Huvudsyftet med denna uppsats är att visa på ett behov av och möjligheterna med hydroakustiskkommunikation mellan ubåtar, ytstridsfartyg och helikoptrar. Ubåtars uppträdande ställer särskilda krav påkommunikationsvägar. Idag sker kommunikation till och från svenska ubåtar huvudsakligen med hjälp avradio vilket begränsar deras taktiska uppträdande. Inom ramen för det nätverksbaserade försvaret kommerdet att bli nödvändigt att utnyttja nya kommunikationsdimensioner.Hydroakustisk kommunikation utnyttjar ljudvågsutbredning i vatten vilket skiljer sig avsevärt frånradiovågsutbredning i luft. Östersjön med sitt bräckta, skiktade vatten ställer särskilda krav på utformningenav ett hydroakustiskt kommunikationssystem men skapar också möjligheter. I ett antal taktiska situationerskulle en kapacitet att kommunicera hydroakustiskt innebära att Marinen skulle erhålla nya eller förbättradeförmågor. Det är även en nödvändig dimension att utnyttja för att inkorporera ubåt i NBF. Andra nationerhar sedan länge haft en förmåga att överföra enklare meddelanden hydroakustiskt i analog form. Svenskforskning inom området visar att det är möjligt ta steget mot att kommunicera digitalt under vattnet. Deresultat som erhållits genom simuleringar och fältförsök pekar på möjligheterna att med hjälp avhydroakustisk kommunikation utöka det taktiska sambandsnätet att omfatta även ubåtar. Uppsatsenbeskriver de krav som bör ställas på ett hydroakustiskt kommunikationssystem utformat för att passaSveriges behov. / The main purpose with this thesis is to show a need of and the possibilities with hydroacousticcommunications between submarines, suface vessels and helos. Submarine actions raises specificdemands regarding communications. Today communications to and from Swedish submarines are carriedout mainly by electromagnetic waves, e.g radio, which restrains their tactical performance. Within the frameof the new network based defence it will be necessary to use new dimensions of communication.Hydroacoustic communications uses soundwave propagation in water which is considerably different fromradiowave propagation in air. The Baltic with its brackish, layered water raises specific demands on thedesign of a hydroacoustic communications system aswell as it creates possibilities. In a number of tacticalsituations a capacity to communicate by hydroacoustic means should imply that the Navy would achievenew or enhanced abilities. It is also a necessary dimension to use to be able to incorporate submarines innetwork based defence. Other nations have since many years had an ability to transmit simple messagesby analougus means. Swedish research within the area shows that it is possible to take a new step towardsdigital communications under water. The results which have been reached by simulations and field trialspoints out the possibilities in extending the tactical communications to comprise submarines by usage ofhydroacoustic measures. The thesis describes the demands that should be posted upon a hydroacousticcommunications system designed for Swedish purposes. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

Syftet med denna uppsats är att jämföra/analysera förmågorna till Suppression of Enemy Air Defences (SEAD) hosJAS 39 och en svensk UCAV år 2015. Årtalet 2015 är valt för att flera bedömare anser att det är först vid dennatidpunkt som en Unmanned Combat Air Vehicle (UCAV) har en utvecklingsnivå som tillåter att de sätts in i SEADuppdrag.I uppsatsen redovisas vilka krav som ställs på en plattforms sensorer och bekämpningsförmåga för attgenomföra ett SEAD-uppdrag mot två utvalda typer av mål. Därefter sker en jämförelse mellan de båda farkosternasförmåga att detektera respektive bekämpa de båda målen. Resultatet visar att JAS 39 som bemannad plattform har enfördel i de fall då operationer är hårt styrda av Rules of Engagement (ROE), särskilt gäller detta vid fredsbevarandeoperationer. Uppsatsen visar även att flygplanradarns förmåga att upptäcka och identifiera markmål är beroende avinförandet av en SAR-mod. Vidare konstateras att en UCAV genom att vara obemannad och signaturanpassad kan tastörre risker vid vapenleverans än JAS 39 Gripen, samt att en liten och signaturanpassad UCAV har stora svårigheteratt bära konventionella signalsökande robotar. En av slutsatserna visar på svårigheterna att med kameror i en UCAVåstadkomma en visuell omvärldsuppfattning liknande den för en pilot. För båda plattformarna gäller att SEADkapacitetenmot en radarstation till stor del är beroende av möjligheten att skjuta signalsökande robotar. Både för JAS39 och en UCAV är ett emitterlokaliseringssystem en viktig komponent för att kunna lokalisera en radarstation. För attklara detta från en plattform krävs Doppler Difference Of Arrival (DDOA). / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

