The aim of this study is to investigate and describe the perceptions women has of being in middle management position in male-dominated industries. Five qualitative semi-structured interviews have been conducted, and the empirical material analyzed from a phenomenographic perspective. The analyzed data resulted in four categories; Job satisfaction is strengthened by the feeling of security, the Organization task-orientation has a negative impact on the leadership, Traditional notions of masculinity and femininity requires adaptation, Good leadership requires some special features. Conclusion show that women in middle management-positions perceived to have strong support in their management role in the male-dominated industries, however, there are indications that these industries also require a certain type of leadership behavior. Women consider themselves even perceive a shift in the focus of what should be prioritized depending on which department they are in. Male-dominated departments often leads to down prioritizing relationship-oriented tasks, as the women think is an essential part of leadership

Business strategy in itself is a well-known concept in today’s academic literature and extensive research on strategy formulation can easily be found. Strategy implementation on the other hand has not been researched to the same extent. This seems to be contradictory when one takes into consideration that effective and efficient strategy implementation has been proven to have an incredibly large impact on the success of any firm, company or organisation. Furthermore, no strategy will be beneficial for a company if it cannot be implemented. Adding to the complexity of this situation, middle management has long been disregarded concerning the strategy process or even thought to be detrimental. However, in recent years there has been a shift and research has started to recognise the importance of middle managers. The thesis aims to provide a deeper understanding of how middle management actively operates when implementing strategy. By doing so the thesis may be of value for middle managers and companies working with strategy, by increasing awareness about middle management’s influence on the strategy implementation process.  This thesis is partially exploratory and partially descriptive with a qualitative and deductive nature. In order to answer the purpose, a research strategy of case studies was used where empirical data was collected from interviews held with six different middle managers.  An implementation process model that described the different phases of strategy execution and supporting activities surrounding implementation was created. The developed implementation framework had its foundation in previous research concerning strategy implementation from an organisational perspective. The data that was collected from the middle managers was then analysed and compared to the model. By modifying the implementation process model using the information received from the middle managers a verified implementation process model was created which takes into account the middle management perspective.   The most important findings suggest that middle managers are important for the implementation process. An implementation process model from a middle management perspective has been developed which presents the phases of execution and what impact middle managers have during the course of the implementation. The findings further suggest that middle management can increase the successfulness of a strategy if allowed influence from start to finish. / Strategier i sig självt är ett välkänt område i dagens akademiska litteratur och man kan enkelt hitta utförlig forskning om strategi formulering. Implementeringen av strategier är däremot inte ett lika populärt forskningsområde. Detta är något motsägelsefullt när man tar hänsyn till att en effektiv implementering av strategi har visat sig ha en väldigt stor påverkan på företags framgång. Dessutom kan ingen strategi vara fördelaktig för ett företag om strategin ej kan implementeras. För att öka komplexiteten av detta har mellanchefer länge blivit förbisedda eller till och med ansetts vara skadliga för strategi processen. Dock håller detta på att ändras och mellanchefer börjar mer och mer anses som viktiga. Denna uppsats försöker skapa en djupare förståelse för hur mellanchefer aktivt arbetar när implementering av strategier sker. Genom detta kan uppsatsen vara av värde för mellanchefer och företag som arbetar med strategier genom att bidra med en ökad medvetenhet om mellanchefers påverkan på implementeringsprocessen.  Uppsatsen var delvis explorativ och delvis deskriptiv med ett kvalitativ och deduktiv tillvägagångssätt. Fallstudier användes där data samlades in via intervjuer med sex olika mellanchefer.  En modell som beskriver implementeringsprocessens olika faser och stödjande faktor skapades. Modellen var baserad på tidigare forskning om implementering av strategier från ett företagsperspektiv. Data som samlades in från mellancheferna var sedan analyserad och jämnförd med modellen. Genom att anpassa modellen med informationen från mellancheferna en verifierad implementeringsprocess utifrån ett mellanchefsperspektiv skapades.  Det viktigaste resultatet antyder att mellanchefer är viktiga för implementering av strategier. Implementeringsmodellen ur ett mellanchefsperspektiv presenterar faser av utförandet av strategi och effekten mellanchefer har under implementeringsprocessen. Resultaten antyder även att mellanchefer kan öka strategiers sannolikhet för framgång om de har möjlighet att bidra från stat till slut.

