Denna studie har sitt syfte i att undersöka de riskfaktorer som finns kring att ungdomar hamnar i narkotikamissbruk. Studiens utgår från en abduktiv kvalitativ forskningsansats och för att få fram resultatet har fem semistrukturerade intervjuer genomförts. Intervjupersonerna har hittats genom ett snöbollsurval och är före detta missbrukare som hamnade i ett narkotikamissbruk inom åldrarna 13-17 år. Den metod som användes för att koda materialet är tematisk analysmetod. Resultatet presenteras utifrån fyra teman (1) familjerelationer och uppväxt, (2) vänner, (3), skolgång och (4) att utveckla ett narkotikamissbruk. Studien utgår från två teoretiska utgångspunkter, nämligen anknytningsteorin och social inlärningsteorin. Resultatet visar att ungdomars utveckling av narkotikamissbruk påverkas av deras uppväxt och familjemedlemmar, såsom deras anknytning till föräldrarna och deras syskons vanor. Vidare visar studiens resultat att ungdomarnas omgivning påverkar deras utveckling av narkotikamissbruk. Riskfaktorer kring att ungdomar utvecklar ett narkotikamissbruk visar sig vara bland annat en negativ skolgång och vänner som missbrukar. / This study aims to understand the risk factors associated with young people falling into drug abuse. The study is based on an abductive qualitative research approach, and to obtain the results, five semi-structured interviews have been conducted. The interviewees were found through snowball sampling and were former drug abusers who fell into drug abuse between the ages of 13-17. The method used to code the material is the thematic analysis method. The results are presented based on four themes: (1) family relationships and childhood, (2) friends, (3) schooling, and (4) developing drug abuse. The study is based on two theoretical perspectives: attachment theory and social learning theory. The results show that young people's development of drug abuse is influenced by their childhood and family members, such as their attachment to their parents and their siblings' habits. Furthermore, the study's results show that young people's surroundings affect their behavior. Risk factors for young people developing drug abuse include negative schooling and friends who abuse drugs.

Missbruk av dominerande ställning regleras i artikel 102 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) och berör främst stora multinationella företag. För att artikeln ska bli aktuell krävs att det berörda företaget först och främst har en dominerande ställning inom en viss definierad marknad. Att inneha en dominant position är tillåtet men det innebär skärpta regler för hur företaget får agera gentemot konkurrenter och konsumenter på marknaden, så kallade konkurrensregler. I takt med digitaliseringen har stora teknikbolag skapats, vilka systematiskt och upprepade gånger har överträtt artikel 102 FEUF och dömts till stora böter av Europeiska kommissionen.  Apple är ett företag som blivit föremål för utredning av EU-kommissionen för överträdelse av artikel 102 FEUF. När uppsatsen skrivs utreds Apple samtidigt för två eventuella överträdelser gällande missbruk av dominerande ställning. Vi skribenter utreder och analyserar vilket beslut som kommissionen bör komma fram till. Kortfattat handlar fallen om oskäliga avtalsvillkor för apputvecklare och begränsningar av mobila betalningar på iOS-enheter. I båda fallen görs bedömningen att Apple har missbrukat sin dominerande ställning. Bedömningen grundas på jämförelse med tidigare praxis där andra stora teknikbolag dömts för överträdelse av artikel 102 FEUF.  Eftersom kommissionen nyligen antagit lagar på konkurrensrättens område är det relevant att inkludera dem i en sidoanalys. Digital Markets Act och Digital Services Act är inte tillämpliga på Apples fall, eftersom lagarna inte var gällande när Apple begick de konkurrensbegränsande gärningarna, men lagarna kommer i framtiden fungera som konkurrensrättslig specialreglering mot de stora teknikbolagen.

This study examines Swedish therapists' perception of spirituality and the meaning it has forclients in the twelve step program. The following study is based on eight different qualitativeinterviews with drug and alcohol therapists at eight different private and state owned addictionfacilities in southern Sweden. The results show that the therapists view spirituality as a crucialpart in the twelve step program, as without it clients can't obtain and remain sober. Theconclusion of the study shows that by attending the twelve step program and forming apersonalized perception of spirituality, clients use the new community as a way to achieveself-awareness and find a new meaning in life. The study emphasizes that to continue being thehighly favored treatment method in southern Sweden, and the recommended program foraddiction by the social board of directors, it needs to evolve in the secular Swedish context it isused in.

