I dagsläget har samhällsutvecklingen en hög takt vilket innebär ständiga förändringar i omvärlden. Bostäder är något som bland annat förändras i takt med samhällsutvecklingen. I och med utvecklingen behövs planlösningar som är enkla att förändra. För att åstadkomma detta kan projektörer beakta framtida möjligheter för förändringar i planlösningar under projekteringsskedet. I arbetet har flexibilitet i planlösningar hos bostäder studerats. Flexibilitet innebär kortfattat att förändringar i planlösningar ska kunna göras enkelt och utan någon större kostnad. Fokus har varit på planlösningar i bostäder från två tidsperioder, därav miljonprogrammet (Bostadsbyggande i Sverige år 1965-1975) och nutid (år 2005-2015). Arbetet beskriver om typen av planlösning påverkar flexibiliteten, om flexibilitet är förändrat över tiden, varför flexibilitet i bostäder behövs och vad god flexibilitet i planlösningar ger möjlighet till. Lagstiftning om bostadsutformning har studerats för att förstå vad som styrt bostadsutformningen under respektive tidsperiod. En viktig skillnad mellan lagstiftningarna är att man gått från normkrav till funktionskrav. Det har även studerats om människans boendeförhållanden i bostaden från 1960-talet och framåt för att förstå bostadsutvecklingen. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod där fakta främst insamlats från publicerade böcker som lästs textkritiskt. En analys av planlösningar från miljonprogrammet och nutiden har gjorts. Metoden blev framgångsrik genom att bra kriterier gjordes innan analysen som kunde indikera på om planlösningarna hade god flexibilitet eller inte. Analysen av planlösningarna från respektive period gjordes för att undersöka om flexibilitet är förändrat över tiden. I analysen jämfördes öppna och slutna planlösningar för att studera om planlösningstypen påverkar flexibiliteten, resultatet av arbetet tyder på att planlösningstypen påverkar flexibiliteten. Slutna planlösningar representerar miljonprogrammets tid och öppna planlösningar representerar nutid. / The development of Swedish society today is happening fast. With this comes that the surrounding enviroment of residental area is facing constant changes. The recidences change with the same speed as the social development. As a result floorplans of recidences have to be easy to change. To achieve easy transformable floorplans planners should pay attention to the possibility of transforming during the design stage. In this work flexible floorplans of residences have been studied. Flexible floorplans mean that changes can be made easily to the floorplan and at a low cost. The focus of this work have been to look at residential floorplans from two different periods. The first period is the time of the "million programme" (residential building programme during year 1965-1975 in Sweden) and the second period is the present time (year 2005-2015). The work describes why flexible floorplans are needed, which opportunities the flexibility gives, if flexibility is time-related or unchanged over time and if an open floorplan or closed floorplan affects the flexibility. Legislation regarding residential design has been studied to understand which rules have controlled the floorplannings during the different times. One essential difference between legislation and rules from the time periods is that in the first period, the law set the standard requirements and nowadays it sets functional requirements. The human way of life in the housing has been studied from the 1960´s until today to understand the requirements of housing development. The work is based on a qualitative method where facts mainly have been collected from published books that have been read critically. An analysis of floorplans from the "millione programme" and the present has been performed. The method has been successful due to having clear criteria set before the analysis to indicate if the floorplan had good flexibility or not. The analysis of the floorplans was made for each time period to examine if flexibility is time-related or unchanged over time. In the analysis open and closed floorplans were compared to see if the type of plan affects the flexibility. Closed floorplans represent the "million programme" period and open floorplans represent the present.

