Denna studie behandlar Migrationsverkets motiveringar vid avslag i asylärenden där konversion åberopas som skäl. Med tematisk innehållsanalys har sju beslutsunderlag, skrivna av Migrationsverket, undersökts och analyserats. Resultatet visar att det är mycket svårt, om inte omöjligt, att bli trodd som konvertit, med genuin religiös övertygelse, av Migrationsverkets handläggare. Tidigare forskning visar på liknande erfarenheter från migrationsmyndigheternas arbete runtom i världen. Kristna konvertiter är en grupp som är särskilt utsatta då de riskerar att bli dödade för deras nya tro i hemlandet och blir inte betrodd av myndigheterna i det land som de söker asyl i. Mer forskning behövs inom området för att kunna dra slutsatser om varför det ser ut på detta vis.

The purpose of this study was to analyze Swedish Twitter users participation in Swedish migration politics in an online setting by examining the interactions and discussions between users on the platform the day before the Swedish election of 2018. The potential insight into political views that social media presents gave us an opportunity to explore how Swedish citizens, politicians, or members of other social and professional roles involved themselves politically and how they interacted with others on Twitter. We did this by examining the hashtag “#Migpol” (short for “Migration politics”). We collected and analyzed a total amount of 328 tweets and an additional 400 replies to these tweets where users had included the hashtag. This was done in order to construct our network which consisted of the platform functions @mention and @reply. It was through these we analyzed users interactions with other users and organizations. To perform our study, we chose a mixed method approach of network analysis and a secondary method inspired by discourse analysis. For our analysis, we applied a theoretical framework consisting of Erving Goffman’s dramaturgical theory and Alessandro Pizzorno’s ideas on political participation. Pizzorno’s ideas from 1970 were reworked and adapted in order to fit for research on social media. The result of the network analysis was displayed as a visualization that revealed how multiple users obtained various values of centrality due to the interaction rate between users, it also revealed that the total number of mutual relationships in the network was low and instead there was a prevalence of clusters of smaller networks inside the much larger network. The tweets containing the hashtags were then analyzed with the method inspired by discourse analysis as we wanted a deeper insight into how the users expressed their opinions. This was also done in order to find dominant topics and whether or not the discourse was affected by the actor’s centrality value. The result of this showed that an anti-immigration party and the party leader public debate on the 7th of September held a great focus while there was a third subject emerging which showed signs of nationalism. The discourse was not affected by centrality value but an indication that some actors were more known inside the hashtag than others. / Syftet med den här studien var att analysera svenska Twitter användares deltagande i svensk migrationspolitik online genom att forska kring interaktioner och diskussioner mellan olika användare på plattformen en dag före Riksdagsvalet 2018. Den potentiella insynen i politisk åskådning som sociala medier kan bistå med gav oss en möjlighet att utforska hur svenska medborgare, politiker, eller medlemmar i andra sociala- samt yrkesroller involverar sig i politisk aktivitet och hur de interagerade med andra på Twitter. Forskningen i detta arbete har skett genom att granska hashtagen “#Migpol” (kort för migrationspolitik). Vi samlade och analyserade totalt 328 tweets samt ytterligare 400 svar på dessa, där användarna inkluderat hashtagen. Det var med dessa vi konstruerade vårt nätverk som består av @replies och @mentions och det var genom dessa plattforms funktioner som vi också analyserade användarnas interaktioner samt diskussioner med andra användare och organisationer. Vi använde oss utav en metod blandning bestående av nätverks analys och en sekundär metod inspirerad av diskurs analys. Som underlag för vår analys, använde vi oss utav ett teoretiskt ramverk bestående av Erving Goffmans dramaturgiska teori samt Alessandro Pizzornos idéer om politiskt deltagande. Pizzornos idéer från 1970 var återskapade och anpassade för att de skulle kunna bli applicerbara för forskning på sociala medier. Resultatet av nätverksanalysen visade att många av de svenska användare fick olika värden av centralitet på grund av att dom integrerade i stor utsträckning med varandra, dock visade det sig att ömsesidiga förhållanden i nätverket var väldigt få. Resultatet visade också att det fanns flera mängder av mindre kluster av nätverk inom det större nätverket. Vi analyserade också de tweets som innehöll hashtagen med metoden inspirerad av diskursanalys, detta då ville få en insikt i hur användarna uttryckte sina åsikter i diskussioner som uppstått. Det var också på så vis vi kunde urskilja vilka ämnen som dominerade inom diskussionerna samt huruvida centralitet påverkade diskussionerna. Resultatet av denna analys visade att ett parti med antimigration åsikter och partiledardebatten som ägde rum den 7:e September var i fokus men att det även fanns spår av ett tredje resultat som indikerade en viss nivå av nationalism. Resultatet visade också att centralitet påverkade inte diskussionerna, dock fann vi en indikation på att vissa användare kan vara mer kända inom hashtagen än andra.

