Uppsatsen analyserar hur Socialdemokraterna argumenterar kring migrationspolitiken före och efter beslutet i november 2015 att anpassa svensk asyllagstiftning till EU:s miniminivå. En central fråga är hur åtstramningen motiveras utåt och i förhållande till den egna parti­identiteten. Flyktingfrågan knyter också an till två konfliktlinjer som funnits inom Socialdemokraterna genom historien där den ena går mellan visionär idealism och pragmatisk dags­politik, den andra mellan internationalism och värnande av nationell stabilitet och välfärd. Dessa spänningar återspeglas i de identitetskonflikter Socialdemokraterna har att hantera i samband med omläggningen av flyktingpolitiken. Utifrån Kenneth Burkes pentadmodell kan analysen visa på en förskjutning av fokus i Socialdemokraternas flyktingpolitiska retorik från flyktingars lidande och universella idéer om medmänsklighet och moralisk plikt till ett mer nationellt perspektiv där svensk välfärd och samhällsservice prioriteras. Den restriktivare flyktingpolitiken rättfärdigas dels med hänvisning till den svåra omvärldssituationen som en tvingande omständighet och dels genom att de EU-länder som tagit emot ett mindre antal flyktingar görs till syndabockar som får skulden för att Sverige hamnat i en situation där hårdare politik anses vara enda utvägen. Med stöd i Jens Ljunggrens forskning om socialdemokratisk känslopolitik analyserar uppsatsen också vilken roll känslor som stolthet, oro och trygghet spelar i den flykting­politiska argumentationen. En slutsats är att medan Sverige före omläggningen beskrivs som en trygg fristad för människor på flykt, tenderar bilden sedan att skifta till att skildra ett samhälle vars trygghet hotas av polarisering, brottslighet och sociala klyftor. Socialdemokraterna ikläder sig då rollen som en garant för trygghet och stabilitet.

Sverige har historiskt sett haft en relativt öppen och liberal migrationspolitik som har tillåtit många människor att söka asyl och bosätta sig i Sverige. På senare år har dock detta börjat förändras och flera partier har börjat förespråka en strängare migrationspolitik. Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna och Miljöpartiet regering tillsammans. Både före valet och under mandatperiodens första år stod regeringen och partierna som bildade den för en öppen migrationspolitik. I och med flyktingkrisen 2014 ändrade dock regeringen ståndpunkt och började istället förespråka en strängare migrationspolitik. Denna uppsats syftar till att undersöka hur denna förändring skedde. Detta kommer att undersökas utifrån Gunnar Sjöbloms teori om programrealisering. Uppsatsen studerar detta med en innehållslig textanalys. Uppsatsens resultat visar att förändringen av migrationspolitiken började under hösten 2015 och att den primära anledningen till förändringen är att skaffa inflytande på den parlamentariska arenan.

This essay has studied how migration is presented in textbooks in social science at high school. The purpose of this work has been to investigate how migration as a theme is presented in the textbooks. The essay will focus on identifying and analyzing different discourses about migration.  The result will be analyzed with Norman Fairclough’s critical discourse analysis. Four textbooks have been studied and they are released between the years 2007-2020. The method that has been used to process the material in the textbooks has been a qualitative text analysis.    The result shows that there are several discourses in the textbooks. The most prominent discourse is an ethnocentric discourse that highlights the western world and its decisive role in migration globally. There is also a diversity discourse which claims that migration enriches us both economically and culturally. Furthermore, there is also a school discourse that builds on the writings found in the curriculum, governing documents, and values for the school. The discourses are unchanged despite the refugee crisis that took place in 2015. Discourses that challenged were that there were big problems with large-scale immigration, but theses discourses never came up in the discourse order.

There are more refugees in the world than ever. There seems to be differences in reactions towards refugees depending on where they are fleeing from. The war in Ukraine shines a light on this issue. This study aims to increase knowledge of what contributes to the conceptions that sets the foundation for how refugees are represented. The questions answered are: How do Swedish political parties represent refugees in the beginning of the Ukraine refugee situation 2022 and the refugee situation in 2014 - 2016? How can differences over time and between political parties be understood through theories of othering, securitization and welfare chauvinism? This is answered through a text analysis using material from the three biggest Swedish parties from the two different time periods. A WPR-method is employed to analyze both different representations of refugees over time and how refugees are framed by different political parties. The results show that the parties express more solidarity towards Ukraine refugees and more distrust towards non-European refugees. There are clear signs of othering, securitization and welfare chauvinism especially from the Sweden Democrats but also from the Moderate Party while the Social Democrats tend to focus more on concepts of solidarity.

Under åren 2015 till 2016 inträffade en stor flyktingkatastrof där miljontalsmänniskor flydde för sina liv runt om i världen. En del av dessa människor ansökte under dessa år om asyl i Sverige, närmare bestämt 162 877 år 2015. Denna stora ökning av asylsökande i Sverige och övriga Europa fick stor uppmärksamhet i media och det rapporterades dagligen om flyktingkatastrofen. Mitt syfte med den här studien är därför att undersöka de centrala diskurserna i medias framställning av flyktingkatastrofen från dess början 2015 till 2016 då den nya asyllagen trädde i kraft. Samt undersöka om och i så fall hur diskurserna förändrats över denna tidsperiod. För att besvara mitt syfte har jag genomfört en diskursanalys av totalt nio tidningsartiklar från tre olika dagstidningar och från olika delar av denna tidsperiod. Resultaten visar att de centrala diskurserna handlade om dels flyktingkatastrofen i sig som händelse och dels effekterna av flyktingkatastrofen, det vill säga det stora antalet asylsökande inom framförallt EU samt hur dessa skulle hanteras. Vidare visade också resultaten att det skett en förändring inom medias rapportering om flyktingkatastrofen. Denna förändring gestaltades genom en strängare migrationspolitik som kom att spela en central del i medias rapportering om flyktingkatastrofen.

Följande uppsats synliggör ett slags migrationspolitiskt beslut som återkommit i svenskt beslutsfattande sedan slutet av 1980-talet. Beslutet syftar till att bevilja uppehållstillstånd till utvalda grupper av migranter genom införandet av en tillfällig undantagsbestämmelse. Sammanlagt redogör uppsatsen för åtta beslut som studeras inom ramen för den internationella teoribildningen om regulariseringar. Resultatet visar att ett flertal av besluten genomförts till följd av utdragna handläggningstider av asylärenden, samt består av särskilda bestämmelser för, eller uteslutande riktar sig till, minderåriga och barnfamiljer.

Through police co-operation, re-admission agreements, and setting up of detention camps, Italy’s immigration policy tries to delocalise border controls between Europe and North Africa. Italian immigration quotas and development aid should induce countries of origin and transit of migrants to tighten their border controls and cooperate with Italy. Development aid is used by the EU in order to exert pressure on other countries, whereas Libya for instance uses transiting refugees as a diplomatic weapon. On the other hand, relations between Italy and North African countries do not focus on human rights violations taking place in some of these countries.

Univ., Diss.--St. Gallen, 2004.

Univ., Diss.--Louvain-la-Neuve, 2005.

Univ., Diss (Nicht für den Austausch)--Bielefeld, 2005.