Syftet med föreliggande kandidatuppsats var att undersöka socialsekreterares praktiska arbete med barn och ungdomar, med fokus på missbruksproblematik och ungdomskriminalitet. Studien utgick från två frågeställningar som rörde risk- och skyddsdimensioner samt det förebyggande arbetet. Önskan med kandidatuppsatsen var att uppnå ökad kunskap kring missbruk och kriminalitet bland barn och unga samt att samhället skulle få en inblick i socialsekreterarnas breda arbete med barn och ungdomar. Studien utgår från en hermeneutisk utgångspunkt och har en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes, vilket gav uppsatsen ett brett resultat och en djupare förståelse hos läsarna. Resultatet som framkom var bland annat vikten av att arbeta med barnet eller ungdomens hela familj, och betydelsen av att vårdnadshavarna blir utbildade i att identifiera risk- och skyddsfaktorer för att minska risken för en negativ utveckling. Ytterligare ett resultat som framkom var betydelsen av att samtliga delar av samhället måste arbeta förebyggande med barn och ungdomar som riskerar att utveckla missbruk eller en kriminell livsstil och att detta med fördel även bör göras i tidig ålder.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika behandlare inom socialtjänsten resonerar vid val av behandlingsinsats för ungdomar i missbruk, samt vilka faktorer som påverkar valet. Metoden som användes var en kvalitativ metod, med fokusgruppsintervjuer för att samla in empiri. Resultatet visade att utbudet av valbara behandlingsmetoder var begränsat, samtidigt som behandlarna arbetar individanpassat utifrån organisatoriska och individuella resurser, vilket betonats. Resultatet visade även att metoder som inkluderar den unges närmiljö och nätverk motiveras som en främjande behandlingsinsats och används frekvent. Resultatet analyserades genom Bronfenbrenners ekologiska systemteori, där man tolkade resultatet utifrån fyra nivåer av olika påverkansfaktorer; mikro-, meso-, exo och makrosystemen.

Att växa upp i ett hem med missbruksproblematik blir alltmer uppmärksammat i dagens samhälle. Detta leder till en rad olika konsekvenser för barn både på kort och lång sikt. Dessa barns hälsa och utveckling riskerar att påverkas till följd av hemsituationen. Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser socialarbetare ser hos barn som växer upp i hem med missbruksproblematik. Studien fokuserar på alkohol och narkotikamissbruk. För att besvara syftet har vi genomfört fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som möter dessa barn. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar på våra frågeställningar. Vårt material har analyserats genom tematisk analys. Det resultat som framkom var att de barn som växer upp i hem med missbruk får fysiska, psykiska och sociala konsekvenser på både kort och lång sikt. Genomgående teman som präglat vårt arbete är skam och utanförskap, social utsatthet och stöd och insatser.

Since the new Swedish law was implemented in 2018, where hazard gambling was included in treating people with addiction, we wanted to investigate how the Swedish municipality and region collaborated to treat people with the syndrome. The purpose was to get a deeper understanding of how the municipality and region collaborate to reach consensus with people experiencing hazard gambling. The methods used to collect data was by qualitative semi-structured interviews through zoom- and team meetings. The results shows prerequisites for collaboration, aspects of power structures in the collaboration and organizational factors for reaching consensus. The conclusion is that the collaboration depends on co-morbidity, the effect of the hierarchy in- and between the organizations, the difference of the law and guidelines between the organizations to make the collaboration effective and that it is a lot of work to be done for reaching full potential in the collaborative process.

