Detta kandidatarbete undersöker hur kommuner med en krympande befolkning hanterar miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö i deras översiktsplaner. Arbetet utfördes genom en kvalitativ textanalys på tre översiktsplaner från Arjeplog, Hofors och Jokkmokk, och försöker besvara tre frågor; Hur beskrivs befolkningsutvecklingen? vad anser kommunen är en god bebyggd miljö? Och vilka konsekvenser har dessa två delar? I till exempel Arjeplog kommun beskrivs befolkningsutvecklingen som en stor utmaning mot kommunens framtida utveckling, och att det är svårare att vända trenden på grund av de relativa höga priserna på villor. I Hofors kommun fokuserar arbetet med en god bebyggd miljö på kollektivtrafik och pendlingsmöjligheter. Jokkmokk kommun presenterar inga tydliga konsekvenser av sina ställningstaganden.  En slutsats som dras är att definitionen av god bebyggd miljö är olika i kommunerna eftersom de behöver utgå från sina egna förutsättningar och problem. En annan slutsats är att det behövs en kompetensutveckling inom social hållbarhet, med anledningen att både god bebyggd miljö och social hållbarhet inkluderar liknande koncept och idéer.

Studien ger en bild av hur tjänstemän på regional och lokal nivå ser på miljömålsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur tjänstemän, som aktivt arbetar med miljömålen på en länsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömålsarbetet och vilka faktorer som de anser är viktiga för ett lyckat miljömålsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju tjänstemän från en länsstyrelse och en kommun. Fokus har legat på de intervjuade tjänstemännens syn på åtgärdsarbetet på den egna myndigheten. De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömålsarbetet är resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillräckligt många olika aktörer är delaktiga i arbetet, att det är ett brett område och att det är svårt att integrera miljömålen i myndigheternas ordinarie verksamhet. Fördelarna verkar främst vara att många vill delta i arbetet, att man har gemensamma mål som är beslutade av riksdagen, att man har en enhetlig struktur som går från nationell till regional och lokal nivå och att det finns ett system för uppföljning. De faktorer som i studien framstår som mest centrala för ett lyckat miljömålsarbete är brett deltagande, samverkan, nätverk, integration av miljömålen i andra samhällsmål och i befintlig verksamhet inom myndigheterna, politisk förankring samt informationsspridning genom dialog och marknadsföring. Även att skapa bättre förutsättningar för människor att ändra sitt beteende i en miljövänligare riktning anses vara viktigt. Det handlar då främst om resursfrågor och att åstadkomma en tydligare styrning från nationell nivå, men även juridiska styrmedel och ett effektivt uppföljningssystem.

Sveriges miljömålssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. När systemet antogs i Sveriges riksdag så angavs 2020 som systemets slutår, till vilket den miljömässiga kvaliteten som miljömålen definierade skulle ha uppnåtts. I dagsläget har Naturvårdsverket dock bedömt att enbart två av de sexton nationella miljömålen kommer att nås, vilket påvisar hur Sveriges samhällsutveckling inte är i linje med den som miljömålssystemet förespråkar. I undersökningar som gjorts har det påvisats att det främst är mindre kommuner som upplever att systemet är en stor utmaning. I denna fallstudie studeras således på vilket sätt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömålen och vad som händer då beslut ska tas som främjar en miljömässig hållbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige. Fallstudien påvisar hur ekonomi ofta får vara den bestämmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömålen fick en lägre prioritet. Förutom att studien visade att ideologiska faktorer utgjorde motsättningar till både miljömålsarbetet och det generella miljöarbetet, så visade studien även på hur det fanns organisatoriska brister.

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna. Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med. Det finns en inneboende konflikt i målet, där det strävas både efter utveckling och bevarande. Det är svårt att ta fram indikatorer till målet, vilket till viss del beror på att det inte finns klara definitioner av vad som menas med exempelvis levande skärgård. Respondenterna är överens om att det finns olika typer av indikatorer och att det är nödvändigt att anpassa indikatorerna efter dess syfte. Det framkom även att vissa saker är svårare att mäta än andra, såsom de kvalitativa aspekterna. De kvalitativa aspekterna måste göras mätbara för att fungera i praktiken. Heltäckande indikatorer behövs inte, menar respondenterna. Eftersom indikatorns syfte är att visa på trender kan en grupp av indikatorer tillsammans besvara om utvecklingen är på väg åt rätt håll. Men det är fortfarande viktigt att ha indikatorer som representerar alla aspekter av målet. Intervjupersonerna pekar på att det finns svårigheter med uppföljningsarbetet, såsom att det finns behov av mer bakgrundsfakta och att indikatorer kan begränsa uppföljningsarbetet. Men trots det är respondenterna överlag positiva till indikatorbaserat uppföljningsarbete. Vi menar att det finns alla förutsättningar för att indikatorerna ska bli bra, men än är det en bit kvar.