Det här självständiga arbetet i militärteknik avhandlar huruvida Försvarsmakten, med i huvudsak redan befintlig materiel, genom en teknisk aktiv skyddslösning kan uppnå en förbättrad skyddsförmåga mot indirekt eld. Förmågan som söks är främst avsedd för, men inte begränsad till, att kunna nyttjas för att erhålla ett förbättrat skydd av Försvarsmaktens internationella camper. Därmed utgörs hotbilden framförallt av granatkastarammunition och raketer vilka inom ramen för en teknisk aktiv skyddslösning först måste kunna detekteras för att sen medge förvarning, eller ännu hellre avvärjning, innan de når sitt mål. Arbetets resultat presenteras i form av Förvarsmaktens möjligheter idag tillsammans med en rekommendation om hur skyddsförmågan kan säkerställas på något längre sikt. / This thesis in Military Technology deals with whether the Armed Forces, with mainly pre-existing equipment and using a technical active protection solution, can achieve enhanced protection capability against indirect fire. The capability sought is primarily for, but not limited to, the purpose of obtaining greater protection for the Swedish Armed Forces’ international camps. The threat, typically mortar ammunition and rockets, should within the framework of a technical active protection solution be detectable in order to provide early warning and preferably also interception before reaching its target. The results of the thesis are presented as possibilities for the Swedish Armed Forces today and as recommendations on how this capability can be achieved in the longer term.

I denna uppsats undersöks huruvida HPM (High Power Microwaves) kan användas som enverkansform i framtida luftvärnssystem för att bekämpa kryssningsmissiler. Studien undersökervilket hot kryssningsmissiler kan utgöra, hur de är konstruerade och hur HPM kan påverka dem.Uppsatsen redogör för hur det nya luftvärnskonceptet är uppbyggt och vilka krav på förmågor somställs på framtida luftvärnssystem. Den undersöker även hur ett HPM-system är uppbyggt ochvilken verkan det kan ha på elektriska system i en kryssningsmissil. Vidare diskuteras vilkeneffekt tre olika HPM-system kan ha mot kryssningsmissiler kopplat till de krav som ställs iluftvärnskonceptet.Huvudslutsatsen indikerar att HPM-system kan ha verkan mot kryssningsmissiler. HPM-systemkan nyttjas främst i scenarier där det ställs höga krav på eldhastigheten mot kryssningsmissiler påkorta avstånd. Ett problem är att det är svårt att utvärdera och konstatera skadeeffekten ikryssningsmissilen. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP T 03-05