Sveriges migrationspolitik och debatten om den har genomgått betydande förändringar under de tio år som följt reformen av systemet 2008. Den här uppsatsen tittar på debatten i riksdagen om arbetskraftsinvandring från 2008 till 2018 och svarar på två frågor. 1. Hur ser konfliktlinjerna ut i svensk arbets- kraftsinvandringspolitisk debatt? 2. Hur har partiernas arbetskraftsinvandringspolitiska argumentation förändrats över tid? För att svara på frågorna konstrueras typargument utifrån en tvådimensionell skala över migrationspolitik med en materiell och en immateriell axel, samt tidigare erfarenheter av hur partier argumenterat för mer öppen respektive restriktiv politik. Inläggen i debatterna kodas sedan utifrån vilka av typargumenten som används. De svenska partierna går att dela in i två grupper: fem partier som är konsekvent för en mer öppen arbetskraftsinvandringspolitik – M, C, KD, FP och MP – och tre partier som är konsekvent för en mer restriktiv politik – S, V och SD. Den tvådimensionella modellen av migrationspolitisk konflikt är dåligt lämpad för att beskriva konflikten mellan dessa kluster. Bland de öppna använder Allianspartierna och i synnerhet M en mer materiell argumentation medan MP använder en mer immateriell argumentation. Bland de restriktiva använder S och V nästan uteslutande hänvisningar till att arbetskraftsinvandringen riskerar att pressa löner och villkor på den svenska arbetsmarknaden, medan SD också hänvisar till andra argument. Nästan ingen argumentation för mer restriktiv politik är immateriell. Över tid har argumentationen för en mer öppen arbetskraftsinvandring förändrats signifikant i riktning mot mer materiella och mindre immateriella argument, medan den restriktiva argumentationen har varit oförändrad. Troligen finns ett samband med den migrations- politiska debattens utveckling mot en mer restriktiv diskurs. / Swedish migration policy and the debate surrounding it has undergone significant changes during the ten years that have past since the reform of 2008. This thesis looks at the debate in the Swedish parliament on labour migration from 2008 to 2018, and answers questions. 1. What are the conflict lines in Swedish labour migration policy debate? 2. How has the parties’ argumentation on labour immigration policy changed over time? To answer the questions, type arguments are created on a two-dimensional field with a material and an non-material axis, as well as previous experience of how parties argued for more open or restrictive policies. The arguments are coded with the type arguments used. The Swedish parties can be divided in two groups: five parties that are consistently for a more open labour migration policy – the Moderates, Centre Party, Christian Democrats, Liberals and Green Party – and three parties that are consistently for a more restrictive policy – the Social Democrats, Left Party and Sweden Democrats. The two-dimensional model of migration policy conflict is poorly suited to describe the conflict between these clusters. Among the open, the centre-right parties and especially the Moderates, use a more material argumentation, while the Green Party use a more non-material argumentation. Among the restrictive, the Social Democrats and Left Party use almost exclusively references to the fact that labor migration risks pressing wages and conditions on the Swedish labour market, while the Sweden Democrats also refer to other arguments. Almost no argumentation for more restrictive policy is non-material. Over time, the argumentation for a more open labour migration changed significantly towards more material and less non-material arguments, while the restrictive argumentation has remained unchanged. There is probably a connection with the development of the migration policy debate towards a more restrictive discourse.

Thesis (Diplomarbeit)--Universität Wien, 2007. / Includes bibliographical references (p. 121-126).

No description available.

