Miljön är ett diskuterat ämne och är en av de största utmaningarna som människan ställts inför hitintills. Inom livsmedelsbranschen kan ett förändrat intresse och köpbeteende ses, gällande miljöval och köp av ekologiska samt lokala produkter. Utifrån tidigare studier har det visats att det finns en förvirring gällande miljömärkta produkter där problematiken ligger i att det finns en kommunikationsbrist mellan lokala livsmedelsföretag och konsumenter.Vilka aspekter kan vara avgörande för hur lokala livsmedelsföretaggenom grön marknadsföring kan öka konsumenters medvetenhet omlokal mat?Syftet med undersökningen är att utforska och beskriva hur grön marknadsföring kan öka konsumenters medvetenhet om lokal mat. / The environment is a debated topic and is one of the biggest challenges the humankind have ever faced. In the food industry, a changing interest and buying behavior is seen, existing environmental choice and purchase of organic and local products. Based on previous studies it has been shown that there is confusion about the eco-labeled products where the problem lies in that there is a lack of communication between local food producers and consumers.What aspects can be crucial for the local food companies in green marketing that can increase consumer awareness of local food?The purpose of the study is to explore and describe how green marketingcan increase consumer awareness of local food.

Den här studien riktar sig mot arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor i förskolan. Syftet med studien är att ge en inblick i några svenska barnsånger med miljöinnehåll som producerats från 1960-talet till nutid samt vilka diskurser dessa sånger förmedlar och hur barnet skrivs fram. Teori och metod är diskursanalys där materialet består av 15 barnsångtexter. Resultatet visar att de studerade sångtexterna kan delas in i fyra områden som benämns: klimat-, naturfrid-, sophantering- och trafikdiskursen. Klimatdiskursen visar sig, trots sin aktualitet, vara den minst utbredda, vilket tolkas som att den ännu inte hunnit omskrivas och att klimathot är ett mycket komplext område att närma sig. Barnet i denna diskurs beskrivs som kompetent att klara av oron som hotet innebär. Diskursen naturfrid beskriver ett naturligt barn som tycker om att vistas i skogsmiljöer och där denna vistelse leder till en hoppfull framtidstro och ett miljöengagemang. Sophanteringsdiskursen beskriver ett barn som agerar skräpplockare eller undviker att skräpa ned, medan sortering och återvinning av skräp samt talet om att minska mängden förpackningar utesluts. Trafikdiskursen tar upp motortrafikens avigsidor i fråga om olycksrisker (säkerheten) miljöproblemen (luftföroreningar). Barnet positioneras som i behov av skydd men äger också styrka nog att handla mot bilism. Eco-edu-tainment definieras och kategoriseras efter kvalitet enligt Martin (2004). Utifrån Martins begrepp eco-edu-tainment myntas begreppet hållbara barnsånger. Resultat och analys åskådliggör 9 av de 15 analyserade barnsångerna som hållbara.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur lärare i lågstadiet resonerade kring copingstrategier (hantering avemotioner) i förhållande till undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningen var att detta emotionellaperspektiv på undervisningen skulle bidra till ökad förståelse för undervisning för hållbar utveckling och förcopingstrategiers eventuella potential att bidra i densamma. Studien utfördes genom två halvstruktureradegruppintervjuer/fokusgrupper. De fem lärarna fick innan intervjuerna ta del av en kortare sammanfattning av(psykologisk) forskning som berör copingstrategier i förhållande till lärande för hållbar utveckling.Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av analysenlandade i fem framträdande reflektioner; Konkreta närmiljöer och lösningsfokuserad undervisning, Allvartonas ner genom att inte lyftas, Copingstrategiernas potential finns i högre årskurser och i kännedomensvärde, Eleverna uppvisar miljöengagemang, samt Fördelen att följa eleverna under hela skoldagen. Deframträdande reflektionerna jämfördes i relation till studiens syfte och frågeställningar, bakgrund ochtidigare forskning. Studier om copingstrategier (hantering av emotioner) pekar på vikten av att utvecklakonstruktiva copingstrategier i förhållande till klimatförändringarna. I enlighet med forskningen visaderesultatet att lärarnas beskrivna undervisning kan kopplas till problemfokuserad coping och i viss mån äventill meningsfokuserad coping, vilka båda är konstruktiva copingstrategier. Lärarna nämner att det ärvärdefullt att vara medveten om copingstrategierna, men att eleverna är för små för att själva ta del av dem.Detta kan sägas strida mot forskning som talar för att inkludera emotioner i lärande för hållbar utveckling,samt mot det pragmatiska synsättet att emotioner bör intellektualiseras. Eleverna sägs vidare vara för små föratt presenteras inför globala miljöhot. Detta öppnar frågan om det är så att eleverna inte klarar av att hanteradenna information och det därför är ett klokt beslut av lärarna att undvika informationen, eller om elevernaklarar denna information (alternativt får den någon annanstans och då riskerar att hamna i den ickekonstruktivastrategin känslofokuserad coping) och eleverna därför bör presenteras för globala miljöhot.Dock upplever lärarna ett starkt miljöengagemang hos eleverna. / Abstract The aim of this study was to investigate how teachers in primary school reasoned about copingstrategies in the context of education for