Örlogsfartygens utveckling går emot smygteknik, d.v.s. reducerade signaturer. Ett led i dettaär att spaningssensorer för luftspaning idag kan göras passiva. Smygfartyg utrustade medpassiv luftspaningssensor behöver en icke-röjande kommunikation mellan fartyg för att kunnaöverföra måldata, utan att den upptäcks s.k. ”tyst” kommunikation.Uppsatsen tar fram ett antal krav som ställs på den ”tysta” kommunikationen mellan korvetteri ett luftförsvar av ett skyddsföremål (ett annat fartyg). Två olika tekniker på kommunikationbeskrivs som tänkbara lösningar på den ”tysta” kommunikationen. Den första är fri optiskkommunikation med laser, där tekniken beskrivs, samt där civila och militära tillämpningar tasupp. Den andra tänkbara lösningen är radiokommunikation på 60 GHz som beskrivs meröversiktligt utifrån en tidigare C-uppsats.Uppsatsen jämför de båda lösningarna utifrån kravspecifikationen som inledningsvis tagitsfram i uppsatsen. Resultatet av jämförelsen visar att endast en lösning klarar alla krav,nämligen laserkommunikationen. Den gör det med ett visst väderberoende. Att få tillgång tillen länk med hög överföringskapacitet och med liten risk för upptäckt ger helt nya möjligheterför fartyg. / Warships are continuously being developed with the use of stealth technology,i.e. the reduction of signatures. Due to this development, surveillance sensorsfor aerial reconnaissance can be made passive. In order to fully benefit from thestealth technology, stealth ships equipped with passive air-surveillance sensorsrequire a non-detectable system to communicate target data with other ships.This is what is commonly known as “silent” communication.This thesis prescribes a number of requirements on “silent” communicationbetween corvettes providing air-defense for a protected target (another ship).Moreover, two different communication techniques are suggested as feasiblesolutions. The first one is free-space laser communication, where the technologyand the civilian and military applications are described. The other feasiblesolution is radio communication at 60 GHz, which has been thoroughlydescribed in an earlier paper.This comparative study is based on the requirements stated in the paper. Theconclusion is that only laser communication fits the requirements, even thoughit is to some extent dependent on weather conditions. The access to hightransmission linkage with minimal detection risk expands possibilities forwarships. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 01-03

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i att den tekniska utvecklingen påverkar hur krig genomförs idag, där strid på operativ nivå utövas med sensor- och vapensystem från någon form av plattform. Därmed kommer teknik i högre grad påverka utgången av militära operationer. Vilket gör att det är viktigt att förstå hur militärteknik påverkar operationskonst. Då operativ planering kan ses som operationalisering av operationskonst torde militär-tekniska perspektiv återfinnas i planeringsmetodbeskrivningar. För att påvisa det kausala sambandet mellan operationskonst och militärteknik formulerades hypotesen – Militärteknik omhändertas i operativ planering genom att utgöra perspektiv på operationskonstens beståndsdelar. Denna hypotes prövades sedan gentemot två svenska planeringsmetoder, utan att kunna förkastas. Därmed är hypotesen tills vidare verifierad. Även om hypotesen prövats på svenska planeringsmetoder finns det stöd för att hypotesen även är giltig för andra planeringsmetoder. Faktum är att det snarare är detaljeringsgraden på metodbeskrivningarna som avgör om hypotesens indikatorer kan återfinnas. Då operations-konst kan vara både vetenskap och konst, räcker det inte med en tydlig metodbeskrivning. Chefer och planerare måste själva omsätta underlaget till en faktisk plan. Därför är det viktigt att dessa har kunskap och vetskap om hur de ska tänka. Vilket gör att militärteknik måste vara en naturlig del av utbildningen när operationskonstens beståndsdelar diskuteras.