I Sverige står bostads- och servicesektorn för cirka 40 % av landets totala energianvändning. Byggnader äldre än 30 år har ofta en god energibesparingspotential och energieffektivisering av dessa byggnader kan bidra till att uppnå energi- och miljömålen. Energibesparingarna har länge stått i fokus vid val av energieffektiviseringsåtgärd men på senare tid har växthusgaserna, främst CO2-utsläppen, fått ett ökat intresse vid ny- och ombyggnationer. En minskning av växthusgaser från bebyggelsen är en viktig åtgärd för att bidra till en minskad klimatpåverkan och för att klimatmålen ska uppnås, såsom Sveriges klimatmål om att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Detta examensarbete har genomförts för det kommunägda och allmännyttiga bostadsföretaget Stockholmshem. Syftet var att undersöka vilka energiåtgärder som bör prioriteras i flerbostadshus från miljonprogrammet ur ett klimatperspektiv. Målet med arbetet är att det ska kunna användas som framtida beslutsunderlag vid energieffektivisering av flerbostadshus från miljonprogrammets tid. Arbetet utfördes på två flerbostadshus, Åkeshovsvägen och Axbyplan, som båda tillhör Stockholmshems fastighetsbestånd och är byggda under miljonprogrammet. Ett intresse fanns av att studera hur energiåtgärder påverkas av olika formfaktor, vilket gjorde att de valda flerbostadshusen ansågs lämpliga. Resultatet är tänkt att kunna appliceras på andra liknande flerbostadshus från denna tid, vilket gör att dessa byggnader ses som typbyggnader. I arbetet har energiberäkningar utförts där energiberäkningsprogrammet BV2 och nyckeltal har använts. Lönsamhetsberäkningar har genomförts med internräntemetoden, där kravet på kalkylräntan var 5 %. Klimatberäkningar utfördes för att undersöka hur många år det tar för olika energiåtgärder och åtgärdspaket att betala sig tillbaka klimatmässigt, vilket i rapporten benämns CO2-payback. Resultatet visade på högre energibesparingar för klimatskärmsåtgärder på Axbyplan, medan Åkeshovsvägen uppnådde högre energibesparing för ombyggnaden av ett F-system till ett FX-system. Detta beror främst på att byggnaderna besitter olika formfaktor och energiprestanda. En internränta på 5 till 8 % uppnåddes i de flesta fallen, vilket påvisar att energieffektivisering ofta kan vara lönsamt. I en känslighetsanalys där det undersöktes hur internräntan påverkas av energiprisutvecklingen, kan det konstateras att variationer i värme- och elpriset har en marginell påverkan på lönsamheten. Åtgärderna isolerruta och nytt fönster visade inte på någon större skillnad i energibesparing, däremot uppnådde isolerrutan bättre lönsamhet och kortare CO2-payback, vilket innebär att isolerrutan bör prioriteras före nytt fönster. Kombinationen av solceller och ett FX-system med 12 månaders drifttid påvisade bättre lönsamhet när värmepumparna kan drivas av solel och producera varmvatten sommartid, istället för enbart värmeproduktion 5 månader per år. Tillsammans med den energibesparing och CO2-payback som paketet Sol + FX uppnår, påvisar paketet att kombinationen av de två åtgärderna bör genomföras i de fall som byggnader har de rätta förutsättningarna. Med den klimatpåverkan som fjärrvärme- och elmixen har i dagsläget anses åtgärdernas och åtgärdspaketens CO2-payback vara relativt kort. Den är avsevärt kortare än deras tekniska livslängd, vilket innebär att de alla är klimatmässigt gynnsamma att genomföra. Fjärrvärme- och elmixen förväntas däremot att bli mer klimatneutrala. Det medför att åtgärdernas och åtgärdspaketens CO2-payback blir längre och att eventuellt flera av åtgärderna och åtgärdspaketen inte blir klimatmässigt gynnsamma. Åtgärderna värmeinjustering och styrning av värmesystem med temperaturgivare visade på en kort CO2-payback även med en klimatneutralare fjärrvärme, vilket innebär att de kommer vara klimatmässigt gynnsamma även i framtiden. Tillsammans med den energibesparing och lönsamhet som de två åtgärderna uppnår anses värmeinjustering och styrning vara bäst ur alla tre kategorier. Vilka åtgärder som är lämpligast att genomföra och som bör prioriteras beror däremot till stor del på varje byggnads förutsättningar. Det är viktigt att ta hänsyn till de specifika förutsättningarna i varje byggnad, då förutsättningarna har en påverkan på såväl energibesparing, lönsamhet som klimat. Genom det resultat som framkommit i arbetet kan en vägledning fås för vilka åtgärder och åtgärdspaket som är fördelaktiga att genomföra för olika typer av byggnadskonstruktioner. / In Sweden, the residential and service sector accounts for approximately 40 % of the country's total energy use. Buildings older than 30 years often have a good energy saving potential and by implementing energy efficiency measures to these buildings, the energy and environmental goals can easier be achieved. Energy savings have for a long time been in focus when selecting an energy efficiency measure, but more recently the greenhouse gases, mainly the CO2-emissions, have gained an increased interest in new constructions and reconstructions. A reduction of greenhouse gases from the buildings is an important measure to contribute to a reduced climate impact and to achieve the climate goals, such as Sweden's climate goal of not having any net greenhouse gas emissions by 2045. This master thesis has been carried out for the municipally owned and the public utility housing company Stockholmshem. The aim was to examine which energy measures that should be prioritized in apartment buildings from the Million Programme through a climate perspective. The objective is for it to be used as a future decision basis for energy efficiency improvement of apartment buildings from the Million Programme. The study was carried out on two apartment buildings, Åkeshovsvägen and Axbyplan, both of which are part of Stockholmshem's property portfolio and are built under the Million Programme. There was an interest in studying how the energy measures are affected by various form factors, which made the selected apartment buildings considered suitable. The result is intended to be applicable to other similar apartment buildings from this time, which makes these buildings seen