Eftersom läsning är centralt för skolarbete och kunskapsinhämtning och aktuella rapporter visar på barns sjunkande läsintresse, är det av vikt att skolan arbetar med att stärka läsmotivationen hos eleverna. Faktorer som forskning pekar på som betydelsefulla för läsmotivation är bland annat självtillit, självbild och upplevd autonomi. I denna uppsats fokuseras i stället de sociala relationerna och interaktionerna och deras påverkan på läsmotivation, då forskningsöversikter återkommande har pekat på deras betydelse. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa forskning om hur olika sociala relationer och interaktioner påverkar mellanstadieelevers läsmotivation samt vilken roll och vilka möjligheter läraren har i dessa sociala relationer och interaktioner. Sociala motivationskällor till läsning framträder tydligt i de studier som granskats. För det första har familjen inflytande genom att den kultur som finns i familjen påverkar synsättet på och vilka sociala interaktioner kring läsning som förekommer i hemmet. Andra sociala relationer som påverkar läsmotivationen är de till kamraterna genom känslan av tillhörighet samt deltagandet i sociala interaktioner såsom gemensam läsning och samtal runt texten. Även läraren har påverkan på läsmotivationen genom att dels vara en förebild och ledare, dels genom att i relationen visa ett genuint intresse för elevens läsning och ge denne möjlighet till interaktion med läraren i en liten grupp. Dessutom kan motiverande sociala relationer

De flesta elever lär sig läsa oberoende av vilken läsinlärningsmetod som används, men för ungefär en femtedel av eleverna kan användandet av strukturerad phonicsträning vara helt avgörande för en positiv läsutveckling. Syftet med den här systematiska litteraturstudien var att undersöka vad den senaste forskningen säger om hur phonics kan användas för att utveckla läsningen hos låg- och mellanstadie elever med dyslexi. Vi ville även ta reda på vilka metoder inom phonics som har visat sig vara framgångsrika när det gäller att utveckla läsningen hos elever med dyslexi och om det är gynnsamt att kombinera phonicsträning med andra metoder. Resultatet av de studier vi granskat visade stora positiva effekter av strukturerad phonicsträning och att det även kan vara gynnsamt att kombinera phonicsträning med träning av andra språkliga aspekter för att utveckla läsning och skrivning effektivt. Forsknings-genomgången visade att språkliga områden som är effektiva att kombinera med phonicsträning är stavning, läsflyt/läsförståelse, morfemkunskap, stavelseträning eller sight word-träning. Flera av studierna visade dock att strukturerad phonicsträning var en nödvändig grund och att eleverna först behövde ha uppnått en viss nivå av fonologisk medvetenhet och avkodning genom phonicsträning, för att sedan kunna utveckla exempelvis stavning och läshastighet effektivt.

I denna studie har en läromedelsanalys av historieläroböcker gjorts utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur läromedelsförfattare till en serie läroböcker i skolämnet historia har arbetat med genus. Studien har gjorts efter följande forskningsfrågor:  Hur ser läromedelsförfattarnas val av teman ut i relation till att kvinnor och män historiskt sett dominerat inom vissa områden? Finns det historiska teman där författarna brister i att nämna respektive köns historia och i så fall på vilka sätt? Diskuteras relationen mellan män och kvinnor i läroböckerna och i så fall på vilka sätt? Hur beskrivs kvinnor och män i de historiska teman som analyseras? Problematiseras de könsnormer som beskrivs i dessa? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes kvalitativa text– och bildanalyser av fem historieläroböcker för mellanstadiet vilka ingår i en serie. I textanalyserna granskades läroböckerna utifrån vilka historiska teman som läromedelsförfattarna valde att presentera, hur fakta om män och kvinnors historia redogjordes för samt om könsstereotypiska värderingar förekom och huruvida dessa problematiserades i läroböckerna. I bildanalyserna granskades främst vem/vilka som avbildades utifrån genus och vad dessa personer genomförde för aktiviteter. Läroböckerna granskades med hänsyn till den historiska kontexten och med hjälp av de två logikerna i Hirdmans genussystem, den genushistoriska forskningens grunder samt utifrån ett normkritiskt perspektiv. Analyserna visade att alla de undersökta läroböckerna genomsyras av ett könsneutralt tänkande. Läromedelsförfattarna tenderade att presentera könsneutrala historiska teman, redogöra för fakta om män och kvinnors historia i samband med varandra och i ungefär lika stor mängd samt undvek att presentera könsstereotypiska värderingar. De få värderingar som förekom problematiserades till viss del men inte tillräckligt med tanke på de tilltänkta läsarnas ålder och förkunskaper i ämnet historia. Därmed kan de undersökta läroböckerna, med tillägg från läraren, användas i historieundervisningen och bidra till ett jämställdhetsarbete utifrån skolans värdegrund.