Det senaste decenniet har inneburit mycket kraftiga anslagsreduceringar till forskning och utveckling på försvarsområdet. Jämfört med för tio år sedan återstår nu endast omkring en tredjedel av dessa medel. Samtidigt sker en snabb militärteknisk utveckling och säkerhetspolitiska förändringar som ställer ökade krav på det nationella försvarets operativa effekt mot en högteknologisk motståndare. Parallellt med dessa utmaningar på försvarsområdet har åren efter kalla kriget i det omgivande samhället inneburit en påtaglig utveckling och förändring. Ökad globalisering, snabb teknikutveckling och framväxt av ett kunskaps- och informationssamhälle. Där bibehållen eller ökad konkurrensförmåga förutsätter ständig utveckling, inte minst av strategierna och metoderna för innovation. Denna uppsats syftar till att kritiskt granska och förstå försvarsområdets modell för innovation och teknikutveckling och undersöka möjliga bidrag till att, med begränsade resurser och utifrån svenska förhållanden – utveckla innovativa militära förmågor. Utvecklingsområden hämtas ur visioner för hur innovationssystemet bör organiseras samt kvalitativa djupintervjuer som ökar förståelsen för civila och militära innovationsprocesser. Som resultat presenteras en samling teorier och centrala begrepp, samt rekommendationer på inslag i en framtida modell för innovation och förmågeutveckling organiserade i fem områden: upphandlingsstrategi, kunskap och nätverk, styrkeområden, nya arbetsmetoder och nyckelkompetens. Sammanfattningsvis indikerar resultaten av denna studie en orealiserad potential för ökad innovationseffektivitet i den svenska försvarssektorn. / The last decade the Swedish defense sector has seen drastic cuts in research and development. Compared with ten years ago, only about one third of these funds remains. At the same time, rapid military technology development and security policy changes directly affect demands on the national defense's operational capability. In parallel with this, there is strong development and change in the surrounding society, rapid technological development and emergence of a knowledge and information society. Competitiveness in this environment requires continuous development, and refinement of the strategies and methods of innovation. This paper aims to critically examine and generate insight into the defense area's model and identify possible contributions to a future model for  developing innovative military capabilities. These findings are derived from qualitative deep interviews and visions on how the innovation system should be organized. Findings are presented as a collection of theories and key concepts, as well as recommendations on elements relevant to increased efficacy in a future model. These are organized in five main areas:  procurement strategy, knowledge and network, strength areas, new working methods and key competencies. In conclusion, the results of this study indicate an unrealized potential for increased innovation efficiency in the Swedish defense sector.

Den pågående utvecklingen med informationssystem och den ökade tillgången till information via dessa system ökar kraven på den militära personalen att hantera denna stora mängd information. Information om aktörer i ett stridsområde samt den terräng aktörerna befinner sig i är en förutsättning för att genomföra militära operationer. Som följd av denna informationsmängd behöver informationssystemen utvecklas för att kunna ge bättre beslutsunderlag. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken militär nytta man skulle kunna uppnå med ett geografiskt informationssystem (GIS) för beslutsfattarna i en militär insats. Dessutom skall uppsatsen undersöka hur ett GIS bör vara utformat för att stödja personalen med beslutsfattande. Undersökningen sker genom både komparativ litteraturstudie och beskrivning av teorier och metoder. Resultatet pekar på att GIS bör kunna bidra till den militära nyttan med att möjliggöra ett informationsöverläge gentemot en motståndare. Vidare pekar resultaten på att rätt design på GIS underlättar för användaren men att det ändå krävs utbildning för att nyttja GIS fullt ut. / The ongoing development of information systems and the increased availability of information through these systems increase the demands on the military personnel to handle this large amount of information. Information on participants in a battle area and the terrain actors find themselves is a prerequisite to conduct military operations. As a result of all this increased informa-tion the information systems needs to developed to provide a better basis for deci-sions. The purpose of this paper is to examine which military benefit could be achieved with a geographic information system (GIS) for decision makers in a military opera-tion. In addition, the paper will investigate how a GIS should be designed to support staff with decision making. The survey is done by both comparative literature and description of theories and methods. The results indicate that GIS should be able to contribute to the military benefit to enable information superiority over an adversary. Furthermore, the results show that the correct design of GIS makes it easier for the user but it still requires training to use GIS in full.

