find it difficult to motivate and engage students in wanting to learn about economics. For this reason, we wanted to investigate whether an alternative teaching method could increase students' motivation and deepen their learning in economics. Value creation pedagogy is a new educational philosophy grounded by Martin Lackéus in 2015. The philosophy is defined “letting students learn through creating value for others” (Lackéus 2016, s iii). To meet this definition, we created a short teaching project where students in fourth and fifth grade had the opportunity to write a letter to decision-makers in the students´ municipality to try to influence their outdoor environment. The purpose was that students would be able to use their knowledge of economics to formulate economic arguments in the letters to develop their knowledge and be more motivated to learn about economics. A total of 22 students in two classes participated in this study. Data were collected by audio-recordings of group discussions during the lessons and semi-structured interviews. The results showed that the students did not use economics to any great extent. They focused more on other things such as the environment. Therefore, we cannot see that the study's results suggest that the intervention has had the expected effects on students' learning in economics. However, most of the students still seemed to be motivated throughout the project.

The use of digital tools is expanding and taking up more and more space in society and in Swedish schools. Although solid research shows that students' learning benefits from digital tools, there are teachers who choose not to use it in their teaching. This study aims to create an understanding of digital tools and how they are used in mathematics teaching. The study also intends to investigate the opportunities and challenges that exist with digital tools. The empirical data of the study has been collected through interviews with active teachers in grades 1–6. The results indicate that teachers experience greater confidence in differentiating and varying mathematics teaching if they have knowledge of and within digital tools. Digital tools also contribute to students sometimes losing focus, as computers and tablets tends to cause distractions. The study concludes that teachers' knowledge of digital tools develops mathematics teaching for more students. Teachers, on the other hand, need to be clear about the purpose for which the digital tool is used and create rules that students must follow when using a digital tool. / Användningen av digitala verktyg ökar och tar allt större plats i samhället och i svenska skolor. Även fast forskning visar att elevers lärande gynnas av digitala verktyg, finns det lärare som väljer att inte använda det i sin undervisning. Studien syftar åt att bidra till förståelse för digitala verktyg och hur det används i matematikundervisning. Studien avser även att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns med digitala verktyg. Studiens empiriska underlag har samlats in genom intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–6. Resultatet tyder på att lärare upplever en större säkerhet i att differentiera och variera matematikundervisning om de har kunskap om och inom digitala verktyg. Digitala verktyg bidrar även till att elever stundtals tappar fokus, då datorer och lärplattor bidrar till distraktioner. Studiens slutsats är att lärares kunskaper inom digitala verktyg utvecklar matematikundervisning för fler elever. Lärare behöver däremot vara tydliga med i vilket syfte det digitala verktyget används och skapa regler som elever ska följa när de använder ett digitalt verktyg.

Denna uppsats grundar sig på en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka elevers upplevelse av att bli bedömda inom årskurserna 4-5. Summativ och formativ bedömning tar stor plats för undervisande lärare då det ingår i deras pedagogiska uppdrag, däremot upplever inte elever alltid att formativ bedömning förekommer då responsen från läraren inte upplevs på rätt sätt som det är menat. Förståelse för bedömningens påverkan belyses i denna studie. Det insamlade materialet utgörs av fyra gruppintervjuer som är utförda i relevanta årskurser. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv, begreppen identitet och motivation har använts för att vidare analysera det insamlade materialet. Studiens resultat visar på att elever lättare kopplar bedömning till de teoretiska ämnena än de praktiska och de summativa bedömningarna kommer till tals vid diskussion om bedömning. Det är inte förrän följdfrågor ställs som den formativa bedömningen kommer till tals. Vidare visar resultatet att återkoppling ger en positiv upplevelse av bedömning samt att det gynnar elevernas utveckling och lärande. De negativa upplevelserna som träder fram i studien drivs av två bidragande faktorer, stress som förekommer vid för lite studietid inför prov och rädslan av att svara fel vid muntliga redovisningar och svar. Detta kan leda till att elevens sociala identitet påverkas av detta. I resultatet ser vi att olika typer av motivation påverkar upplevelsen i förhållande till bedömning. Elevers upplevelse av bedömning skiljer sig beroende på vilken motivation som driver dem inför de bedömande uppgifterna. Vi ser att inre motivation har en positiv påverkan inför bedömningsmoment och att den yttre motivationen kan associeras med negativa upplevelser. Återkoppling, trygghet samt anonymitet vid skriftliga prov är den bidragande faktorn till den positiva upplevelsen av bedömning.

I LGR 11 (2018) betonas att problemlösning ska vara en central del av matematikundervisningen. Tidigare forskning (Lithner 2008; Boesen 2009) har lyft fram att problemlösning inte ges utrymme i klassrumsundervisningen. Denna studie undersöker hur Navets pedagoger arbetar med problemlösning och hur det kopplas till Polyas fyra faser. Vi har också genomfört observationer under lektioner ledda av Navets pedagoger. Dessutom har intervjuer genomförts med Navets pedagoger för att studera deras arbetssätt. Studiens syfte är att undersöka om Navets Science Center kan stärka elevers problemlösningsförmågor genom att utgå från Polyas faser i problemlösningsundervisningen hos årskurserna 4–6. Om så är fallet, på vilket sätt kan det stärka dessa förmågor? Denna studie är grundad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer i utomhusundervisning med ändamål att besvara vårt syfte. Urvalet består av två pedagoger från Navet Science Center med en matematisk utbildning och fyra klasser med 69 elever som deltar i en observation samt klasslärare som reflekterar kring resultatet av besöken från Navet. Studiens resultat visar att Navet kan hjälpa skolor i arbetet med problemlösning med hjälp av sitt arbetssätt, och sina resurser och erfarenheter. Det diskussionsdrivna arbetssättet får eleverna att prata om matematik och lösa problemen tillsammans i en anda av interaktion mellan eleverna och med lärarna. Upplägget på uppgifterna bidrar till att eleverna utmanas i förhållande till Polyas fyra faser, att de förstår problem, skapar en plan, genomför planen och att de reflekterar.

Syftet med denna studie är att bidra med ökade kunskaper om hur mellanstadielärare undervisar om partikelmodellen. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer och åtta lärare intervjuades. Resultatet visar att partikelmodellen får lite utrymme i dagens kemiundervisning på mellanstadiet. Lärarna anger flera idéer men gör det utan att presentera en holistisk modell. Likaså lyfter de fram ett begränsat undervisningsinnehåll kopplat till partikelmodellen som inte speglar dess användbarhet eller ger eleverna förutsättningar till att utveckla en helhetsförståelse för vad modellen innebär. Lärarna har dessutom lättare för att ange varför och vad de undervisar om partikelmodellen än när och hur. Detta tyder på att de saknar strategier för hur de kan undervisa om partikelmodellen med en genomtänkt progression. En slutsats är att lärarna är medvetna om att partikelmodellen är viktig, men att detta inte speglas i deras undervisningspraktik. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how primary school teachers teach about the particle model. The data collection method was qualitative semi-structured interviews and eight teachers were interviewed. The result shows that the particle model has a small place in today’s chemistry teaching for pupils in age 10 to 12 years. The teachers mention several ideas that pupils should learn but without presenting a holistic model. Similarly, they emphasized a limited teaching content linked to the particle model which does not reflect its usefulness or provide students with the conditions to develop a holistic understanding of what the model means. In addition, teachers can more easily tell why and what they teach about the particle model than when and how. This indicates that they lack strategies for how to teach about the particle model with a progression. One conclusion is that teachers are aware of the importance of the particle model, but this is not reflected in their teaching practice.