Problemet med övergödning har länge varit uppmärksammat i Sverige. De åtgärder som har satts in för att minska problemet har inte fungerat tillfredsställande och därför är det extra viktigt att följa upp och utvärdera målet Ingen övergödning. En central del i arbetet med miljömålen är utvärdering och uppföljning, som görs för att bedöma om vi närmar oss de uppsatta miljömålen. I det svenska miljömålsarbetet har så kallade miljöindikatorer fått en betydande roll. De fungerar som ett verktyg för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera hållbar utveckling. Syftet med studien är att på regional nivå identifiera och analysera vad som styr valet av miljöindikatorer i uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt urskilja om målet är uppföljningsbart. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två representanter från RUS-projektgrupp och tre personer som samordnar miljömålsuppföljningenute på länen. Den teoretiska ramen i uppsatsen bygger främst på målstyrning, uppföljning och utvärdering, samt på en beskrivning av miljöindikatorer och DPSIR-modellen. Resultatet från studien tyder på att det återstår en hel del arbete med att förbättra och utveckla uppföljningen av miljömålen på regional nivå och det kommer förmodligen att ta avsevärd tid innan miljömålet Ingen övergödning kommer att uppnås. Ett återkommande problem i miljömålsarbetet är bristen på tid och resurser för att kunna utföra arbetet och frågan är hur länsstyrelserna ska komma runt problemet med att hitta lämpligt datamaterial. Att hitta ideala indikatorer är också svårt. Många gånger styrs valet av miljöindikator av vilket datamaterial det finns att tillgå. Ytterligare ett problem är hur en samlad bedömning ska kunna göras av miljötillståndet och övergödningens effekter, när det inte går att göra jämförelser mellan länen. Samordningen är en av de viktigaste delarna i uppföljningen av miljömålen och i studien framkom det att den kunde ha fungerat bättre, om de miljömålsansvariga myndigheterna tagit på sig ett uttalat ansvar. Ytterligare studier krävs kring arbetet med att följa upp och utvärdera miljömålen på regional nivå, när alla länsstyrelser har tagit fram indikatorer.

Environmental problems currently lack a definition in the Swedish language. Subjective definitions could lead to counterproductiveness and misunderstandings between parties, which is why the aim of this thesis is to construct a definition for environmental problems. Using quantitative methods, and a literature study, the most frequently used terms describing environmental problems were compiled. An analysis of the results gives us the following definition: ”Something that causes pollution, causes loss of biodiversity, or impairs production and functions.” This definition is broad enough, and yet specific enough, to encompass environmental problems in a practical and useful way in both everyday language, and when working in scientific or humanistic fields. Further research is required, since it is currently extremely sparse. The definition formulated in this thesis will not last forever, but rather it will continue to grow, evolve and develop alongside new discoveries, new knowledge and new environmental goals in this field. / Det saknas i dagsläget en definition av begreppet miljöproblem. Subjektiva definitioner av begreppet skulle kunna leda till missförstånd mellan olika aktörer, kontraproduktivitet eller felriktade insatser för att lösa dessa problem. Därför är syftet med detta examensarbete att utforma en definition för begreppet miljöproblem. Arbetet är baserat på en litteraturstudie som utfördes med kvantitativa metoder, där en sammanställning av relevanta termer från relevant litteratur genomfördes. Enligt resultaten är denna definition: ”Något som orsakar föroreningar eller orsakar förlust av biologisk mångfald, produktionsförmåga eller funktioner.” Definitionen är tillräckligt övergripande, men även tillräckligt specifik för att anses användbar i både vardagligt tal samt vid tillämpning av miljöarbete, forskning och miljöpolitik. Det behövs vidare forskning i ämnet, då denna i dagsläget är ytterst sparsam. Definitionen som utformats här kommer inte att bestå för evigt, utan kommer att fortsätta utvecklas och bearbetas, där ny kunskap, kontexter, nya miljömål etcetera kommer att spela en viktig roll.