sustainable development (ESD). It was hoped that the study,through this emotional perspective, would contribute to an increased understanding for ESD and for copingstrategies eventual potential in ESD. The study was conducted using semi-structured group interviews, whichwere interpreted on the basis of an analysis inspired of a phenomenographic analysis model. The analysis ofthe teachers' statements fell into five prominent reflections; Concrete local environments and problemfocused teaching, The gravity is toned down by not being lifted, The potential of the coping strategies existsin higher grades and in the value of knowing, The pupils show environmental commitment, and The benefitof being able to follow the pupils throughout the school day. Previous research points to the importance ofthe development of constructive coping strategies in the context of ESD. In accordance with the research, thestudy showed that the described teaching was related to problem focused coping and, to some extent, also tomeaning focused coping (which both are contructive coping strategies). The teachers mention the value inbeing aware of coping strategies, but the pupils are considered being to young to take part in them. Thiscould be seen as contrary to research pleading for including emotions in ESD, as well as to the pragmaticalviewpoint that emotions should be intellectualized. The pupils are furthermore argued to be too young to beintroduced to global environmental threats. This opens the question whether the pupils are unable to handlethis kind of information and therefore avoiding the matter is a wise decision, or if the pupils can handle thisinformation (alternatively take part of it elsewhere and being at risk of developing the unconstructivestrategy emotion focused coping) and therefore should be introduced to global environmental threats.However, the teachers point out that they experience strong environmental commitment among the pupils.

<h1>Sammanfattning</h1><p>Under det senast decenniet har en påtaglig förändring ägt rum i samhället, där miljöproblematiken kommit att bli ett av de mest aktuella och uppmärksammade ämnena. Bland företagen förmedlas ett miljöengagemang som ger intryck av att miljörörelsen på allvarhar lyckats flytta in i näringslivet domäner. Den ökade miljöorienteringen bland företagen har medfört att det blivit svårare att urskilja de företag som utnyttjar den nya ”trenden” för att öka affärsnyttan från de företag som verkligen har ett gediget miljöengagemang. Hur kan ett företag som har ett genuint miljöengagemang förmedla detta på ett trovärdigt sätt utan att försvinna i bruset av den ökade miljöprofileringen? Med utgångspunkt från Klättermusen, ”ett av Sveriges mest miljömedvetna företag” söker denna uppsats svar på hur man kan kommunicerar sitt miljöengagemang på ett effektivt och trovärdigt sätt och hur vida detta skapar positiva attityder hos konsumenter på outdoor marknaden i Sverige. Från en deduktivansatts, med teorier i miljökommunikation, varumärkesuppbyggnad och konsumentbeteende, används både en kvalitativ och kvantitativ metod genom intervju och enkätundersökning. Resultaten visar att Klättermusens miljökommunikation är utformad på ett näst intill exemplariskt sätt, vilket bekräftas av att deras miljökommunikation nått fram till högutsträckning på outdoor marknaden. Detta har till stor utsträckning medfört positiva attityder gentemot klättermusen, där den gröna dimensionen av varumärket och olika miljöaspekter skapat mervärden för konsumenterna. Dock har de gröna variablerna visats sig vara av mindrebetydelse för den positiva attityden gentemot företaget i förhållande till andra variabler. Dessutom har studien identifierat negativa attityder beträffande andra variabler.</p>

Sammanfattning Under det senast decenniet har en påtaglig förändring ägt rum i samhället, där miljöproblematiken kommit att bli ett av de mest aktuella och uppmärksammade ämnena. Bland företagen förmedlas ett miljöengagemang som ger intryck av att miljörörelsen på allvarhar lyckats flytta in i näringslivet domäner. Den ökade miljöorienteringen bland företagen har medfört att det blivit svårare att urskilja de företag som utnyttjar den nya ”trenden” för att öka affärsnyttan från de företag som verkligen har ett gediget miljöengagemang. Hur kan ett företag som har ett genuint miljöengagemang förmedla detta på ett trovärdigt sätt utan att försvinna i bruset av den ökade miljöprofileringen? Med utgångspunkt från Klättermusen, ”ett av Sveriges mest miljömedvetna företag” söker denna uppsats svar på hur man kan kommunicerar sitt miljöengagemang på ett effektivt och trovärdigt sätt och hur vida detta skapar positiva attityder hos konsumenter på outdoor marknaden i Sverige. Från en deduktivansatts, med teorier i miljökommunikation, varumärkesuppbyggnad och konsumentbeteende, används både en kvalitativ och kvantitativ metod genom intervju och enkätundersökning. Resultaten visar att Klättermusens miljökommunikation är utformad på ett näst intill exemplariskt sätt, vilket bekräftas av att deras miljökommunikation nått fram till högutsträckning på outdoor marknaden. Detta har till stor utsträckning medfört positiva attityder gentemot klättermusen, där den gröna dimensionen av varumärket och olika miljöaspekter skapat mervärden för konsumenterna. Dock har de gröna variablerna visats sig vara av mindrebetydelse för den positiva attityden gentemot företaget i förhållande till andra variabler. Dessutom har studien identifierat negativa attityder beträffande andra variabler.