as type buildings. Energy calculations have been performed in the study, where the energy calculation program BV2 and key figures have been used. Profitability calculations have been made using the internal rate method, where the required rate of return was 5 %. Climate calculations were carried out to investigate how many years it takes for different energy measures and package of measures to be paid back climate-wise, which in the report is called CO2-payback. The result showed higher energy savings for climate shell measures at Axbyplan, while Åkeshovsvägen achieved a higher energy saving for the conversion of a F-system to a FX-system. This is mainly due to the fact that the buildings have different form factor and energy performance. An internal rate of 5 to 8 % was achieved in most cases, which indicates that energy efficiency can often be profitable. In a sensitivity analysis that examined how the internal rate is affected by energy price trends, it can be found that variations in the heating and electricity prices have a marginal impact on the profitability. The insulating glass and the new window did not show any significant difference in energy savings. However, the insulating glass achieved better profitability and shorter CO2-payback, which means that the insulating glass should be prioritized before a new window. The combination of solar panels and an FX-system with 12 months operation time showed better profitability when the heat pumps can be powered by solar power and produce hot water during summertime, than only heat production 5 months per year. Along with the energy saving and CO2-payback that the package achieves, the package demonstrates that the combination of the two measures should be implemented in cases where buildings have the right conditions. With the climate impact that the district heating mix and electricity mix currently has, the CO2-payback for the measures and package of measures is considered to be relatively short. It is significantly shorter than their technical life time, which means that they are all climate favourable to implement. The district heating mix and the electricity mix are though expected to become more climate neutral. This means that the CO2-payback for the measures and package of measures will become longer and that possibly several of the measures and package of measures will not be climate favourable. Adjustment of heating system and control of heating system with temperature sensors was two measures that showed on a short CO2-payback even with a more climate neutral district heating. Therefore, they will be climate favourable in the future. Along with the energy savings and profitability achieved by the two measures, heat adjustment and control with temperature sensor are considered to be the best in all three categories. Which measures that are most appropriate to implement and which should be prioritized depend largely on the conditions of each building, as the conditions have an impact on both energy saving, profitability and climate. Through the results that have emerged in the work, a guide can be obtained for which measures and package of measures are advantageous to implement for different types of building constructions.

Sätra är en stadsdel i Gävle kommun som byggdes under miljonprogrammet. När Sätra byggdes var många av byggnaderna standardiserade för kostnadseffektivitet. Stadsdelen har idag ett rykte med brottsproblematik och otrygga invånare, allra mest kvinnorna. Syftet med denna studie är att ta reda på om standardiseringen har påverkat tryggheten hos Sätras kvinnliga invånare negativt. Målet är att ta fram ett förslag på hur Sätra kan förbättra tryggheten. Med detta tas gestaltningsförslag fram på otrygga platser för att visualisera hur tryggheten kan förbättras med fysisk utformning. För att genomföra detta arbete har då en multimetod applicerats. Den första metoden för att samla kvalitativa data var genom platsanalyser på studieområdet. Där utfördes tre platsanalyser: en på dagen, en på kvällen och en igen på dagen för att samla ytterliga information. Sedan skickades en enkät ut till Sätraborna för att samla in deras åsikter. De fick även svara hur trygg eller otrygg de känner sig på vissa platser för att peka ut vilka av dessa platser som är mest otrygga. De platserna kunde sedan analyseras mer för att ta reda på vilka faktorer som de har gemensamt för att kunna identifiera vad som påverkar tryggheten. Detta data användes för att skapa en heatmap. Genom brottsdata insamlat från polisen kunde en heatmap för brottsplatser skapas och jämföras med otrygghetskartan. Slutligen med hjälp av teori och dessa metoder togs förslag fram på hur dessa otrygga platser kan förbättras. Svarsfrekvensen på enkäten var 48 kvinnor av 61 respondenter, så enkäten representerar inte vad hela Sätra tycker tillräckligt. Tack vare teori och hjälp från en expert inom ämnet kunde trots allt resultatet valideras. Faktorer som kan påverka tryggheten är belysning, siktlinjer, naturlig övervakning, rykte, image, underhåll och mänsklig aktivitet. Sätra har flertal av dessa listade faktorer, men belysning, underhåll, siktlinjer och ett stärkt samfund är det som saknas mest. Ryktet är även en influerande faktor, som med hjälp av en bättre image och gemenskap i stadsdelen kan stärka tryggheten. Det finns många olika faktorer kring trygghet och säkerhet som är svåra att besvara i ett examensarbete. Men den tydligaste slutsatsen att dra efter denna studie är att Sätra Centrum och de intilliggande områdena är i stort behov av underhåll, bättre belysning och ett förstärkt samfund med hjälp av bättre image.Nyckelord: / Sätra is a district in Gävle municipality in Sweden, which was built during the Million Programme. When Sätra was built, many of the buildings were standardised for cost effectiveness. The district has today a bad reputation with crime problems and citizens who feel unsafe, particularly the women. The aim of this study is to find out if the standardization has negatively affected the perceived safety of Sätra’s female inhabitants. The objective is to bring forth a suggestion on how Sätra can improve the