Global ETD Search

11	Stranger than fiction : En studie kring berättarstruktur i en film Wärme, Robert January 2008 (has links) Denna uppsats är en narratologisk analys av berättarstrukturen inom filmen Stranger than fiction. Uppsatsen inleder med en terminologi samt en teoridel kring vad som är berättarstruktur. Utifrån detta analyserar jag filmen för att grundläggande redogöra kring hur den är berättad genom att först beskriva filmens totala fabula för att sedan analysera vad som egentligen förmedlas och på så sätt även komma fram till en slutsats kring filmens totala berättarstruktur. Resultatet visar på att Stranger than fiction är berättad genom flertalet olika nivåer som visar på två olika berättare inom två olika diegeser som förmedlas genom samma berättare. Detta resultat leder till en tematisk diskussion ett postmodernt ontologiskt syfte som genom filmens komplicerade narratologiska struktur försöker förmedla budskapet ”lev det liv du vill ha” samt ”livet blir viktigt först när döden gör sig synlig. Berättarstruktur dieges fabula hyperverklighet metafiktion mise-en-scene narratologi ontologi paratext postmodernism tematik
12	History in the making Metafiktion im neueren anglokanadischen historischen Roman Bölling, Gordon January 2004 (has links) Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2004
13	Absenz - Simulation - Karneval : eine Untersuchung der postmodernen Erzählverfahren in Robert Coovers Romanwerk / Domsch, Sebastian. January 2005 (has links) Univ., Diss.--München, 2003. / Literaturverz. S. 252 - 274.
14	”Det viktiga är inte att ge ut” : En analys av den litterära debuten i Wera von Essens En debutants dagbok de Paula, Isi January 2020 (has links) Syftet med denna uppsats är att göra en analys av den skönlitterära gestaltningen av debutfenomenet i Wera von Essens roman En debutants dagbok. Utgångspunkten är en distinktion mellan två olika innebörder av benämningen ”författare” som jag identifierar i romanen: å ena sidan, den författare som utövar skrivakten och, å den andra, den författare som publiceras i den litterära offentligheten. Denna distinktion analyseras utifrån en teoretisk grund som dels består av en klassificering av romanen som metafiktiv självframställning, och dels av litteraturvetenskapliga begrepp, nämligen Pierre Bourdieus ”fält”, ”habitus” och ”kapital” samt Michel Foucaults ”författarfunktion”. Analysmetoden är närläsning av romanen med hjälp av dessa teoretiska verktyg. Resultatet visar att den skönlitterära gestaltningen av debutantfenomenet tyder på berättarens förståelse för mekanismen genom vilken en författargestalt konstrueras. Samtidigt tyder gestaltningen på att det litterära fältet som berättaren befinner sig i, till skillnad från hennes uppfattning, har en förmåga att förändra sig själv och välkomna nya aktörer – vilket romanens själva existens bevisar. Debut författarfunktion fält habitus kapital självframställning metafiktion General Literature Studies Litteraturvetenskap
15	Milstolpar / Milestones Hanzén, Mia January 2020 (has links) Abstract Detta projekt är ett försök att experimentera med metafiktion och magisk realism. Projektet är skrivet som en triptyk bestående av tre texter som alla hör ihop: The Process, Pantbanken och Post Scriptum. Den första texten, The Process, handlar om en författares och hennes alter egos arbete med och funderingar kring skrivandet av den andra texten, Pantbanken. I The Process använder jag olika metafiktiva element varav några som återkommer i Pantbanken. Pantbanken, i sin tur, består av en ramberättelse med fem infogade berättelser/noveller om några människors olika livsval och livsöden. Ramberättelsen är skriven ur ett andrapersonsperspektiv och har därför ett du-tilltal. Du:et i ramberättelsen brottas med tankar om sina mål i livet och rör sig därför i staden under en natt och en dag för att försöka få klarhet i sina funderingar. Under denna natt och dag upplever du:et olika saker som är förknippade med stadens pantbank. I denna berättelse experimenterar jag med magisk realism och lite metafiktion. Den tredje texten, Post Scriptum, är ett försök att med hjälp av magisk realism och metafiktion återigen låta författaren av text nummer två komma till tals. Denna gång ställs hon till svars för sitt skrivande från ett oväntat håll. Den sammanhållande titeln för texterna är Milstolpar. Titeln har för avsikt att anspela på olika val vi människor kan ställas inför under livet, främst när det gäller mellanmänskliga relationer, men även i övrigt. De val vi gör får oss att ta olika beslut och riktningar i livet, vilket även medför olika konsekvenser för hur livet fortsättningsvis blir. metafiktion magisk realism triptyk Humanities and the Arts Humaniora och konst Literary Composition Litterär gestaltning