This thesis explores consumer perceptions of corporate sustainability, particularly how the removal of product accessories for environmental reasons is perceived. It highlights the importance of concrete evidence like eco-labeling to support sustainability claims. The study delves into the balance consumers strike between eco-friendly intentions and practical needs like price and functionality, revealing a conflict between idealism and pragmatism. Additionally, it examines how social and cultural factors, including reference groups and family upbringing, shape attitudes towards sustainability. The research emphasizes that companies need to connect with consumers' deeper values to promote sustainable consumption effectively. In conclusion, it underscores the need for genuine transparency and the alignment of corporate actions with consumers' personal values and social contexts to encourage more responsible and sustainable consumption.

Bakgrund: Som en del av den digitala utvecklingen har e-handeln vuxit med stormsteg de senaste åren. Parallellt med denna utveckling finns det ett växande fokus på miljömässig hållbarhet, vilket gör att e-handeln, ur miljösynpunkt, framstår som negativ. Leveranserna för de varor som köps på internet bidrar exempelvis till en stor mängd koldioxidutsläpp. Både företag och konsumenter delar därför ett ansvar att motverka negativ miljöpåverkan som en konsekvens av exempelvis konsumtion. Syfte: Syftet har varit att undersöka svenska e-handelskonsumenters val av och betalningsvilja för ett klimatkompenserat leveransalternativ. Hänsyn har även tagits till konsumenternas grad av miljöengagemang för att avgöra om det har en avgörande betydelse för relationen mellan valet av klimatkompenserat leveransalternativ och betalningsviljan. Tillsammans med syftet utformades fyra frågeställningar med tillhörande hypoteser. Metod: Tvärsnittsstudien omfattades av en enkätundersökning som genomfördes online. Urvalet har varit studenter och totalt samlades 195 användbara enkätsvar in. Regressionsanalyser, inklusive en multipel regressionsanalys med en moderator, har genomförts för att testa hypoteserna. Resultat: Resultatet gav stöd för samtliga hypoteser. 1) E-handelskonsumenter som väljer ett klimatkompenserat leveransalternativ har en större betalningsvilja för ett sådant leveransalternativ. 2) Miljöengagerade e-handelskonsumenter är mer benägna att välja ett klimatkompenserat leveransalternativ. 3) Miljöengagerade e-handelskonsumenter är mer benägna att betala för ett klimatkompenserat leveransalternativ. 4) Graden av miljöengagemang har en modererande effekt på relationen mellan e-handelskonsumenters val av ett klimatkompenserat leveransalternativ och betalningsviljan för ett sådant leveransalternativ. Slutsats och bidrag: Resultatet från studien har kunnat anknytas till teorier från tidigare forskning, där några av dessa berör lågkostnads-/högkostnadsmodellen, självkontrollkapacitet, ekoskuld samt moral licensing. Studien bidrar med insikter på relationen som miljöengagerade e-handelskonsumenter har till klimatkompenserade leveransalternativ. Det är tänkbart att resultatet kan användas av e-handelsföretag och distributörer när det kommer till hur de arbetar med hållbara leveransalternativ och vad som erbjuds e-handelskonsumenter. I och med att studiens resultat tyder på att e-handelskonsumenter, främst de som är miljöengagerade, är villiga att välja samt betala för att få ett klimatkompenserat leveransalternativ, är det därför viktigt att ett sådant alternativ går att välja. / Background: As part of digital development, e-commerce has grown very much the recent years. In parallel with this development, there is a growing focus on environmental sustainability, which makes e-commerce, from an environmental point of view, appear negative. For example, the deliveries of the goods purchased online contribute to a large amount of carbon dioxide emissions. Therefore, both companies and consumers share a responsibility to counteract negative environmental impacts as a consequence of, for example, consumption. Purpose: The purpose has been to examine Swedish e-commerce consumers' choice of and willingness to pay for a climate-compensated delivery option. Consideration has also been taken of consumers' degree of environmental commitment to determine whether it is of decisive importance for the relationship between the choice of climate-compensated delivery option and the willingness to pay. Together with the purpose, four research questions were formulated with associated hypotheses. Methodology: The study was conducted with an online survey. The sample was students and a total of 195 useful questionnaire responses were collected. Regression analyzes, including a multiple regression analysis with a moderator, were performed to test the hypotheses. Findings: The results provided support for all hypotheses. 1) E-commerce consumers who choose a climate-compensated delivery alternative have a greater willingness to pay for such a delivery alternative. 