No description available.

SammanfattningDenna uppsats handlar om barns tankar efter att ha läst en skönlitterär bok med en historisk handling. Jag har valt att intervjua fem barn i tioårsåldern som går på olika skolor i en mellanstor stad. Mitt syfte är att ta reda på vilka kunskaper barnen tillägnar sig genom att läsa skönlitteratur?Min huvudfråga lyder: •Vad anser barnen att de lär sig genom att läsa skönlitteratur?Delfrågor:•Vad anser barnen påverkar deras intresse för en bok?•Hur kan en bok med historisk handling öka intresset för historieämnet? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med en narrativ ansats. Med detta menas en forskningstradition som tar utgångspunkt i berättelser. Jag har valt att göra en analys av narrativer, vilket innebär att jag har tagit del av barnens berättelser och upplevelser av läsningen. Denna information har jag sedan behandlat som data och därefter har jag skapat berättelser, som sedan har analyserats. I min analys kom jag fram till fyra olika teman i mina berättelser: intresse, inlevelseförmåga, paralleller samt insikter och lärande. Analysen ger exempel på gemensamma nämnare och skillnader hos barnen relaterat till de olika temana. Mitt resultat visar att barnens intresse för en bok påverkas delvis av bokomslaget samt informationstexten på bokens baksida. Några barn ger också uttryck för att de väljer att läsa uppföljare till böcker som ingår i en serie, för de ”vet” att de böckerna brukar vara bra. Barnen ger flera exempel på vad de lär sig av läsningen. Förutom nya ord så berättar de bland annat att de lär sig att förstå andra människor, de lär sig praktiska saker inom exempelvis ett intresse och ett barn nämner att man blir medveten om hur bra man själv har det. På frågan om en bok med historisk handling kan öka intresset för historieämnet, så anser barnen att den kan påverka att de blir mer nyfikna på hur människor levde förr. Några av barnen tycker också att det är roligare att läsa ”vanliga” böcker jämfört med faktaböcker, då de menar att det händer mer i ”vanliga” böcker, dessutom blir man berörd på ett annat sätt.Nyckelord: historieundervisning, mellanstadiet, narrativ ansats, skönlitteratur / SummaryThis paper deals with children's thoughts after reading a fiction book with a historical document. I have chosen to interview five children ten years old who attend different schools in a medium-sized city. My purpose is to find out what skills children acquire through reading fiction?My main question is:• What do the children that learn by reading fiction?Subqueries:• What do the children affects their interest in a book?• How can a book of historical action to increase interest in the subject of history?To get answers to my questions I have used qualitative interviews with a narrative approach. This means a tradition of research that is based on stories. I have chosen to do an analysis of the narratives, which means that I have read children's stories and experiences of reading. This information, I then treated as data, and then I have created stories, which were then analyzed. In my analysis, I came up with four different themes in my stories: interest, empathy, parallels and insights and learning. The analysis provides examples of commonalities and differences in children related to the different themes. My results show that children's interest in a book is partly affected by the book cover and information text on the back cover. Some children also mentioned that they choose to read the sequel to the books as part of a series, because they "know" that the books tend to be good. The children give examples of what they learn from reading. In addition to new words as they tell, among other things, that they learn to understand other people, they learn practical things in such an interest and a child mentions that you are aware of how well you yourself have it. When asked about a book of historical action can increase the interest in the subject of history, so the kids think that it could affect them more curious about how people used to live. Some of the kids also think it is more fun to read "regular" books than fiction, as they believe that it happens more in the "regular" books, also will be affected in a different way.Keywords: history teaching, middle school, narrative approach, fiction