Syftet med studien var att undersöka hur könstillhörighet hos individer i missbruk kan påverkasocialarbetares bemötande av klienten och bedömning av behandling. För att besvara syftetanvändes en kvalitativ metod i form av intervjuer med tio respondenter. Empirin analyseradesgenom kvalitativ innehållsanalys och de teoretiska begreppen “Göra kön”,socialkonstruktivism och genusbias. Resultatet av studien visade att socialarbetare finner attdet förekommer skillnader i bemötande och bedömning av klienters behov utifrån deraskönstillhörighet och genus. Respondenterna observerade män och kvinnor på olika sätt utifrånnormativa och stereotypiska förutfattade meningar, kopplade till individens genus vilket leddetill olika bedömningar och synliggörande av behov. Detta bidrog till den utmaningsocialarbetare finner i sitt arbete, att bemöta och behandla klienter lika och samtidigtindividbaserat. Studiens slutsats var att det finns ett behov av att se över forskning ochinformation gällande hur klienters könstillhörighet och genus påverkar det bemötande och den vård de får tillgång till. / The purpose of this study was to examine how social workers perceived the treatment andformation of addictioncare changed based on the clients’ gender. To answer the purpose thestudy used a qualitative method in the form of interviews with ten participants. The collecteddata was analyzed through a qualitative analysis and the theoretical concepts “Doing gender”,social constructivism and genusbias. The result of the study showed that social workers founddifferences in treatment and formation of addictioncare based on the clients’s gender and sex.The participants found that women and men could be perceived differently based on normativeand stereotypical preconceptions, linked to the gender of the individual, which led to differenttreatments and assumptions of needs. This furthermore contributed to the challenge that socialworkers found, to treat clients’ equal and individualized. The conclusion of the study was thatthere is a need to look over research and information regarding how the gender of clients’within addictioncare affects the treatment and care they get access to.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka missbrukshandläggares upplevelse av att arbeta med individer som lider av psykisk ohälsa parallellt med sitt missbruk. Sju intervjuer genomfördes med missbrukshandläggare, som sedan analyserades genom en tematisk analys. Studien visar att respondenterna upplever svårigheter i arbetet med individer som lider av psykisk ohälsa och missbruksproblem och att insatserna som finns inte alltid är anpassade för den här målgruppen. Resultatet i studien diskuteras utifrån tidigare forskning, relevanta teorier, som systemteori och stigmateori. Studien pekar på att det finns behov för vidare forskning kring detta området.

Syftet med denna studie är att undersöka hur möjligheterna för anställning ser ut för tidigare alkoholmissbrukare, detta utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Syftet besvaras utifrån två frågeställningar: Hur ställer sig arbetsgivare till att anställa personer med ett före detta alkoholmissbruk? Vilka attityd kring alkoholmissbruk finns bland arbetsgivare? I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod beståendes av sju semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har utgått från en hermeneutisk ansats. I resultatet presenteras det empiriska materialet utifrån fyra teman. De teman som återfinns i uppsatsen är: Attityder, Återfall samt Ärlighet och Tillit. De fyra teman som presenteras är dessutom uppdelade i mindre underteman. De teorier studien utgår från är Erving Goffmans teori om stigma och Piotr Sztompkas teori om tillit. Studiens resultat indikerar på att man som arbetsgivare ser risker med att anställa någon med ett tidigare missbruk, där tidsaspekten spelar stor betydelse till huruvida möjligheterna ser ut till anställning. I resultatetet framkommer det att  respondenternas attityder kring missbruksproblem kan skiljas sig åt beroende på vilken bransch det gäller. Samtliga respondenter beskriver även vikten av att ha en öppen dialog med någon som skulle kunna bli ens framtida arbetstagare / The purpose of this study was to examinate what the opportunities for employment look like for former alcohol addicts, this from an employer perspective. The purpose is answered based on two questions: How do employers approach hiring people with a history of alcohol abuse? What is the attitude to alcohol abuse among employers? The method used for the essay is applied in the form of seven semi-structured interviews. The empirical material has been based on a hermeneutic approach. The result presents the empirical material based on four themes. The themes found in the essay are: Attitudes, Relapses and Honesty and Trust. The four themes presented are also divided into smaller sub-themes. The theories this study is based on are Erving Goffman's theory of stigma and Piotr Sztompka's theory of trust. The results of the study indicate that as an employer you see risks in hiring someone with a previous addiction, where the time aspect plays a major role in whether the opportunities for employment exist. The respondents describe that attitudes about substance abuse problems can differ depending on the industry in question. All respondents also describe the importanAce of having an open dialogue with someone who can become their future employee. Keywords: Employment, Alcohol, Addiction, Employer