2) Environmentally committed e-commerce consumers are more likely to choose a climate-compensated delivery alternative. 3) Environmentally committed e-commerce consumers are more likely to pay for a climate-compensated delivery alternative. 4) The degree of environmental commitment has a moderating effect on the relationship between e-commerce consumers' choice of a climate-compensated delivery alternative and the willingness to pay for such a delivery option. Conclusion and contribution: The results from the study could be linked to theories from previous research, where some of these concern the low-cost / high-cost model, self-control capacity, eco-debt, and moral licensing. The study contributes insights into the relationship that environmentally committed e-commerce consumers have with climate-compensated delivery options. It is possible that the results can be used by e-commerce companies and distributors when it comes to how they work with sustainable delivery options and what is offered to e-commerce consumers. As the results of the study indicate that e-commerce consumers, mainly those who are environmentally committed, are willing to choose and pay for a climate-compensated delivery option, it is therefore important that such an alternative can be chosen. (This paper is written in Swedish.)

Increasing attention to sustainability and environmental concerns implies changes in consumer preferences, whereof companies need to provide offerings characterized with a focus on sustainability laden concepts such as the Circular Economy (CE), aligning with these changes. How to communicate sustainability has therefore become a focus of attention when formulating marketing strategies. However, sustainability is a complex concept and it could therefore be questioned whether everyone irrespective of, for instance, gender, age, education and other personal attributes perceive it similarly and display similar attitudes toward the concept. Based on a quantitative online survey with 1010 participants, this study examines the impact of personal attributes on the receptiveness of sustainability communication and customer loyalty in the context of Peer to Peer (P2P) marketplace platforms, and discerns how sustainability communication and customer loyalty are interrelated. Also, it explores whether sustainability communication from providers of P2P marketplace platforms can be considered to play a role in accelerating the transition to a CE. Findings suggest that personal attributes affect the receptiveness of sustainability communication and loyalty intentions, this was particularly evident for females and individuals living a sustainable lifestyle. The findings also reveal a positive relation between sustainability communication and customer loyalty, where environmental engagement, consistency between preferences for a certain appeal and actions made on the basis of the same preference, along with trustworthy content seem to strengthen that relationship. Lastly, the findings conclude that sustainability communication from P2P marketplace platforms providers can increase the number of individuals trading pre-owned items which implies for more people participating in resource-efficient activities, which ultimately fosters a CE. / Ökad uppmärksamhet kring begreppet hållbarhet och miljöfrågor innebär förändrade konsumentpreferenser med högre krav på hållbara lösningar, varav företag behöver erbjuda produkter och/eller tjänster som präglas av hållbarhet för att möta kundernas behov. Hur man kommunicerar hållbarhet har således blivit en viktig aspekt när företag utformar sina marknadsföringsstrategier. Hållbarhet är däremot ett komplext begrepp, varav det kan ifrågasättas om alla oavsett kön, ålder, utbildningsnivå och andra personliga egenskaper har en liknande attityd gentemot hållbarhet, och uppfattar hållbarhetskommunikation på samma sätt. Baserat på en kvantitativ onlineundersökning med 1 010 deltagare undersöker denna studie effekterna av personliga egenskaper på mottagligheten av hållbarhetskommunikation och kundlojalitet i kontexten peer-to-peer (P2P) marknadsplattformar, samt hur hållbarhetskommunikation och kundlojalitet står i relation till varandra. Studien undersöker också om hållbarhetskommunikation kan anses påskynda övergången till en cirkulär ekonomi. Resultaten från studien ger en indikation på att personliga egenskaper påverkar mottagligheten för hållbarhetskommunikation och konsumentens intentioner att vara lojal. Detta var särskilt påtagligt för kvinnor och individer som lever en hållbar livsstil. Resultaten visar även på en positiv relation mellan hållbarhetskommunikation och kundlojalitet, varav högre miljöengagemang, preferenser som går i linje med handlingar, och trovärdigt innehåll tenderar att stärka denna relation. Slutligen kan det konstateras att hållbarhetskommunikation kommunicerat av P2Pmarknadsplattformar kan öka antalet personer som säljer och köper begagnade föremål, varav fler människor deltar i resurseffektiva aktiviteter, vilket främjar övergången till en cirkulär ekonomi.