Syftet med undersökningen är att genom en jämförande modellstudie ta fram ett eller flera sätt att nedkämpa en motståndare utrustad med tungt reaktivt pansar. Reaktivt pansar har tidigare endast använts för att hindra RSV-strålar att penetrera pansar. Men teknikutvecklingen har nu medfört att dagens reaktiva pansar utöver skydd mot RSV-strålar också klarar av att reducera pilprojektilens förmåga till penetration. Amerikanarna som tidigt upptäckte att Ryssland hade tillgång till tekniken började direkt utveckla ny ammunition för att möta detta. Men vad har vi gjort i Sverige, sen detta uppdagades? Kan vår Stridsvagn 122 fortfarande lösa sin huvuduppgift: att slå ut andra stridsvagnar? I studien gör författaren antagandet att spårljuspansarprojektil 95 inte får genomslag på en stridsvagn utrustad med tungt reaktivt pansar, typ Kontakt-5. Undersökningen har sin tyngdpunkt i den jämförande modellstudie som skall jämföra tre olika scenarion. Modellstudien föregås av en beskrivande teoridel där bland annat skydd, svensk stridsvagnsammunition och reaktivt pansar beskrivs. Därefter behandlar modellstudien en duellsituation mellan Strv 122 och en motståndare utrustad med Kontakt-5. De olika modellerna jämförs i syfte att ta fram den modellen som är mest fördelaktig då man vill nedkämpa en fiende utrustad med Kontakt-5. Slutsatsen som dras utifrån studien är att normalförfarandet att initialt ha pilprojektil i kanonen bör ändras till att istället ha spränggranat. Spränggranaten kommer att skada Kontakt-5 och skapa en oskyddad yta där pilprojektilen kan få genomslag. / The purpose of this essay is to develop one or more ways to neutralize an enemy equipped with heavy reactive armour. Reactive armour has previously only protected against shaped charges. Technological advances have now led to today's reactive armour in addition to protection against shaped charges also capable of protecting against an Armour-Piercing Fin-Stabilized Discarding Sabot (APFSDS). The Americans discovered that this technology was available to the Russians and developed new types of APFSDS to deal with it. But what have we done in Sweden since this technology was discovered? In this essay, the author makes the assumption that the Swedish APFSDS can’t penetrate a tank equipped with reactive armour. A comparative model will compare three different ways to deal with this problem. Before doing the comparative model study, there will be a chapter which describes for example reactive armour, APFSDS, Kontakt-5 (a type of reactive armour), tank protection in general. The model consists of one Leopard 2A5 S (Leo 2) and one enemy tank equipped with reactive armour. By comparing different ways for the Leo 2 to defeat the enemy, the author will reach a conclusion for the problem. The conclusion drawn from this essay is that the normal procedure when the Leo 2 initially has an APFSDS loaded in the canon should be changed to it having a grenade loaded instead. Bursting a grenade towards the enemy will destroy or damage Kontakt-5 and the second projectile, which should be an APFSDS, will now penetrate the damaged Kontakt-5 and the hostile tank will be defeated.

Syftet med uppsatsen är att belysa möjligheter och begränsningar med olika tekniska system för att identifiera kontakter på stridsfältet, främst med avseende på att minska risken för vådabekämpningar. Uppsatsen skall också belysa om införande av tekniska system för identifiering av kontakter är den enskilt bästa metoden för att undvika vådabekämpningar. Syftet är att läsaren skall uppnå en förståelse för vad olika typer av system för identifiering kan bidra med för att minska risken för vådabekämpningar. Utöver detta belyses andra nackdelar och fördelar med de olika tekniska systemen förutom just inom området identifiering. Uppsatsen beskriver olika händelser där vådabekämpningar skett och kopplar dessa mot hur olika tekniska system eventuellt hade kunnat minska risken för att vådabekämpningen skulle ha skett. Uppsatsen beskriver också ett antal olika tekniska system för identifiering av kontakter på stridsfältet. / The purpose of this essay is to shed light on possibilities and limitations regarding different systems for identification of contacts on the battlefield, mainly for the purpose of reducing fratricide. The essay will also shed light on if the introduction of systems for identification on the battlefield is the best one single method that will reduce fratricide. The purpose is that the reader will achieve an understanding of how different systems for target identification will reduce the risk for fratricide. In addition the possibilities and limitations of other systems in the field of combat identification will also be addressed. The essay describes different events where fratricide has occurred and connects these events with the possibilities and limitations of the identification systems described and how these systems could have reduced the risk for fratricide. The essay also describes different systems for target identification and combat identification.