No description available.

Bakgrund Utmattningssyndrom kan uppkomma när obalans uppstår mellan en persons stress och personens förmåga att hantera stress. Utmattningssyndrom utgör en stor del av de psykiska diagnoserna som ställs på både män och kvinnor. Konsekvensen av utmattningssyndrom är ofta långa sjukskrivningar vilket påverkar både samhället och personen negativt. Egenvård är åtgärder som främjar hälsan som en person utför på egen hand eller med hjälp av närstående. Syfte Syftet var att beskriva egenvårdsåtgärder för återhämtning vid utmattningssyndrom. Metod Metoden som användes för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt. Denna litteraturöversikt är baserad på 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Databaserna som användes var PubMed och Cinahl. Inkluderade artiklar var avgränsade till peer-reviewed samt att de inte var publicerade för mer än tio år sedan. De vetenskapliga artiklarna som låg till grund för denna litteraturöversikt kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument och analyserades med hjälp av en integrerad analys. Resultatartiklarna sorterades i två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultat Resultatet i litteraturöversikten är skriven utifrån två huvudkategorier och sex subkategorier som beskriver egenvårdsåtgärder för återhämtning vid utmattningssyndrom. Huvudkategorierna är rörelse och avslappning och subkategorierna består av yoga, aerobträning och styrketräning, naturbaserad rehabilitering, meditation, mindfulness och avslappningsövningar. Slutsats Slutsatsen var att egenvårdsåtgärder som yoga, aerob träning, styrketräning, naturbaseradrehabilitering, meditation, mindfulness, och muskelavslappnande övningar kan bidra till återhämtning vid utmattningssyndrom. Dessa interventioner skulle därmed kunna rekommenderas som egenvårdsåtgärder för personer med utmattningssyndrom. / Background  Burnout can occur when there is an imbalance in perceived stress and the person's ability to handle stress. Burnout makes up a large part of the mental illness diagnoses for both men and women. The consequence of burnout is often long-term sick leave, which negatively affects both the individual and society. Self care is described as measures that promote a person’s health that he or she performs on their own or with the help of their relatives.  Aim  The purpose of this study was to describe self-care measures for recovery from burnout. Method  The method used for this study was a non-systematic literature review. This literature  review is based on 16 articles with quantitative design. The databases used were PubMed and CINAHL. The delimitations of this literature review were that the articles included were peer-reviewed and not older than ten years. The quality of the scientific articles included in the result were assessed according to Sophiahemmet University's quality assessment instrument and they were analyzed with the help of an integrated analysis. The result articles are sorted into two main categories and six subcategories.  Results  The results in this literature review were based on two main categories and six  subcategories that describe self-care measures for recovery of burnout. The main  categories are movement and relaxation and the subcategories consist of yoga, aerobic  exercise and strength training, nature-based rehabilitation, meditation, mindfulness and relaxation exercises.  Conclusions  The conclusion was that self-care measures such as yoga, aerobic exercise and strength  training, nature-based rehabilitation, meditation, mindfulness, and muscle relaxation  exercises have positive effects on recovery from burnout. These interventions could thus be recommended as self-care measures for people suffering from burnout.

No description available.

Forskning har fått fram lovande resultat för att mindfulness kan vara ett framgångsrikt verktyg att implementera i skolan. Mindfulness-baserade skolinterventioner är ett område som har fått stor uppmärksamhet de senaste tio åren men sett ur ett vetenskapligt perspektiv, är studierna angående MBSI få. Än färre studier finns att hitta gällande mindfulness påverkan på matematikprestationer och provresultat. Med tanke mindfulness positiva effekter som har identifierats både gällande vuxna och unga är detta forskningsområde tämligen intressant och relevant att utforska i skolsammanhang. I denna uppsats redogörs därför en kvantitativ studie som fokuserar på hur mindfulness-meditation påverkar mellanstadieelevers prestationer på, och upplevelse av, matematikprov. Genom ett experiment med ett urval på 35 elever i åldern 12–13 år fick en av två grupper genomföra meditation precis innan de skrev matematikprov. Delar av resultaten som framkom i analysen visade att mindfulness-meditation innan matematikprov gjorde att elever både presterade bättre på matematikprov och upplevade provsituationen i högre grad mer positiv än den grupp som skrev prov i sin naturliga miljö. Därtill framhåller studien resultat som indikerar att endast en kort stunds meditation innan prov kan göra skillnad. / Research has shown that mindfulness can be a successful tool to implement in schools. It is an area that has received a lot of attention in the last ten years, but from a scientific perspective, the studies regarding mindfulness-based school interventions are few. Even fewer studies can be found regarding the impact of mindfulness on math performance and test results. Considering the positive results of the effects that mindfulness has regarding adults and young persons, this area of research is interesting and relevant to explore in schools. In this research I have done a quantitative study focusing on how mindfulness meditation affects middle school students' performance on, and experience of, mathematics tests. Through an experiment with a sample of 35 students at the ages of 12–13 years, one of the two groups participated in a meditation just before writing a math test. Parts of the results that emerged in the analysis showed that mindfulness meditation before math tests made students both perform better on math tests and experience the test situation as more positive than the group who took the test in their natural environment. In addition, the result from this study indicates that just a short moment of meditation before a test can make a difference.