perceived safety of the area, and to create a design proposal on how these areas can improve through physical design. To accomplish this objective a multi method have been applied. The first method was site analysis on the study area, which of three were carried through two on during daytime and one during the evening. A survey was also sent out to habitants of Sätra to collect their opinions on the matter. They also had to answer how safe or unsafe they felt on different picked out places to analyse which components the unsafe areas have in common. This data was also used to make a heat map, and crime statistics data was collected from the police to make a heat map. These two heat maps were later compared. Lastly, a design proposal was brought forth. The response rate of the survey was 48 women out of 61 responses. Therefore, the survey does not completely represent what everyone of Sätra’s residents think. However, thanks to earlier research and the help of an expert in the subject the results could be validated. Factors that affect the perceived safety are lighting, sightlines, natural surveillance, reputation, image, maintenance, and human activity. Sätra has several factors that plays into the lack of perceived safety, but lighting, maintenance, sightlines, and a strengthened community is what is missing the most. Reputation is also an influential factor, which with the help of a strengthened image and stronger community in the district can improve the perceived safety. There are many different factors playing in to perceived safety and actual safety that are hard to answer in a bachelor thesis. However, the most evident conclusion to draw from this study is that Sätra Centrum and its neighbouring residential areas need maintenance, improved lighting, and a reinforced community and image.

The Million Programme was a reform program that arose as a result of the housing shortage of that time, but also the deficient housing standard in Sweden. The reform aimed to have one million homes built during the ensuing decade, while at the same time reforming the existing housing standard. In connection with the construction of these dwellings, criticism and a bad reputation began to arise about these residential areas. More recently, these homes have become associated with geographical segregation and social exclusion in society. The social sustainability aspects have many times ended up in the cloud and have not been as important. The purpose is to find remedial solutions in a residential area that is characterized by social exclusion and geographical segregation in society. The methods implemented in the study are literature studies, interviews, document analysis and observations. Since social sustainability is difficult to measure and difficult to define, a qualitative and a quantitative approach has been applied in order to obtain a holistic perspective on the problem area and further answer the issues. In the present study, the impact of an inadequate physical urban planning on segregation in a Million Programme area was analysed. The study also analysed the physical urban planning in a newly built residential area as a starting point. It turned out that the physical urban planning in the Million Programme area created good conditions for social interaction and activity that were less good in the newly built residential area. The obvious shortcomings in the Million Programme area were mainly the monotonous concrete housing which lacked a variety of forms of housing and types of houses. This led to a socio-economic and demographic segregation. The conclusion that could be drawn in the study was, by only paying attention to the physical factors in a residential area is a narrow way to evaluate the social sustainability of a city, and not least a residential area. A decent city must create conditions for activity, interaction, outdoor life, promoted health and quality of life, etc. Achieving social sustainability requires a balance of these factors. Attractive housing with a variety of forms of lease and housing types is also important. Finally, it is important to involve the resident’s views on the issue of physical urban development. A major limitation of the study was the analysis of physical urban planning with regard to social sustainability. This is in connection with previous occurrence of a considerable number of theories regarding social sustainability and a wide variety of interpretations and specifications of the area. This entailed an enormous amount of pilot studying on the subject which was time consuming. Furthermore, a limiting factor was the lack of involvement of key people working on these issues. / Miljonprogrammet var ett reformprogram som uppkom till följd av den dåvarande bostadsbristen men likaså den påtagligt bristande bostadsstandarden i Sverige. Reformen syftade till att under det påföljande decenniet låta uppföra en miljon bostäder och samtidigt reformera den dåvarande bostadsstandarden. I samband med uppförandet av dessa bostäder har det alltsedan uppkommit kritik och ett illa anseende om dessa bostadsområden. På senare tid har dessa bostäder övergått till att förknippas med geografisk segregation och socialt utanförskap i samhället. De sociala hållbarhetaspekterna har många gånger hamnat i skymundan och inte haft lika stor bemärkelse. Syftet är att påträffa åtgärdande lösningar i ett bostadsområde som präglas av socialt utanförskap och geografisk segregation i samhället. De metoder som implementerats i följande studie är litteraturstudier, intervjuer, dokumentanalys samt observationer. Eftersom social hållbarhet är svårmätbart och svårdefinierat har ett kvalitativt men likaså ett kvantitativt angreppsätt valt att utföras i syfte att erhålla ett helhetsperspektiv över problemområdet och vidare besvara studiens föreliggande frågeställningar. I innevarande studie analyserades den bristfälliga fysiska stadsplaneringens påverkan på segregation i ett miljonprogramsområde. I studien analyserades även den fysiska stadsplaneringen i ett nybyggt bostadsområde som ett utgångsläge. Det visade sig att den fysiska stadsplaneringen i