Detta arbete har undersökt pedagogisk dokumentation och har fokuserat på reflektion, då det är en del av vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Syftet var att undersöka hur reflektion kunde gå till. Arbetet har utgått från ett posthumanistiskt perspektiv, vilket innebar att det inte enbart fokuserade på vad barnen gjorde och sa, utan även tingen omkring barnen. Tingen sågs som medkonstruktörer av kunskap, som barnen samhandlade med. Som metod användes videoobservationer, som användes för att samla material vid fem olika tillfällen. Det första tillfället var en skapande aktivitet, där barnen arbetade med lera. De fyra andra tillfällena var alla reflektionstillfällen, där reflektion skedde kring den skapande aktiviteten. Vid dessa fem videoobservationstillfällen deltog jag själv, fem barn, en pedagog och en student. Resultatet delades in i olika typer av situationer; uppgiftsstyrda, fritt skapande och utmanande situationer. Deltagarna tittade på och reflekterade kring materialet. Utifrån reflektionerna behandlar arbetet vad det var som verkade vara meningsfullt och meningsskapande för barnen.

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lärares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar på deras verksamhet utifrån de didaktiska frågorna vad?, varför? och hur? För att nå fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju använts. Resultatet tyder på att lärarnas arbetsbörda är enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svårt att genomföra under rådande omständigheter inom sfi. Graden av individualisering står även i beroende av lärarens engagemang, likasom variationen av tillämpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens uppläggning sällan möter individuella behov, samt i att deltagarna är tvungna att studera mycket på egen hand, vilket negativt påverkar utbildningens kvalité. Överlag stämmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur sex kvinnliga medlemmar i Svenska kyrkan ser på döden och hur denna syn är konstruerad. Vi ville få veta om de skapat en föreställning kring döden utifrån sin gudstro eller om det fanns andra faktorer som spelade in, så som samhälle, familj och vänner. Men även om deras tro hjälper dem att skapa en mening kring döden som annars kan kännas orättvis och svår att förstå. Vi har använt oss av religionspsykologiska, religionssociologiska, socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska teorier för att jämföra och se om dessa teorier kan stämma in på kvinnornas berättelser och föreställningar om döden. Det visade sig att teorierna till stor del stämde in på kvinnornas berättelser och att kvinnorna genom sin gudstro skapat både en föreställning kring döden och en meningsfullhet. Detta i sin tur har lett till att kvinnorna känner en trygghet och säkerhet i förhållande till döden. Dock är inte resultatet enhälligt utan det finns mindre variation i deras berättelser.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne. Förskollärarna som har intervjuats i denna studie ser positivt på barnens inflytande i verksamheten och ser gärna att deras intressen och idéer blir uppmärksammade. Detta för att barnen ska få möjlighet till att skapa mening och forma kunskapen utifrån sina egna erfarenheter.

Stockholm Konstsim Herr har tills nyligen varit det enda manliga konstsimlag i Sverige. Och är ett av få i världen. I April 2011 vann de sitt andra guld i rad i tävlingen Men’s Cup, den enda tävlingen för manliga konstsimlag. Jag har i den här uppsatsen velat undersöka hur och i vilken mån deltagarna i laget upplever konstsimmet som meningsskapande och hur de konstruerar, gestaltar och skapar en manlig identitet i och genom konstsimmet. Jag har gått till väga så att jag har gjort några intervjuer och deltagande observationer, och i kombination med utvald teori byggt min analys på det. Centrala begrepp är maskulinitet, meningsskapande, identitet, hegemoni och tabu.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur polismyndigheten och räddningstjänsten i Jämtlands län, som två krishanteringsorganisationer ser på begreppet lägesbild och vilka behov lägesbilden uppfyller, samt att undersöka meningsskapandet på individnivå som ligger till grund för skapandet av lägesbild. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts där data samlats in genom intervjuer och observationer. Utgångspunkten har varit en fenomenologisk ansats där syftet varit att undersöka ett fenomen på djupet. Till vår hjälp har vi haft ett teoretiskt ramverk som utgått ifrån symbolisk interaktionism med fokus på Karl E. Weicks (1995) meningsskapandeteori. Teorier om meningsskapande har använts för att kunna studera meningsskapandeprocessen som ligger till grund för hur individen skapar mening under upprättandet av lägesbilder. Resultatet visar att det inte finns en entydig och exakt bild av vad en lägesbild är och vilken definition en lägesbild ska ha. Det som var mest framträdande är att en lägesbild ska tydliggöra vad som hänt, händer i nuläget och ge en prognos över vad som kan komma att hända. I arbetet har det också konstaterats att en lägesbild främst upprättas för att kunna kontrollera resursbehovet. I studien har det också fastställts att den meningsskapandeprocess som sker vid skapandet av lägesbilder är förenat med ett antal meningsskapandeelement. Utifrån intervjupersonernas beskrivningar kunde samtliga av Weicks meningsskapandeelement kopplas till faktorer som bidrar till skapandet. De faktorer som var mest framträdande är att besitta erfarenhet som möjliggör en reflektion på tidigare händelser samt att kunna inhämta och bearbeta information i syftet att sortera ut information som bäst klargör situationen. Dessa faktorer bygger på ett meningsskapande som Weick kallar för retrospektiv och utvalda signaler och är två av de sju grundelementen för meningsskapande. Slutligen har det fastställts att meningsskapandeprocessen som sker inte har någon tydlig början eller slut utan är en ständigt pågående del, i enlighet med lägesbilden som inte kan ses som en produkt utan en föränderlig process. / Multiorganisatorisk samverkan vid ordinära kriser