Previous researches show that women with substance abuse are more likely to be exposed to domestic violence and that they are having a hard time to get help and support from Social Services. Our study aims to understand how social workers experience both their professional role and organisation when working with women who suffers from domestic violence and abuse ubstances such as drugs and alcohol. This study is qualitative and was done with semi-structed interviews with eight professionals who work in various Social Services in the south of Sweden. The results show that among other things the organization’s economy together with lack of protective houses plays a big part in the professional’s work with these women. We also found that the structure of the Social Services’s organization and the way the professional relate to his work affect these women’s needs av help and support.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolpersonal på högstadiet upplever sig kunna stärka skyddsfaktorer hos ungdomar som har föräldrar med missbruksproblematik, samt vilken hjälp som finns att ge dessa ungdomar i skolan. Metoden som använts är kvalitativ forskningsansats med inriktning på hermeneutik. För att få fram resultatet har semistrukturerade intervjuer genomförts och transkribering samt meningskoncentrering av materialet gjorts. Resultatet visade på att det finns en hel del hjälpinsatser att ge, exempelvis mentorskontakt, extra läxhjälp och samverkan med socialtjänst och andra myndigheter. Mellan dessa önskas dock en mer öppen sekretess från lärarnas sida för att underlätta arbetet med ungdomarna. Det råder kunskapsbrist hos många lärare kring just missbruksproblematik, och kunskap om detta är någonting som var önskvärt hos flertalet intervjupersoner. Den teoretiska utgångspunkten i studien är relationella perspektivet då denna berör hur viktigt det är med relationen mellan lärare och elev. I resultatet framkom det att relationen är grunden till att eleverna ska må bra, och en positiv relation medför att ungdomarna har det lättare att öppna upp sig och prata om jobbiga situationer.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om anhörigstöd genom att kritisk granska hur anhöriga till närstående med beroendeproblem konstrueras i lagstiftning och styrdokument för anhörigstöd och hur detta påverkar rätten till, och utformningen av, anhörigstöd. Studien har genomförts med en deduktiv governmentalityansats, ett perspektiv som kännetecknas av ett intresse för hur statens styrningsmentalitet, rationalitet och tekniker för styrning medieras via olika former av lagstiftning, policydokument och operativa riktlinjer. Studien har genomförts med en komparativ ambition som syftat till att jämföra föreställningar om medberoende som en problemkategori med statliga förväntningar på anhöriga som resurs i omsorgen av närstående. Frågeställningarna har behandlat hur och när en anhörig är att förstå som ett problem och resurs, hur råd, stöd och rekommendationer, samt professionella förhållningssätt, skiljer sig mellan anhöriga som vårdar och de som kategoriseras som medberoende och huruvida detta kan förstås i relation till styrningstekniker. Studiens frågeställningar har operationaliserats kring ett teoretiskt grundat analysschema, som väglett textanalys och tolkning av empiri. Analysschemat systematiserades i komponenter för att kritiskt granska empirins diskursiva formationer. Resultaten är presenterade i tre kapitel: Karaktär och förklaringar, Orsaker, aktörer och strategier och Subjektiviteter, auktoriteter och tekniker förstyrning samt i en illustrerande resultatfigur. Resultaten har visat att lagstiftning och policy kategoriserar anhöriga genom att systematiskt tillskriva dem olika egenskaper samt problem och behov, därtill varierande normativa föreställningar om anhörig-närståenderelationen i förhållande till omsorg och utsatthet. Empirin medierar en styrningsmentalitet som isärhåller anhörigkategorier som skilda fenomen, mottagliga för olika former av anhörigstöd, styrningstekniker och professionella förhållningssätt. Missbrukets medikalisering placerar anhörigstödet inom beroendevårdens ansvar. Anhöriga till närstående med beroendeproblem ska därför erbjudas stöd som antingen involverar dem i behandlingsfrämjande beroendevård eller behandlar egna medberoendebeteenden. Råd, stöd och rekommendationer riktade till anhöriga som vårdar kontrasterar ett tydligare omsorgsperspektiv. Anhöriga som vårdar närstående ska erbjudas stöd som underlättar den frivilliga omsorgen genom olika praktiska och administrativa avlastningspaket. Governmentalityanalysen har lett till slutsatsen att idealsubjektet är en autonom och ansvarstagande anhörig som aktivt förhåller sig till anhörigskapets risker genom att efterfråga anhörigstöd i enlighet med den medierade problem- och behovsbilden som tillskrivits tillhörande anhörigkategori. Studien har relevans för det sociala arbetet eftersom lag och policy ger upphov till olika program, åtgärder och insatser på den praktiknära nivån.