miljonprogramsområdet skapade goda förutsättningar för sociala interaktion och aktivitet som var mindre bra i det nybyggda bostadsområdet. De påtagliga brister i miljonprogramsområdet var huvudsakligen de monotona betongbostäderna som saknade mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Detta medförde till en socioekonomisk- och demografisk segregation. Den slutsats som kunde dras i innevarande studie var att enbart beaktan på de fysiska faktorerna i ett bostadsområde är ett trångsynt sätt att värdera den sociala hållbarheten i en stadsdel, och inte minst ett bostadsområde. En god stad måste skapa förutsättningar för aktivitet, interaktion, friluftsliv, främjad hälsa och livskvalité, etc. vilket innefattar de icke-fysiska faktorerna i stadsplanering. För åstadkommandet av social hållbarhet krävs en balans mellan dessa faktorer. Det är även viktigt med attraktiva bostäder med mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Avslutningsvis är det av vikt att involvera de boendes synpunkter i frågan om fysisk stadsutveckling. En stor begränsning i studien var analyserandet av den fysiska stadsplaneringen med avseende på social hållbarhet. Detta i samband med förekomsten av en ansenlig mängd teorier beträffande social hållbarhet och stor mängd olika tolkningar och konkretiseringar av området. Detta medförde en stor mängd förstudie om ämnet vilket var oerhört tidskrävande. Ytterligare en begränsning är involverandet av nyckelpersoner i studien som arbetar med dessa frågor.

Storstadsregionernas växande befolkning, viljan att förtäta förorterna, samt miljonprogrammets stora utbud av standardiserade flerbostadshus i ytterstaden leder oss fram till examensarbetets innehåll: en studie om våningspåbyggnad på miljonprogrammets flerbostadshus. Syftet med examensarbetet är utreda miljonprogrammets potential för en vertikal förtätning. Vertikal förtätning innebär att redan befintlig bebyggelse kompletteras med ytterligare våningsplan. Syftet är även att underlätta för kommande påbyggnadsprojekt genom att lyfta fram svårigheter som ett påbyggnadsprojekt kan medföra, samt beskriva hur en våningspåbyggnad kan utföras. För att nå rapportens syfte ska följande frågeställningar besvaras: 1. Varför ska vi bygga ovanpå miljonprogrammets flerbostadshus? 2. Hur utformas en våningspåbyggnad lämpligast med avseende på stommaterial, byggmetod och installationer? 3. Vad bör särskilt beaktas vid en våningspåbyggnad? Examensarbetet kommer att studera miljonprogrammets potential för en vertikal förtätning i främst Stockholms stads förorter. Flerbostadshusens byggtekniska förutsättningar lyfts fram. Utöver det studeras lämpliga byggmetoder, stommaterial och installationslösningar för en påbyggnad. Examensarbetet avslutas med att belysa vad som särskilt bör beaktas i ett påbyggnadsprojekt. Resultatet av examensarbetet visar att miljonprogrammets flerbostadshus har god potential för en vertikal förtätning. Våningspåbyggnaden utformas lämpligast med planelement av betong om den befintliga konstruktionen tål en tung påbyggnad utan förstärkning. I annat fall konstrueras påbyggnadens stomme lämpligast av planelement av trä för miljonprogrammets flerbostadshus. För att fritt kunna utforma våningspåbyggnadens planlösning bör en balkgrund eller ett installationsgolv installeras. Där kan de nya installationerna till påbyggnaden dras. För att undvika störningar under projektets gång är områdets förutsättningar minst lika viktiga att beakta som den befintliga konstruktionens byggtekniska förutsättningar. Hyresgästernas åsikter och skyddsrumsreglerna ska även beaktas tidigt i ett våningspåbyggnadsprojekt. / The growing population in most Swedish conurbations, the desire to densify housing in the suburbs, as well as the suitability of the so called ”the Million Programme” wide range of standardized apartment buildings in the suburbs, led us to the thesis content: a study on storey extension for “the Million Programme” apartment buildings. The aim of the thesis is to facilitate the concept development phase for future storey extension projects and overall, to investigate ”the Million Programme” buildings’ potential for vertical densification. . Vertical densification means supplying additional floors on already existing buildings. To address the purpose of the report, the following questions will be answered: 1. What are the incentives for building on top of ”the Million Programme” apartment buildings? 2. How should a storey extension be designed conveniently concerning construction methods, selection of structural bearing materials and HVAC? 3. What should be considered especially during a storey extension project? The thesis will investigate potential of the buildings of ”the Million Programme” for a vertical densification, mainly in Stockholm’s suburbs. The residential buildings’ technical conditions will be highlighted. In addition, the study will also consider suitable construction methods and structural bearing materials, as well as HVAC solutions for storey extension. The thesis is rounded off by highlighting what should be considered especially during the storey extension project work to avoid or minimize disturbances during the project. The result of the thesis proves that the ”million programme” apartment buildings have good potential for a storey extension. If the existing building allows a massive storey extension without revetments, the storey extension should be made of plan elements of concrete. Otherwise the most appropriate alternative is proven to be plan elements of wood on the “million programme” apartment buildings. To freely be able to design the plan arrangements in the storey extension, an appropriate alternative is to build a beam floor or an installation floor that creates a space between the existing floor and the new floor. This space can be used for the new installations for the storey extension. Our result also proves that the area qualifications are at least as important to observe as the technical qualifications of the existing buildings. Also the opinions of the tenants in the area and shelter regulations are important things to investigate early in the project.