No description available.

To work in an unpredictable work environment requires communication that functions well. In every organization it’s important that employees receive information that is relevant yet not confusing. Due to that, our ambition with this study is to understand how rescue effort organizations communicate in meetings; and whether their communication is clear or not. Our subject for this case study is the Emergency Services in the region of Karlstad. It is important to understand how the co-workers in one of the shift teams at the fire department evaluate the communication that takes place during routine staff meetings. To help understand this we have examined how the meetings at the fire department are structured, and how the co-workers interpret the communication in both formal and informal meetings. We have also examined the importance of sensemaking communication in meetings at the fire department. Karl E. Weicks’ theories about sensemaking serve as a foundation to the theoretical framework of our study. We focus on sensemaking for both formal and informal meetings and our study was conducted by eight qualitative interviews with co-workers at the fire department at the Emergency services in the region of Karlstad. The conclusions of the study show that informal meetings contribute to communion at the work place, this because the co-workers get to know each other. In addition informal meetings serve as a scene for interpreting information. When the co-workers discuss the information in informal meetings they exchange experiences and opinions, and information that might have lacked context instead makes sense. Good information is that kind of information that is associated with the co-workers’ everyday reality. The study also shows that the information given in formal meetings relatively often is perceived as meaningless, and that the opportunity to raise questions and additional dialogue is often ignored. Key words: sensemaking, internal communication, formal, informal, meetings, Emergency services, fire department

Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollärarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, är ateljéristan en konstnärligt utbildad person, som specialiserat sig på barns bildskapande. Detta innebär dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgått en förskollärarutbildning. Studien är av kvalitativ karaktär, vilket innebär att forskaren intresserar sig för mer djupgående undersökningar och analyser av människors upplevelser och erfarenheter. Studien antar ett postmodernt och socialkonstruktionistisk perspektiv på lärande, i syfte att förstå och analysera studiens resultat. Resultatet visade att ateljéristornas kunskaper appliceras inom flera områden i förskolan, såsom handledning av arbetslag, miljö, material och bildskapande. Detta är kunskaper som arbetslag ofta efterfrågar. Ateljéristans arbete styrs utav enheters förutsättningar, samt arbetslags och förskolechefens uppfattningar om hur det bör utformas. Ateljéristorna anser att deras yrkesutövning är viktig för att tydliggöra skapandets vikt inom förskolan. Genom ett estetiskt arbetssätt och bildskapande, återfinns en tro på att barn tillägnar sig kunskaper och skapar mening i sin omvärld på ett mer nyanserat sätt. Miljö och material ses som viktiga aspekter av vilka förutsättningar barn ges i detta. Förskollärares professionalisering diskuteras som ett hinder för ateljéristan att utöva sitt yrke i förskolans verksamhet. Vidare diskuteras betydelsen av ateljéristans yrke för ökad kvalitet och utveckling av förskoleverksamheter.

No description available.