I denna avhandling presenteras resultaten från en empirisk undersökning med syfte att granska effekterna av decentralisering. Hur påverkas organisationen – "bakom fasaden av ord"? Vilka positiva och negativa effekter kan urskiljas? Boken innehåller också en genomgång av tidigare teorier om decentralisering. I undersökningsresultaten kan ett flertal faktorer urskiljas, med möjliga effekter för arbetsliv och konkurrenskraft. Decentralisering påverkar inte bara de formella strukturerna utan också den grundläggande organisationslogiken. Den lokala affärsverksamheten prioriteras vad gäller utveckling, resursuppbyggnad och handlingsutrymme, ofta på bekostnad av mellanchefs- och stabsnivåer. Breddade ansvarsområden prioriteras och specialiseringen i arbetet minskar. En ny syn på kunskapsutveckling kan skönjas, mer marknadsbaserad och verksamhetsnära. Flexibilitet prioriteras framför stordrift – eller handlar det om att vinna "småskalefördelar"? Decentraliseringen ger också upphov till förändrade kunskapsmönster och yrkesroller genom hela organisationen. Arbetet förändras, inte bara för personalen utan kanske framför allt för chefer och specialister. Decentralisering ställer också nya krav på ledarskapet. Hur leder man en organisation som egentligen klarar sig själv? / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1992</p>

När, hur, hur ofta och till vad används ekonomisystemets rapporter? I denna avhandling riktas intresset mot användning av de rapporter som produceras av en organisations ekonomisystem och som månadsvis görs tillgängliga för ekonomiskt ansvariga befattningshavare på olika nivåer; s k månadsrapporter. Enligt studiens föreställningsram antas ekonomisk styrning innefatta användning av ekonomisk information från olika informationskällor. Studiens intresse har därför vidgats till att omfatta rapportanvändares användning av såväl månadsrapporter som vissa andra informationskällor. Studien baseras på ett datamaterial som insamlats genom intervjuer med ett femtiotal operativt ansvariga chefer på mellannivån i tre mycket stora företag. Enligt studiens empiriska material förekommer det mycket stora individuella variationer i enskilda befattningshavares användning av månadsrapporter. Vidare förefaller sociala kontakter med kolleger, den "svarta boken" och operativa dokument vara mycket betydelsefulla informationskällor i den enskilda befattningshavarens arbete med ekonomisk styrning. I syfte att identifiera faktorer som kan medverka till att förklara variationer på individnivån analyseras datamaterialet. Analysen pekar mot att aktuell lönsamhetssituation och verksamhetens karaktär är två betydelsefulla förklaringsfaktorer. Vissa egenskaper i den sociala processen och vissa individspecifika egenskaper förefaller också kunna vara av betydelse. Författaren betonar avslutningsvis att frågan om användning av s k andra informationskällor borde få ett större utrymme i diskussioner av den ekonomiska styrningen av företag och organisationer. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1995</p>

This paper seeks to provide library managers with a theoretical framework for thinking about how change is effected by those in middle management positions. Starting from the principles that change takes place within socio-culturally bounded contexts and is most successful when approached indirectly, two scenarios characteristic of many situations requiring change middle managers commonly face are then put forward. Following each scenario, a possible solution or path towards change is advanced in order to provide the reader with models for putting into practice the theoretical ideas presented. A methodology that combines theoretical frameworks and practical scenarios is adopted in order to ground theory in practice and thereby lead readers toward what might be called a “praxis” of change making.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata. Syftet med denna studie är att försöka besvara vilka konflikter som är vanligast utifrån en överstyrmans perspektiv samt utreda om överstyrmän i sin roll använder några definierade metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Avslutningsvis besvaras också frågan hur benägna överstyrmän är att deltaga i kurser kring utveckling av sin egen konflikthantering. Genom djupintervjuer med aktiva överstyrmän så har slutsatsen dragits att de mest vanliga konflikterna är de som uppstår från små irritationer i vardagen. Dessa mindre konflikter, om de lämnas utan åtgärd, har en tendens att växa och eskalera till större tvister som kräver konflikthantering. Ur ett konflikthanteringsperspektiv så visar undersökningen på att alla överstyrmän använder sig av en fördefinierad konflikthanteringsstrategi. Alla som har deltagit i undersökningen anser att vidare utbildning inom området konflikthantering skulle gynna dem både i deras roll som överstyrman och samtidigt ha en positiv inverkan på ombordkulturen. / At sea, a strict hierarchy is the natural chain of command. This ranges from the captain to the individual sailor. The Chief Officer, second in command on deck, has many areas of responsibility. For instance, he or she is commonly in charge of prioritizing aspects of ship maintenance, supervise and manage crew work-orders and the main responsibility for loading and discharging cargo. With this in mind, it is not hard to imagine that a mustered chief officer will experience a variety of conflicts on-board, both work related and personal. The purpose of this study is to answer what conflicts are the most common from a chief officers perspective on-board a merchant vessel. Also it will gauge if there are any specific conflict management methods that are used by chief officers to advert or intervene in the conflict situations that can arise. The concluding section of this study will look at the possibility and interest for chief officers to attend a course in conflict management to further develop their tools within this area. Through in-depth interviews with active chief officer the result showed that the most common conflicts were perceived as the ones that arose from everyday problems on-board. These minor issues, if left to their own accord, tend to escalate. From a conflict management perspective, all findings indicate that chief officers tend to use a predefined strategy in regards to solving or manage conflicts on-board. However, all respondents agree that further education within the field would surely benefit them as individuals and also the on-board culture as a whole.