Forskning framför animalieproduktionen som en av de största bidragarna till dagens klimatförändringar och kräver direktåtgärder för att kunna lösa problemen vi står inför. Detta sätter en enorm press på makthavare att föra en politik som främjar de ekologiska aspekterna och samtidigt strävar efter en hållbar utveckling inom alla politiska sfärer. Sverige har antagit en politisk inriktning som står för en hållbar utveckling och ska inkludera sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i samtliga politiska beslut. Med detta som bakgrund ämnar denna studie kritiskt diskutera huruvida animalieproduktionens klimatpåverkan framförts i det svenska miljöarbetet samt undersöka hur hållbarhetsdimensionerna fått utrymme och gestaltats. Historiskt sett har ekonomiska och sociala frågor tagit en större plats än ekologiska frågor inom svensk politik. Genom en idéanalytisk metod med idealtyper baserade på hållbarhetsdimensionerna menar jag att detta fortfarande är en trend som går att utläsa inom animalieproduktionen. Man kan diskutera att denna sektor har fått ett större utrymme över tid, men utrymmet denna sektor får inom politiken är fortfarande liten i jämförelse till den negativa påverkan den har på miljön. Det går att argumentera för att det är upp till EU att göra förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken genom att genomföra gröna reformeringar som främjar ekologin. Men det leder fortfarande tillbaka till frågan varför animalieproduktionen får en undanskymd plats inom miljöpolitiken.

The purpose of the study was to investigate if, and how, the municipalities in country Skåne integrated work with sustainable development with focus on the Swedish environmental objective “Limited climate impact”. The study also aims to investigate which tools the municipality uses to achieve sustainable development at the local level. Furthermore, the purpose was to investigate which obstacles that municipalities may have, in relation to “Limited climate impact” and suggest different solutions to these obstacles. The method used were a questionnaire, which was sent to employees who work with sustainable development and are responsible for achieving the environmental objectives in each municipality. The result of the study indicates that the majority of municipalities in Skåne county work to some extent with the environmental objective "Limited climate impact", some work even at a greater extent. The municipalities use methods like objective setting and vision work which are implemented in overview plans and other strategic documents. Other tools are also used, for example exchange of fossil fueled vehicle to non-vehicle or fossil-free vehicle. Obstacles which some of the municipalities challenges is financial difficulties and lack of interest from local politicians. One solution to the challenge is participation in different networks and working with projects ranging over different sectors in the municipality.

No description available.

Under hösten 2020 genomfördes en revidering av energikraven i Boverkets byggregler (BBR29). Denna revidering grundades på EU´s bestämmelser om att alla nationer ska införa regler så att nybyggnation av hus måste ske på ett sätt, som inom EU benämns som nära-nollenergibyggnader. EU har dock inte, på central nivå, definierat vad som menas med nära-nollenergibyggnader utan det har överlåtits till varje nation att bestämma.    De svenska energikraven är uppdelade på tre olika delar. Det ena som mäts är ett primärenergital, det andra är installerad eleffekt och den sista faktorn är genomsnittlig värmegenomgångskoefficient.    I denna undersökning har småhustillverkare kontaktats för att undersöka om de nya kraven har inneburit att några konstruktioner behövts förändras. Det som kan konstateras är dock att de undersökta småhusen klarar de nya kraven utan konstruktionsförändringar. Kraven har skärpts i omgångar under de senaste tio till femton åren och det visar sig i denna undersökning att småhustillverkarna når de krav som finns idag.    Något som dock kan diskuteras är om de nya kraven som Boverket infört kan anses vara tillräckliga för att vi ska nå de globala mål som finns runt hållbar utveckling. / During autumn 2020 there were a revision of the energy requirements for buildings. The requirements in Sweden are written by the National board of housing, building and planning. The revision is based on rules made by EU. The rules imply that all new buildings need to be built like nearly zero-energy buildings. EU have not made a definition of what is meant by nearly zero-energy buildings. This definition is up to each Member state of the EU to decide.   In Sweden there are three different requirements that need to be reached. One is the amount energy used for heating the building. The amount energy is corrected by a geographic factor depending on where in Sweden the building is built. The value is then multiplied by a factor depending on the energy carrying and at last the value is divided by the heated area. The other requirement is due to installed electricity power that is allowed for heating and production of warm water. The last one is average heat transfer coefficient, which is a measurement of how much heat energy the building emits through the climate shield.    In this survey, different producers of small houses have been contacted to explore if the new requirements have led to new constructions. By doing this examination there can be established that the new requirements can be reached without any changes in the construction. The requirements have become more and more strict during the last ten to fifteen years and it proves in this survey that the producers of small houses meet the requirements without problems.    Something that can be discussed though, are if the new requirements that the National board of housing, building and planning has set, can be considered enough to reach the global sustainable development goals. / <p>Betyg 2021-06-04</p>