Autonom Sensorisk Meridiansk Respons (ASMR) är ett nytt fenomen som ofta kopplas till avslappning och välmående. Syftet med den föreliggande studie var att undersöka samband mellan självrapporterade ASMR-upplevelser (modifierad ASMR-15) och uppmärksamhetskontroll (ACS), mindfulness (MAAS), och emotionsreglering (ERQ). Förutom detta ligger det i studiens intresse att ta individuella skillnader relaterade till ålder och tidigare ASMR-upplevelse och ASMR-kunskap i beaktande. Studien har 110 deltagare (Målder= 28.74, SDålder = 9.87, åldersvidd 18–57) som genomfört en online enkätundersökning. Resultatet visade en negativ korrelation mellan ASMR och uppmärksamhetskontroll, som kan förklaras med hämnade kontroll. Därutöver visade resultatet att yngre rapporterade mer ASMR-kunskap och tidigare upplevelser av ASMR än äldre, detta resultat är i linje med tidigare studier. Det fanns ingen skillnad mellan åldersgrupperna i ASMR (modifierade ASMR-15 skalan). / Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) is a new phenomenon that is often linked to relaxation and well-being. The aim of the present study was to investigate the relationship between self-reported ASMR experiences (modified ASMR-15) and attentional control (ACS), mindfulness (MAAS), and emotion regulation (ERQ). In addition to this, it was in the interest of the current study to take individual differences related to age and previous ASMR experience and ASMR knowledge into account. The study included 110 participants (Mage= 28.74, SDage = 9.87, rangeage 18-57) who completed an online survey. The results showed a negative correlation between ASMR and attentional control, which can be explained by inhibitory control. Moreover, the results showed that younger people reported more ASMR knowledge and previous experiences of ASMR than older people, this result is in line with previous studies. There was no difference between the age groups in ASMR (modified ASMR-15 scale).

No description available.

This is a study in how rooms with several activities within health and well-being can be designed using the 5S-methodology to facilitate the structure and order. The purpose of the study is to create structured and organized environment that highlights activities and functions. The study is a collaboration with Munktell Exercise & Health, a health- and fitness company in Eskilstuna with plans to develop the business with a new mindfulnessarea. Information has been gathered by methods like qualitative interviews, site analysis and analysis of referenceobjects. The premises along with previous examples of 5S-methodology and the requirements and wishes of mindfulness practice showed that there is a need for structure and organization in environments with multiple tasks and users. Theories about cognitive theory, visual balance, immerssion, affordance, signifiers and 5S-methodology shown examples of how people are affected by their environment. For example, the experience of a room and interpretation of the functions can be controlled in terms of organization and spatial attributes. In the current situation there are empty rooms available for the new part to take place and the realization of it. The result of the study is a designproposal from a human-centered design approach, combined with the 5S-methodology, where the 5S-methodology may be of interest to other training activities or organizations in the health sector in need of structure and organization. The designproposal is designed on the basis of the collected empirical data with the aim of preventing confusion and facilitate the users on the site with user-customized solutions and clarity of the rooms features. / Det här arbetet är en studie i hur rum med flera aktiviter inom hälsa och välmående kan utformas med hjälp av 5S-metoden för att underlätta för struktur och ordning. Syftet med studien är att skapa strukturerad och organiserad miljö som tydliggör aktiviteter och funktioner. Arbetet sker i samarbete med Munktell Träning & Hälsa, ett friskvårdsföretag i Eskilstuna som planerar att utveckla sin verksamhet med en ny mindfulnessdel. Med metoder som kvalitativa intervjuer, platsanalys och analys av referensobjekt har informations samlats kring de aktuella lokalerna, tidigare exempel av 5S-metoden samt krav och önskemål inom mindfulnessutövning som visat att det finns ett behov av struktur och organisering i miljöer med flera aktiviteter och användare. Utifrån gestalt- och schemateorier, visuell balans, immerssion, affordance och signifiers samt 5S-metoden visas exempel på hur människan påverkas av sin omgivning. Exempelvis hur upplevelsen av ett rum och tolkningen av funktioner kan styras i form av organisering och rumsliga attribut. I dagsläget finns tomma lokaler till förfogande för den nya delen och det planeras en ombyggnation i samband med förverkligandet av det. Arbetet mynnar ut i ett gestaltningsförslag från ett human centered design-perspektiv i kombination med 5S-metoden, där främst 5S-metoden kan vara av intresse för andra träningsverksamheter eller organisationer inom hälsosektorn som är i behov av strukturering och organisering. Gestaltningsförslaget är formgivet utifrån den insamlade empirin med syftet att förebygga oreda och underlätta för användarna på platsen med användaranpassade lösningar och tydlighet av rummens funktioner.