The position of middle-management is a role where the manager is at risk of being caught between its management and its employees. Elderly care is an industry that has been discussed a lot, to a large extent on how businesses should be managed and by whom it should be conducted. Middle-management in the business of elderly care thereby possess a vulnerable position in a controversial industry. In this study the aim is to investigate the managers' roles and tasks in both the public sector and the private sector in elderly care. It also aims to examine whether there are differences between the roles and how they in such cases is manifested. Previous researchers treats middle-managements role in elderly care as uniform for both sectors and focuses on the conditions and challenges. The theoretical background of the thesis is partly Ritzers McDonaldization to explain efficiency work in elderly care and Goffman's theories of social roles between the managerial role. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with nine interviews conducted, divided of five respondents in the public sector and four in the private sector. The result shows that the conditions for middle-management in elderly care for both sectors are similar in most cases, for example responsibilities and economic impact and that middle-management in both sectors experience a lack of time. However, there are certain areas that differ slightly, for example it is described by the private players that they have a better financial situation than their rivals in the public sector. It is also clear from the thesis that there may be other influential factors, for instance whether a home for the elderly run by public sector is exposed for competeition, or if a privately elderly care-unit is owned and fully run in-house. / Mellanchefsrollen är en utsatt roll där chefen riskerar hamna i kläm mellan sin ledning och sina medarbetare. Det är ett stressfyllt arbete. Äldreomsorgen är en bransch som diskuterats mycket, till stor del kring hur verksamheter ska skötas och i vilken regi den ska bedrivas. Mellanchefen inom äldreomsorgen besitter därmed en utsatt roll i en omdiskuterad bransch. I den här studien syftas att undersöka mellanchefers roller och arbetsuppgifter i den offentliga sektorn och privata sektorn inom äldreomsorgen. Syftet är även att undersöka om det finns skillnader mellan rollerna och hur de i sådana fall tar sig uttryck. Tidigare forskning behandlar genomgående mellanchefsrollen inom äldreomsorgen som enhetligt för båda sektorerna och redogör för förutsättningar och utmaningar. Den teoretiska bakgrunden i uppsatsen är dels Ritzers McDonaldization för effektiviseringsarbetet inom äldreomsorgen och Goffmans teorier om sociala roller för mellanchefsrollen. Studien är genomförd genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där 9 intervjuer har genomförts fördelat på 5 respondenter i offentlig sektor och 4 i privat sektor. Resultatet visar att förutsättningarna för mellanchefer inom äldreomsorgen inom båda sektorerna är likartade i de flesta fall, bland annat gällande ansvarsområden och ekonomisk påverkan samt att de i båda sektorerna känner stor tidspress. Vidare finns det vissa områden där det skiljer sig åt en aning, exempelvis redogör de privata aktörerna för att de har en bättre ekonomisk situation. Det framgår även av uppsatsen att det kan finnas andra påverksansfaktorer, bland annat om en verksamhet är konkurrensutsatt eller om verksamheten privat drivs i egen regi.