Sveriges riksdag har nyligen beslutat om ändringar i utlänningslagen angående utlänningar som vill få permanent uppehållstillstånd. Bland de berörda av denna lagändring är utländska forskare och doktorander som vill forska och studera i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka Sveriges nuvarande öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar, med särskilt fokus på utländska forskare och doktorander. Sveriges nuvarande migrationspolitik har analyserats och jämförts med tidigare år. Dessutom har svenska politiska partiers ideologier angående högkvalificerad arbetskraftsinvandring analyserats för att förstå deras påverkan på migrationspolitiken med särskilt fokus på högkvalificerad arbetskraftsinvandring. HSI-indexet har använts för denna studie för att kunna utvärdera Sveriges migrationspolitik angående högkvalificerade utlänningar. Dessutom har de svenska politiska partiernas hemsidor använts för att samla information om partiernas ideologier och inställning till högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Studiens resultat visar att Sveriges migrationspolitik har genomgått förändringar genom åren, särskilt efter år 2007. Med hjälp av HSI-indexet, har Sveriges nuvarande migrationspolitik angående högkvalificerad invandring utvärderats, och resultaten visar att Sverige har knappt genomgått en policyförändring sedan år 2012. Detta kan bero på att Sveriges politiska partier är ganska eniga om att arbetskraftsinvandringen behövs för Sveriges utveckling. Den andra delen av resultaten visar att partiernas olika ideologier har en betydelsefull påverkan på Sveriges öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar. Studien har i sin helhet bidragit till att förstå utländska forskares- och doktoranders nuvarande situation i Sverige, samt vilka eventuella konsekvenser som kan bemöta Sverige om undantag inte införs för dem.

Background: Integration policy and immigration policy advocate for the needs of refugees, protection and integration into society. Measures through policies have been arranged to facilitate integration, but there are problems with the implementation of a successful integration policy for refugees. There are various laws and guidelines that support refugees and their living conditions and rights. Problem: Refugee families consisting of children, young adults and adults may face difficulties in integration into a new country. It is important to know how that group is to be received and managed in order to meet the needs of the refugees. Aim: The purpose of this study is to highlight the problems that may appear for refugees and refugee families’ social integration in Europe. This will be accomplished through a systematic literature study. Method: Systematic literature study based on 12 scientific articles. Selected articles were: 7 qualitative articles, three quantitative and two with mix method. Result: The language, the school, the residence permit, good treatment of a refugee and a social network proved to be significant in promoting the integration process for the refugees. Conclusion: In social work, it is important to know how refugees should be treated in order to not impede their integration into the new society. It is important that refugees do not feel excluded or discriminated against. It is valuable to have sympathy for the refugees and to understand that no individual would want to leave their country voluntarily. Further research is needed to be able to find new approaches that can promote the refugee family’s integration process and a sustainable future. / Bakgrund: Integrationspolitiken och invandringspolitiken redogör för flyktingarnas behov, skydd och integration i samhället. Integration -och invandringspolitiken har anordnat ett flertal åtgärder för att underlätta integrationen. Trots detta kvarstår mycket problematik kring implementeringen av en lyckad integrationspolitik för flyktingar. I Europa har det inrättats specifika lagar och riktlinjer som ska stötta flyktingarnas livsvillkor och rättigheter i det nya samhället. Problem: Flyktingfamiljer som består av barn, unga vuxna och vuxna kan bemöta svårigheter vid integrationen i ett nytt land. Det är viktigt att veta hur denna grupp ska bemötas och introduceras till samhället för att därmed kunna tillgodose flyktingarnas behov. Syfte: Syftet med detta arbete är att genom en systematisk litteraturstudie belysa vilka problem som kan uppstå för flyktingar och flyktingfamiljer vid den sociala integrationen i Europa. Metod: Systematisk litteraturstudie som är baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Valda artiklar var: 7 kvalitativa artiklar, tre kvantitativa och två med mix-metod. Resultat: Språk, skola, uppehållstillstånd, ett bra bemötande av flyktingar och ett socialt nätverk visade sig vara betydande faktorer för främjandet av integrationsprocessen för flyktingarna. Slutsats: I det sociala arbetet är det viktigt att veta hur flyktingar ska bemötas för att inte försvåra deras integration i det nya samhället. Det är viktigt att flyktingarna inte känner sig exkluderade eller diskriminerade. Det är värdefullt att ha sympati för flyktingarna och förstå att ingen individ skulle frivilligt vilja lämna sitt hemland. Vidare forskning behövs för att kunna hitta nya förhållningssätt som kan främja flyktingfamiljernas integrationsprocess och en hållbar framtid.