Under de så kallade rekordåren mellan 1961-1975 byggdes det totalt 920,000 lägenheter i flerbostadshus i Sverige, och idag finns omkring 850,000 av dessa kvar. Den vanligaste byggnadstekniken under perioden var med byggande av förtillverkade våningshöga fasadelement tillsammans med en platsbyggd bokhyllestomme med tvärgående bärande innerväggar och gavlar. Syftet med arbetet är att kontrollera om en våningspåbyggnad på ett referenshus från miljonprogrammet med bokhyllestomme är möjlig för att skapa nya lägenheter som medför ökade hyresintäkter för fastighetsägaren, och kan medverka till ökad variation i området arkitektonisk och öka lägenhetsutbudet. Arbetet ger information om vad som behöver kontrolleras och utredas vid uppstarten av ett påbyggnadsprojekt. Arbetet jämför och beskriver tre olika stomförslag på en våningspåbyggnad. Alternativen som tas upp är massivträstomme med bärande flerskiktskiva, prefabricerad betong – och stålstomme bestående av HD/F-plattor och VKR-pelare, och ett alternativ bestående av volymelement. Inventering av konstruktionen och bärförmågan hos den befintliga stommen visar att det finns bärförmåga kvar att utnyttja. Utförda kontroller undersöker bl.a. bärförmågan hos väggar, grundsulor, samt det befintliga vindsbjälklaget. Kontroller utförs även med hänsyn till stabilitet då byggnaden betraktas som en stel enhet med en fiktiv påbyggnad. Slutsatsen av detta arbete är att en våningspåbyggnad är fullt möjlig på referenshuset. Alternativet med massivträ klarar en fiktiv påbyggnad om tre våningar som valts som exempel i arbetet. Alternativet med en prefabricerad betong och-stålstomme kan maximalt byggas på med två extra våningar, sedan blir grundtrycket dimensionerande och begränsar antalet våningar för påbyggnaden till två. / During the so called ‘record years’ between 1961-1975 a total of 920,000 apartments were built in apartment buildings in Sweden. Today about 850.000 of these are still in use. The most common method of building during this period was by using prefabricated one-storey high façade units together with load-bearing interior cross walls and gable walls which were built on site. The purpose of this degree project is to find out if a storey extension on a reference-building from the so called ‘Million Programme’ with load-bearing interior cross walls is possible in order to create new apartments. If this is possible it would give an increase of income of rents to the owner of the apartment building and it could also contribute to an increase of variation in the area as regards both architecture and supply of apartments. This degree project gives information about what has to be checked and investigated before a storey extension project begins. This degree project compares and describes three different suggestions of structural construction systems for storey extensions. The alternatives dealt with are solid timber structural construction consisting of cross-laminated boards, a prefabricated concrete – and steel structural construction consisting of HD/F-elements and tube steel framing, and finally an alternative consisting of prefabricated building modules. The study of the structural construction and the load-bearing capacity of the existing building show that there is enough load-bearing capacity left to make use of. Performed checks investigate for example the load-bearing capacity of load-bearing walls, strip foundations as well as the existing loft floor. Checks are also performed with regard to the stability as the building is considered a stiff unit with a fictitious storey extension. The conclusion from this degree project is that a storey extension is fully possible on the reference-building. The alternative with a solid timber structural construction allows a fictitious storey extension with three additional storeys, which has been chosen as an example in this degree project. The alternative with the prefabricated concrete – and steel structural construction allows a fictitious storey extension of maximum two additional storeys, and then the ground pressure was dimensioning and limited the amount of additional storeys for the storey extension.