This thesis is a moral disengagement theory approach to CSR improvements in Swedish companies. The purpose is to investigate what and how justifications are a barrier for middle managers’ contributions to a firm's CSR improvements in Swedish companies. There is a shift towards a need for a new CSR and on a more personal bases where individual contributions are crucial. Bandura, Bero and White’s (2009) moral disengagement mechanisms will be used to explain how and why middle managers justify avoiding CSR initiating and improvements. The main purpose with this thesis is to answer the questions of what justifications are used and how they are barriers for middle manager’s contribution to CSR improvement in companies? This has been conducted through qualitative semi-structured individual interviews with middle managers in 10 Swedish companies. The findings show that only six of Bandura et al’s. (2009) moral disengagement mechanisms were used by middle managers, Moral Justification, Euphemistic Labelling, Advantageous Comparison, Displacement of Responsibility, Diffusion of Responsibility, Distortion of Consequences, together with one new justification unique to these findings, Lack of Demand. Findings shows that the more justifications used, the weaker CSR the firm shows, both through their own records/publications and during the interview. It is clear that one barrier for CSR improvements can be the thought about barriers itself. Middle managers easily identify material, strategic and financial barriers but fail to acknowledge that their thoughts on barriers can actually be a barrier. Findings show that justifications used by middle managers appear to be a key factor in why companies do not pursue ambitious CSR improvements. This thesis has contributed to existing literature by expanding the research field regarding new CSR approaches and Bandura et al.’s (2009) moral disengagement mechanisms. These findings could be of value for companies with the need to improve CSR since our findings show that justifications are barriers in the development of CSR within a company.

The covid-19-pandemic has affected many companies and businesses in society, the retail business being one of them. The pandemic has caused a decrease in sales and many stores have had to make staff reductions. The responsibility of managing the store, as well as managing the changing work conditions, lands in the hands of the store managers. Previous research shows that the middle management position is a vulnerable position where they constantly have to adapt to and handle different interests, particularly during a time full of change. The purpose of the study is to contribute to knowledge about how the covid-19-pandemic affect the store managers work role and leadership, focusing on the conflicting demands and expectations that are integral parts of the middle management position. The empiric material has been gathered through qualitative interviews with store managers in retail, specifically within clothing,cosmetics and shoe retail. The basis for the analysis of the data is a collective theoretical framework regarding sociological ambivalence and sociological coping. The result of the studyshows that the pandemic has resulted in changed work conditions mainly due to temporary and permanent staff reductions. The changed work conditions has led to intensified conflicting demands for the store managers causing them to experience a role conflict, a conflict of values, and conflict between goals and means. Moreover, the study shows that the store managers have handled the conflicting demands and expectations by switching between roles, accepting the intensified demands, seeking support from upper management and co-workers, and to some extent by attempting to make change and set boundaries. The study indicates that the storemanagers work involves incompatible demands and expectations that they are attempting to meet, as a result the store managers feel that they are stretched to their limit. / Den rådande covid-19-pandemin har påverkat många företag och branscher i samhället, däribland handelsbranschen. Pandemin har resulterat i minskad försäljning och många butiker har behövt göra personalneddragningar. Ansvaret för att driva butiken och hantera de förändrade arbetsförhållandena hamnar i knät på butikscheferna. Tidigare forskning visar att mellanchefspositionen är en utsatt position där de ständigt måste förhålla sig till och hantera olika intressen, särskilt under en tid av förändring. Studien syftar därmed till att bidra med kunskap om hur covid-19-pandemin påverkar butikschefens yrkesroll och ledarskap, med ett fokus på de motstridiga krav och förväntningar som inbegrips i mellanchefspositionen. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med butikschefer inom sällanköpshandeln. Grunden för analysen av datamaterialet är ett samlat teoretiskt ramverk om sociologisk ambivalens och sociologisk coping. Studiens resultat visar att pandemin har resulterat i förändrade arbetsförhållanden främst i form av permitteringar och personalneddragningar. De förändrade arbetsförhållandena har lett till en intensifiering av motstridiga krav och förväntningar på butikscheferna vilket gör att de upplever rollkonflikt, värderingskonflikt och konflikt mellan mål och medel. Vidare visar resultatet att butikscheferna hanterat motstridiga krav och förväntningar genom att växla mellanrollfunktioner, acceptera intensifieringen av kraven, söka stöd från ledning och kollegor samt till viss del försöka förändra och sätta gränser. Studien indikerar att butikschefernas arbete präglas av yttre inkompatibla krav och förväntningar som de försöker möta, vilket resulterar i butikschefernas upplevelse av att de vänder ut och in på sig själva.

No description available.