Studien studerar vilka olika politiska inriktningar som kan finnas i relation till integration. Det görs främst genom att ett antal valmanifest och motioner från de olika riksdagspartierna analyseras. Materialet hämtades från svensk nationell datatjänst och riksdagens egna arkiv. En riktad innehållsanalys genomfördes sedan på delar av texterna hämtade från motionerna och valmanifesten. Studien visar att det i stora drag finns skillnader i hur de olika riksdagspartierna uttrycker sig i relation till integration och flyktingmottagande. Många partier uttryckte sig i termer av inkludering och delaktighet genom att betona öppenhet, arbete och ett bidragande till samhället. Däremot visade det sig finnas varianter av den inriktningen innehållandes mer eller mindre av formuleringar kring krav. Studien redogör även spekulativt för vilken påverkan de olika inriktningarna eventuellt skulle kunna få för de som arbetar med integration.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur olika yrkesgrupper inom socialt arbete jobbade kring migrantkvinnors integration på arbetsmarknaden. Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor som kommer i kontakt med migrantkvinnor och jobbar med integration. Inför denna studie användes genusteorin med ett intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visade att enligt intervjupersonerna var bland annat tillgänglighet, kommunikation och förståelse för varandras roller några faktorer för att samverkan med andra aktörer skulle kunna fungera. Resultatet visade även att arbetet kring migrantkvinnornas integration på arbetsmarknaden inte enbart omfattade insatser inom utbildning och arbetsträning, utan även insatser inom exempelvis vård, barnomsorg och försörjningsstöd. Vidare visade resultatet att arbetet med att integrera migrantkvinnorna på arbetsmarknaden kunde påverkas av olika faktorer, exempelvis hur samverkan såg ut med andra aktörer, vilka resurser verksamheterna hade tillgång till, samt den aktuella svenska migrationspolitiken och lagstiftning. Utifrån detta kunde slutsatsen dras att arbetet med att integrera migrantkvinnor på arbetsmarknaden var mycket komplext, och att samverkan med andra aktörer spelade en viktig roll i arbetet. / The purpose of this thesis was to investigate how different social work professions worked with different agencies to integrate migrant women into the labor market. The study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with six women who work with integration and come in contact with migrant women. Gender theory with an intersectional perspective was implemented in this study. The results of this study showed that, according to the interviewees, factors such as accessibility, communication, and an understanding of each other’s professional roles were some important factors for collaboration with other agencies to work. The results also showed that integration of migrant women into the labor market not only involved interventions in education and vocational training, but also interventions in areas such as health care, childcare and welfare. Furthermore, the results showed that work to integrate migrant women into the labor market could be influenced by various factors, such as how a collaboration with other agencies was organized, what resources the organizations had access to, as well as the current Swedish migration policy and legislation. Based on this, the conclusion was drawn that integrating migrant women into the labor market was very complex, and that collaboration with other agencies played an important role in this work.

The purpose of this study is to examine the existng political discourse in the political document Tidö Avtalet, through Carol Baachi's disourse analysis framework What's the problem represented to be (WPR) to uncover implicit problem representation. And by using discourse theory to uncover the power dynamic and the intent of words, also the formation of words and it's meaning in Tidö Avtalet's migration policy. Which is an agreement between the far-right political wing in the Swedish parliament in term of office between the year 2022-2026. Tidöavtalet consist of seven different focus areas, described as problem ridden areas by the far-right coalition parliament.  The results of the study point to the fact that the existing coalition parliament wants to regulate and rework the migration policy in Sweden and by doing so, will create the existence of proposals and constitutional amendments. This will in turn directly affect those seeking refugee in Sweden. Tidö Avtalet has been literary constructed by using words that emphasizes the asylum seekers obligation to follow the enforced asylum seeking laws in Sweden. There is a rather strict usage of words to describe the current climate surrounding the migration politics in Sweden. Which will affect the processing and investigation of asylum seekers.