Syfte med denna studie är att undersöka elevernas upplevelse om svårigheter inom svenskämnet, samt hur anpassningar påverkar eleverna och vilken roll lärarna har i undervisningen. De frågeställningar som behandlas i studien är följande: Vad är det eleverna uppfattar som svårt i svenskämnet? Hur ser eleverna på ett anpassat lektionsinnehåll i svenskämnet och vilka möjligheter ger det dem att utmanas i sin kunskapsutveckling? Vilken roll har den fysiska lärarens närvaro för eleverna i svenskundervisningen? Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa metoder i form av observation samt gruppintervjuer. Respondenterna är tolv till antalet och elever i 12-årsåldern. Undersökningen är genomförd på en kulturellt heterogen skola i Sverige. Det resultat som framkom genom bearbetning av materialet är att eleverna har svårt att definiera ämnet svenska, se syftet med uppgifterna samt hitta motivation till dessa. De väsentliga slutsatserna som uppkommer är att anpassningar effektiviserar eleverna, att det finns ett behov av “ordning och reda” samt att eleverna uppskattar anpassningarna. I resultatet framkommer att läraren är en viktig del i klassrummet, på grund av att lärarens uppgift är att stötta samt att utmana eleverna i kunskapsutveckling.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage. / Min uppsats handlar om ämnesövergripande undervisning i musik, NO, teknik, data och svenska på mellanstadiet med ljud som genomgående tema.

Vi har i denna uppsats undersökt läxhjälp för mellanstadieelever i två skånska kommuner. Vårt syfte var att undersöka var det fanns läxhjälp och hur den utformades samt vilka uppfattningar pedagogerna hade kring vilka elever som kom på läxhjälpen. Vi ville se om läxhjälpen fanns som kompensation för de elever som inte har hemförhållanden som gynnar deras skolgång eller där de inte kan få stöd med sina läxor. Till hjälp för att analysera elevers bakgrund så har vi använt oss av sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp, symboliska kapital och habitus. Vi använde tre olika undersökningsmetoder; surveyundersökning, intervju och observation då vi samlade in vår empiri. Vi undersökte två olika kommuner och fann i vårempiriska undersökning att läxhjälp inte finns på alla skolor. Vi har besökt endast de skolor som erbjuder läxhjälp. På de skolorna organiseras läxhjälpen på olika sätt. Vi fann också att läxhjälparnas uppfattning inte handlar om att kompensera för de elever som har olika typer av svårigheter, oavsett om svårigheterna var avgränsade till skolgången eller inte. Alla läxhjälparna som vi intervjuat ansåg att läxhjälpen var öppen för alla elever.

Detta examensarbete syftar till att jämföra föräldrars inställning till matematikläxor. Vi jämför två olika grupper. Grupperna skiljer sig åt på så vis att den ena i stor utsträckning utgörs av flerspråkiga föräldrar med svenska som andra språk och den andra utgörs av enspråkiga föräldrar med svenska som modersmål. Vår arbetsprocess började med att undersöka tidigare forskning kring föräldrars syn på matematikläxor och fortsatte sedan i en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till berörda föräldrar på mellanstadiet på två skolor. Resultatet visade att de flerspråkiga föräldrarna spenderade mer tid vid läxläsning än de enspråkiga föräldrarna.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka huruvida läroboken är tillräcklig för att främja elevers kunskapsutveckling, eller om undervisningen behöver bestå av ett varierat underlag av läromedel. Från vår erfarenhet, både som elever och som verksam personal, har majoriteten av undervisningen utgått från läroboken. Denna undervisningsmetod finner vi problematisk eftersom vi är kritiska till att alla elevers kunskapsutveckling främjas. Detta kommer således utforskas i vår kunskapsöversikt. Arbetsprocessen har utgjorts av en systematisk sökning och granskning av vetenskapliga publikationer, med relevans för vår frågeställning. Källorna har därefter ställts mot varandra, vilket har möjliggjort framställningen av ett resultat, en diskussion samt en slutsats. Vår kunskapsöversikt synliggör att läroboken innehåller grundläggande och granskad fakta, samtidigt är lärobokstexterna komplexa och flera elever saknar lässtrategier för att tillvarata kunskaper i historieämnet. Dessutom visar forskning att ju fler sinnen eleverna använder vid kunskapsinlärning, desto mer kommer eleverna ihåg. Lärare behöver därmed använda sig av ett varierat utbud av läromedel och inte enbart förlita sig på läroboken.