The effects of short-term meditation is a debated subject. There is studies that indicates that there is none or limited effect. Research of mindfulness meditation has also shown positive effects on working memory related tasks and sustained attention, but it can also show reduction of stress and depression. This study evaluate the effects of short-term guided meditation in a group of 10 persons in comparison with a control group. Results indicated no difference in memory tasks such as digit-span but the experimental group showed significant improvements in self-reported stress and mindful assets such as Acting with awareness and Acceptance without judgement. The results are consistent with previous research in this area. / Effekten av kortsiktig meditation är omdiskuterad. Det finns studier som indikerar att det inte finns någon eller limiterad effekt. Tidigare forskning kring meditation har också visat positiva effekter på arbetsrelaterade uppgifter och bibehållen uppmärksamhet men även på stressreducering och depression. Den här studien utvärderar effekten av guidad meditation vid tre tillfällen på en experimentgrupp av tio personer i jämförelse med en kontrollgrupp. Resultaten visar inte att mindfulness hade signifikant påverkan på arbetsminnet men signifikant positiv påverkan på stressreducering och på mindfulnessdrag som Agera med medvetenhet och Acceptera utan fördomar. Resultaten går i linje med tidigare forskning inom det här området.

Background: Inflammatory Bowel Disease (IBD) is a group of chronic gastrointestinal diseases with a relapsing nature. The two main types are Crohn’s disease (CD) and ulcerative colitis (UC). Both CD and UC patients experience very similar and distressing symptoms: acute abdominal pain, vomiting, malnutrition, fever, fatigue, diarrhoea and rectal bleeding. These symptoms are disabling and have a severe impact on physical and psychosocial wellbeing. Around 30% of patients suffer from moderate to severe psychological distress and have difficulties coping with the illness even in remission. However, it appears that mental health is overlooked by clinicians who often focus on physical gastrointestinal symptoms only. Mindfulness-Based Cognitive Therapy (MBCT) is evidence based, group psychological intervention that has been successful in reducing depression and anxiety scores in patients with depression while improving overall quality of life. However, MBCT has never been tested in the IBD population before. PhD question: Can MBCT be used as an adjunct therapy to IBD symptom management, for improving IBD patients' general well-being and quality of life? Aims and objectives: The overall aim of the thesis was to develop and collate the evidence for a definitive randomised controlled trial (RCT) testing the effectiveness of MBCT for patients with inflammatory bowel disease (IBD). The thesis brings together six publications. The six publications were integrated into four objectives that collectively contributed in answering the overall PhD question. Results: The findings from the first three publications highlighted the disease-related concerns and psychological needs for patients with IBD. The findings from the last three publications highlighted how feasible it is to use MBCT in IBD and emphasised the IBD patients’ perspectives about MBCT. Conclusion: The thesis concluded that a definitive RCT of MBCT for IBD patients is both feasible and acceptable.

Efter att ha medverkat i mindfulness-programmet ”Mitt Lugn” två till tre gånger i veckan under sex veckor anmälde sig tolv gymnasieelever till en intervju. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjuerna. Mindfulness-komponenterna uppmärksamhet- och acceptansförmågan, kognitiv, emotionell och beteendemässig flexibilitet, självreglering och värderingsklarifikation visade sig började fungera främjande inom studiens undersökta områden. Välbefinnandet ökade till följd av ett mer flexibelt sätt att tänka och känna i olika situationer. Studietekniken förbättrades som ett resultat av det nya, kontrollerade och självreflekterande sättet att studera. Dessutom menade eleverna dels att de utvecklat en distans mellan sina och andras tankar och känslor, dels att mindfulness-praktik i klassrummet både fungerande lugnande och hade en spridande effekt i klassen. Eleverna ansåg även att det var viktigt att förstå avsikten med olika övningar, då det både ökar insikten om syftet med praktiken och motiverar elever att vilja delta. / High school students who implemented the mindfulness program "My Claim " describe how different mindfulness components such as attention and acceptance have contributed to their perceived well-being, and their view and management of their schoolwork and school environment. Twelve students participated in a voluntary, self-reported interview after the program and the the interviews were analyzed with a qualitative content analysis. The welfare of most students increased as a result of a more flexible way of thinking and feeling in different situations. Study technique was improved as a result of a focused and self-reflecting way of studying. As far as the school environment is concerned, the pupils did not experience any general improvement, however, the students meant that they developed a distance between their own and other’s thoughts and feelings, and partly that a mindfulness practice in classrooms affects itself. The pupils also considered it important to understand the purpose of different exercises, as it both increases the insight about the purpose of the practice and motivates students to want to participate.