Syftet med denna studie är att, från behandlares perspektiv, undersöka vilka bakomliggandefaktorer som kan leda till alkoholberoende i arbetet med vuxna alkoholberoende. Studien hargenomförts med hjälp av en kvalitativ ansats genom att tre intervjuer gjorts med behandlareinom den privata öppenvården. Bakgrunden till studien är att det finns attityder ochgrupperingar i samhället som inte anser att alkoholberoende är en sjukdom, att det finns olikasynsätt på de bakomliggande faktorerna till beroendet. Studiens resultat stämmer i stor delöverens med det som finns i den tidigare forskningen inom ämnet. Tidigare forskning påvisaratt det finns två huvudsakliga faktorer som kan ligga bakom alkoholberoende, där den ena ärgenetik och den andra är miljö. Denna studies resultat stämmer i stor del överens med dentidigare forskningen eftersom behandlarna som intervjuats ser alkoholberoende som ensjukdom med flera symtom och de ser själva beroendet som en sjukdom. Enligtrespondenterna kan det även vara ett samspel mellan genetik och miljö, och att man ej skallutesluta det ena över det andra. Miljöfaktorer fokuserar mer på livshändelser och socialasituationer, medan genetiken fokuserar på ärftlighet och gener. Vid vändpunkten närklienterna söker behandling så finns det en rädsla för att förlora sin identitet när det måste taslivsviktiga beslut.

Utifrån en rättsdogmatisk metod redogör uppsatsen de rättsliga förutsättningarna för att bereda en ung person vård enligt 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), när det handlar om att den unge riskerar att utsätta sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel eller socialt nedbrytande beteende. Rättspraxis och förarbeten tydliggör hur socialt nedbrytande beteende ska tolkas. Utredningen visar att det kan uppstå osäkerhet när det kommer till tolkning av begreppet socialt nedbrytande beteende och att det, oavsett om det handlar om ett omhändertagande på grund av missbruk eller annat nedbrytande beteende, ska göras en bedömning utifrån varje enskilt fall.

Studien utgår ifrån behandlingspersonal på ett SiS LVM-hem och deras beskrivningar av sitt förhållningssätt gentemot kvinnor med samsjuklighet i form av missbruk och ätstörning, samt vilka utmaningar och möjligheter som de upplever i sitt arbete i förhållande till gruppen. Studien har en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer som utförts med fem personer som arbetar som behandlingspersonal på ett SiS LVM-hem i Sverige. Den insamlade datan har framställts i en tematisk analys med fem identifierade huvudteman och 13 subteman som tolkats utifrån tolkningsramen, vilken inkluderar nationella regelverk och de teoretiska begreppen yrkeskompetens; relationskompetens och handlingskompetens samt teori om idealtypiska handlingar. Resultatet visar att det förekommer missbruk och ätstörning på LVM-hemmet och att behandlingspersonalen arbetar med det genom att förhålla sig lika till klienten oberoende dess problematik med viljan att hjälpa och anpassa strategier till problematiken, även om syftet med LVM inte är att behandla ätstörningar och det saknas förutsättningar på organisatoriskt plan. Resultatet visar även att behandlingspersonalen har fokus vid att arbeta relationsskapande för att nå klienterna och motivera dem. Studiens slutsatser är att det saknas kompetens om ätstörningar inom LVM-hemmet men att behandlingspersonalen bemöter missbruk och ätstörning genom att använda rutiner och begränsningar samt sin yrkes- och relationskompetens / The study is based on treatment workers at a SiS LVM-home and their descriptions of their approach to women with co-morbidity in the form of substance abuse and eating disorders, as well as the challenges and opportunities they experience in their work in relation to the group. The study has a qualitative approach with semi-structured interviews conducted with five treatment workers from one SiS LVM-home. The collected data have been represented in a thematic analysis with five identified main themes and 13 sub-themes interpreted based on our interpretive framework which includes the following theoretical concepts of professional competence; relational competence and action competence as well as the theory of four ideal actions. The result shows that there is substance abuse and eating disorders at the LVM-home and that the treatment staff works with it by treating the client equally regardless of their problem with the desire to help and adapt strategies to the problem, even if the purpose of LVM is not to treat eating disorders and that there are no prerequisites on an organizational level. The results also show that the treatment workers have a focus on relationship-building in order to reach the clients and motivate them. The study's conclusions are that there is a lack of expertise on eating disorders within the LVM-home, but that the treatment staff deal with addiction and eating disorders by using routines and restrictions as well as using their professional and relational skills