I denna uppsats utforskas tankegods och diskurser i statens offentliga utredning Höjd bostadsstandard (SOU 1965:32) som utgör det huvudsakliga planeringsunderlaget inför byggandet av miljonprogrammet. Materialet har bearbetats med hjälp av kritisk diskursanalys och analyserats med hjälp av Beverly Skeggs begrepp respektabilitet för att undersöka de klassmarkörer som uttrycks i underlaget. Studiens resultat visar att det finns flera diskursiva mönster i utredningen som bygger på klassmotsättningar. Genom att reglera arbetarklassens boendemiljöer och få dem att eftersträva nya ideal skulle den historiska arbetarklassen byggas bort. De nya idealen kan förstås som en strävan efter att förändra denna samhällsgrupp och att medelklassen genom detta kunde omforma Sveriges klasshierarkier, underkuva arbetarklassen och bygga in spärrar för klasskamp. Allt detta paketerades i en vision om att bygga en modern stadsbild med flervåningshus, samtidigt som målgruppen för projektet önskade något annat. / The aim of this essay is to explore the planning bias in the Swedish blue books inquiry Raised housing standards (SOU 1965:32). This document was the primary planning material for theone million homes built in Sweden between 1965 and 1974, also known as The Million Programme. Using critical discourse analysis, the material has been analyzed in search of class traits expressed in the material. These discursive expressions have subsequently been analyzed with Beverly Skegg's theoretical concept of respectability. The results shows that there are several discursive patterns in the planning document which are based on class antagonism. By regulating the ordinary environments of the working class and making them strive for new ideals, the historical working class was supposed to be transformed. These new ideals for the working class can be understood as an attempt to change this social group and through this the middle class could reshape Sweden's class hierarchies, subdue the working class, and build in barriers against class struggle. All this packaged in a vision of building a modern cityscape with apartment buildings, whilst the target group sought for something else.

Between year 1961 and 1975 were about one million homes produced, which today is called the million programme. These homes are now in a great need of renovation as they contain hazardous substances in the materials, unnecessarily high energy use and they are in critical technical condition. Purpose: of the degree project is to identify how we can become increasingly sustainable in ROT-projects within the million programme areas. The degree projects studies among other things how a renovation will be sustainable, materials and waste impact, about the million programme rebuilding needs and rebuilding needs of low-energy houses in the million programme. The method: The degree project is based on a literature study, a questionnaire study and an interview study. The literature study has been carried out to gain an increased knowledge of how a ROT-project works and facts about the million programme. The survey consisted of questions about what the environmental work looks like in various ROT-projects. Entrepreneurs working on ROT-projects, landlords who manage housing in the million programme and tenants who live in the million programmehave participated in the survey. An interview study has been conducted with various ROT-entrepreneurs and landlords to get an overview of how the work of the million programmehas looked environmentally. The result: The million programme leak large amounts of energy and heat. Older have shown that greenhouse gas emissions and energy use have increased, so the need for renovation is becoming more apparent. Sustainable renovation is needed to reduce the negative environmental impact of greenhouse gas emissions and energy gas. In a construction process does material production have a major impact on the environment. When it comes to material selection and waste management is an important aspect for the environment within a ROT-project. In order to be able to work in an environmentally friendly way, it is necessary to plan in detail about various factors when handling the use of materials. The various factors are inventory, waste sorting, ordering materials in the right dimension, choosing materials with regard to the environment and handling the materials well during the construction process. Conclusion: The million programme homes are energyintesive and require among other things trunk replacement, ventilation replacement, replacement of electrical installations, windows, balconies and facades. In order to renovate the million programme homes good knowledge is required about ay hazardous substances in the materials and what measures are required to make the homes more energy efficient.

I denna kandidatuppsats har vi undersökt vår frågeställning ifall det är långsiktigt ekonomiskgynnsamt att rusta upp och renovera närområden i miljonprogram med utgångspunkt ifaktorer inom social hållbarhet. Detta har gjorts genom en kvalitativ analys baserad påintervjuer av fastighetsägare och byggbolag samt tidigare studier och teoretiskautgångspunkter. Till dessa valdes viktiga faktorer ut. För att kunna svara på vår frågeställningbehövdes de faktorer som fåtts från teoretiska utgångspunkter, tidigare studier samt intervjuerdelas upp i kategorier. Dessa valdes ut ifrån Östgötamodellen och sattes som grund, mednågra mindre justeringar. Östgötamodellens sista kategori byttes ut från “Kön, ålder och arv”till “Transparens och delaktighet”. De faktorer som inte kunde tilldelas en kategori sattes som“Icke tilldelad”.Efter indelningen i kategorier analyserades likheter och skillnader i fokus och vid jämförelsenmellan teoretiska utgångspunkter, intervjuer och tidigare studier kunde ett glapp mellanfastighetsägare och byggbolagens beslutsfattande organ uppfattas. Detta skulle kunna vara enanledning till varför social hållbarhet inte legat i fokus och inte prioriterats tidigare. Dockskulle detta behöva utvärderas mer för att kunna säkerställas.För att få företagen att satsa på