16	Metafiktion i gymnasiets svenskundervisning : Är metafiktion ett lämpligt begrepp att lära ut i gymnasieskolans svenskundervisning? / Metafiction in Upper Secondary Swedish Education. : Is Metafiction a Suitable Concept to Teach in Upper Secondary School in Sweden? Malmqvist, Albin January 2019 (has links) Studien består av en jämförelse av två simulerade läsningar och resulterande analyser av boken Sent i November. En med metafiktionellt perspektiv och en utan. Utifrån resultatet av dessa diskuteras begreppet metafiktions lämplighet i gymnasieskolans svenskundervisning i förhållande till dess läroplan. Metafiktion bedöms vara ett möjligt begrepp att använda i undervisning av gymnasieskolans senare svenskakurser. Gymnasieskolan Litteraturundervisning Metafiktion Sent i November Svenskämnet Tove Jansson. General Literature Studies Litteraturvetenskap
17	Verkligheten stöpt i en litteraturform : Självbiografi, självframställning och metafiktion i Myggor och tigrar / The reality dressed in a literary suit : Autobiography, self-portrait and metafiction in Myggor och tigrar Malla-Mohammed, Nofa January 2015 (has links) I denna uppsats har en undersökning av boken Myggor och tigrar gjorts där dels vad som är utmärkande för en självbiografi och ett självporträtt jämfört med andra typer av genrer, dels vad metafiktion är, belysts. Myggor och tigrar har drag av självbiografi, men även fiktion – i denna uppsats benämnd som självporträtt. Ytterligare en sak som har undersökts är hur författaren, Maja Lundgren, gång på gång kommenterar Myggor och tigrar, med avseende på genre. De självbiografiska avsnitten i Myggor och tigrar har gått att verifiera, likaså har de självporträtterande aspekterna utforskats. Det senare i form av exempelvis fokalisering som legat utanför författaren tillika berättaren Lundgrens synfält samt att Lundgren säger sig höra röster. Vad gäller de metafiktiva dragen i Myggor och tigrar har Lundgren genom kommentarer i texten gett dubbeltydiga besked om huruvida Myggor och tigrar ska betraktas som självbiografi eller roman. Hon använder även termen ”dokumentärroman” som innebär att Myggor och tigrar är delvis fabulerad och till viss del överensstämmande med verkligheten – en korsning mellan fiktion och fakta, där bägge gör sig gällande. myggor och tigrar maja lundgren självbiografi självframställning självporträtt metafiktion paratext General Literature Studies Litteraturvetenskap
18	"Comment savoir?" - "Comment dire?" : metafiktionale, metanarrative und metahistoriographische Diskurse über Referenz und Repräsentation in Claude Simons Romanen "La Route des Flandres" (1960), "Triptyque" (1973) und "Les Géorgiques" (1981) / Zufelde, Sabine. January 2009 (has links) Zugl.: Diss. Univ. Göttingen, 2007. / Bibliographie: S. 485-510.
19	Der metafiktionale Roman Untersuchungen zur Prosa Konstantin Vaginovs / Bohnet, Christine. January 1998 (has links) Diss.--Universität Konstanz, 1997. / Includes bibliographical references (p. [277]-293).
20	"No good being a witch unless you let people know" : The importance of performance in Terry Pratchett's Wyrd Sisters / ”Det var poänglöst att vara häxa om man inte lät folk få veta det” : Vikten av att spela en roll i Terry Pratchetts Häxkonster Sköld, Maria January 2022 (has links) In this analysis of Terry Pratchett’s Wyrd Sisters, I argue that performance of the witch is the most important part of witchcraft on Discworld, and, indeed, what drives the story. To underpin this position, I understand Wyrd Sisters as a work of metafiction and parody, examine witch tropes and stories on Discworld and draw parallels to the weird sisters of Shakespeare's Macbeth. Using Pratchett's own theory of narrative causality and Judith Butler's theory of performativity, I show that there is no witch essence on Discworld, but that the witches' performances are imitations of imitations. I also show how the witches' performances of themselves and theatre performance interact and amplify each other, as theatre is a key theme in the novel. / I den här analysen av Terry Pratchetts Häxkonster argumenterar jag för att de roller häxorna ikläder sig är den viktigaste aspekten av deras magi på Skivvärlden, och att iscensättandet av häxan i sig är vad som driver berättelsen framåt. Som bevis för min tes läser jag Häxkonster som metafiktion och parodi, går igenom stereotyper av häxor på Skivvärlden och drar paralleller till de tre häxorna från Shakespeares Macbeth. Jag använder Pratchetts egen teori om narrativ kausalitet och Judith Butlers teori om performativitet för att visa att ”häxan” inte har någon essens på Skivvärlden; häxornas iklädande av roller är istället imitationer av andra imitationer. Jag visar också hur teateruppträdande och häxornas iscensättande av sig själva samspelar och förstärker varandra, då romanen har ett starkt teatertema. Pratchett Terry Pratchett Discworld Wyrd Sisters performance performativity metafiction parody fantasy theatre Pratchett Terry Pratchett Skivvärlden Häxkonster roller performativitet metafiktion parodi fantasy teater Specific Literatures Litteraturstudier

Search results