sociala investeringar och upprustning av närområdet kringmiljonprogram, i större utsträckning, behövs långsiktigt ekonomiskt gynnsamhet bevisas.Först då kan det finnas intresse från företagens beslutande organ att även titta på den socialahållbarhetens kategorier vid avgörandet i huruvida ett projekt borde genomföras eller inte.Detta är svårt att visa på idag då många av projekten som skulle kunna generera denna typ avdata i framtiden är i startgropen, och resultat från projekten har helt enkelt inte utvärderats än. / In this bachelor thesis, we have investigated if it is economically beneficial to restore thesurrounding areas in the Million Programme based on factors of social sustainability. Aqualitative analysis has been made based on interviews with property owners, constructioncompanies, previous studies and selected factors of various theoretical concepts. To answerour question, the factors were divided into different categories. The categories were selectedfrom Östgötamodellen, with some minor adjustments. The last category of Östgötamodellen,“Gender, Age and Heritage”, was replaced by “Transparency and Participation”. The factorswithout a particular assigned category were set as “unallocated”After categorising the factors of social sustainability, similarities and differences in focuswere analysed. In the comparison between theoretical concepts, interviews and previousstudies, a gap between property owners and the decisions that are made within theconstruction companies were highlighted. That might be a reason why social sustainabilityhas not been prioritised before. This could merely be a matter of speculations and thereforeneeds to be evaluated further.In order to get companies to invest in social initiatives and restore the surrounding areaswithin the Million Programme; the long-term economic benefits must be proven. If this canbe achieved, there may be a change in how the decisions are made when evaluating whether aproject should be implemented or not. Due to the fact that a lot of the projects are relativelynew and have not been evaluated yet, it is difficult to prove if these projects can generateeconomic benefits in the future.

The purpose of this study is to bring out the social economic residential segregation that exists in Bredäng and in Mälarhöjden by experiences and perceptions from local residents with a qualitative research. The study will also show how these expectations forms from local residents in these districts. Both these districts take place in southern Stockholm. Bredäng, the public housing neighborhood and Mälarhöjden, the garden neighborhood are two districts that was built up during two different eras but has a social economic difference bigger than the geographic distance. The majority of the local residents in Bredäng are low incomes and have a lack of university or college education. The majority of the local residents in Mälarhöjden have a higher percentage of university graduates and the average income per year are twice the size of Bredängs resident’s. The main focus of this study will be to inquire into why the social economic elements lead to residential segregation in these districts, but also in how Mälaräng will effect on this. The main focus will be to examine why the social economic elements leads to how segregation forms from the expectations that exist. It generally occurs similar beliefs and perceptions from all respondents about these districts. The results shows that all respondents confirms that it exist social economic differences between Bredäng and Mälarhöjden with consequences that Bredäng becomes the segregated district towards to Mälarhöjden that is considered the “fancier” district with higher “status”. We have used the concept segregation that is central in this study and two theoretical points, Goffman’s identity and Elias and Scotson who writes about established and outsiders. We use the theoretical perspectives to connect the empirical part about how individuals form experiences and perceptions toward to the opposite district. We also find how identity creations forms from the categories that the individual gets. / Med hjälp av en kvalitativ undersökning är syftet med denna studie att belysa hur bostadssegregation och hur områdets invånare formar föreställningar om både sitt eget område och i jämförelse med det motsatta området. Bredäng och Mälarhöjden ligger i södra Stockholm och är de två områden som kommer att undersökas. Vidare kommer vi i studien även belysa hur dessa står i relation till varandra utifrån lokalinvånarnas upplevelser och uppfattningar. Bredäng, miljonprogramområdet och Mälarhöjden, trädgårdsstaden är två stadsdelar som byggdes under olika tidsperioder men där de socioekonomiska skillnaderna är betydligt större än det geografiska. Majoriteten av de lokala invånare i Bredäng är låginkomsttagare och saknar eftergymnasial utbildning till skillnad från Mälarhöjden där fler är högutbildade samt där årsinkomsten är det dubbla jämfört med Bredäng. Studiens främsta fokus kommer vara att undersöka varför de socioekonomiska faktorer leder till hur bostadssegregation formas utifrån de föreställningar och uppfattningar som råder. Det förekommer generellt liknande föreställningar och uppfattningar från samtliga informanter kring stadsdelarna. Resultatet visar oss att samtliga respondenter bekräftar att det råder socioekonomiska skillnader på Bredäng och Mälarhöjden där konsekvenserna blir ett segregerat område där Bredäng ses som det segregerade området gentemot Mälarhöjden som framställs som det mer ”finare” och området med högre ”status”. Till den teoretiska biten har vi använt oss av ett centralt begrepp, segregation och två teoretiska utgångspunkter varav en av Goffmans identitetsskapande och sedan även Elias och Scotson som redogör för etablerade och outsiders. Med hjälp av de teoretiska perspektiven finner vi en anknytning till det empiriska avsnittet på hur individer formar uppfattningar och föreställningar gentemot det motsatta området. Vidare finner vi även hur identitetsskapandet formas utifrån de kategorier med egenskaper man blir tilldelade.