<p>Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar. Metoden är till största delen kvantitativ där enhetscheferna har fått svara på enkätfrågor angående hur situationen ser ut för brukare inom deras enheter när det gäller missbruksproblem. Begreppet ”missbruk” har i förväg definierats av den anledning att dess innebörd kan vara skiftande både med tid och mellan olika individer eller även kulturer. Resultatet på undersökningen visar att missbruk av alkohol, narkotika och mediciner förekommer bland människor med funktionshinder även om inte i samma omfattning som det gör i de utländska studier jag har jämfört med. För de individer som berörs av ett missbruk handlar enheternas stöd om ett utrednings och motivationsarbete där individen informeras om den hjälp han/hon kan få på en missbruks-/behandlings/vuxenenhet. Förutsatt att individens missbruk inte går överstyr till den punkten att han/hon blir en fara både för sig själv och omgivningen, måste den berörda själv vilja delta i behandlingen för att den överhuvudtaget ska kunna påbörjas eller äga rum.</p>

Using Faircloughs critical discourse analysis, this study examines how the drug discourse is constructed in the street newspaper Situation Stockholm and what role harm reduction has in the construction. Sweden has the second highest mortality rate amongst drug users in the EU. One reason for this, studies show, is the restrictive policy towards drug that’s dominating in Sweden. The study identifies four themes in the empirical material, consisting of articles in Situation Stockholm. These themes are “life with drugs”, “reasons for misuse”, “medical care” and “hopes”. The study concludes that the drug discourse in Situation Stockholm is similar to the main discourse in means of drug consumption being something abject and unwanted, but differs in the views of solutions for drug misuse, presenting harm reduction treatments as a solution. Situation Stockholm argues that harm reduction treatments should be more available for drug users. In the social practice that is the Street newspaper Situation Stockholm, the study concludes, the perspective of harm reduction instead of restriction as solution for drug misuse is articulated, but also that their user perspective articles play a small role in the order of discourse, partly due to the low status and stigmatization of drug users.

Syftet med studien var att få fram personliga betraktelser av olika kategorier kopplat till intag av narkotika, alkohol och receptbelagda mediciner av personer med egenupplevda erfarenheter. Kategorierna missbruk och självmedicinering står i fokus men det lämnas även plats för andra kategoriseringar av intag. Detta för att undersöka hur kategoriseringar kan påverka behandlingsarbete. Sex personer intervjuas om deras upplevelser av narkotika- och alkoholintag samt hur de ser på olika kategoriseringar inom detta område. Det undersöks hur intervjupersonerna definierar sitt intag eller före detta intag av alkohol och narkotika samt hur denna kategorisering har kommit till. Studien är kvalitativ och har sex semistrukturerade intervjuer som underlag för resultatet. Studien börjar med en genomgång av olika begreppsdefinitioner gällande missbruk samt en genomgång av narkotikastrafflagen. Därefter redovisas forskning som tar upp attityder angående missbruk ur professionella behandlares perspektiv. I teoridelen tas tre teorier upp, Culture in action-teorin, självmedicinerings-hypotesen och stämplingsteorin. Resultatet visar respondenternas egna berättelser vilket är empirin som vår analys bygger på. Analysen görs ihop med de teorier som redovisats. Resultatet visar att många upplever självmedicinering som ett relevant begrepp och att den hårda kategoriseringen av missbrukare påverkar de stämplade starkt. Kategoriseringen av intag ser olika ut beroende på i vilket livsstadie personen befinner sig. Något som också spelar stor roll är i hur stor utsträckning intaget tagit över personens liv. Det framkom tankar om att den hårda kategoriseringen inom behandlingar upplevs som nedtryckande och stämplande. En mer individanpassad missbruksvård var önskad. Det framkom även vissa paralleller mellan respondenterna och självmedicinerings hypotes. / The purpose of this study was to reach personal views on categorization of the intake of natcotics, alcohol and prescription drugs by people with personal experiences on the subject. The categories drug abuse and self medication where the core categories but there where room for other categorization of intake. The purpose was to see how categorization can affect addiction treatment. Six persons where interviewed on their experiences of drugs and alcohol and their views on the categorization of these topics. The persons tell how they define their intake (or former intake) of drugs or alcohol and how this categorization came to be. This is a qualitative study the result is based on six semi structured interviews. It starts with a review on different definitions of addiction and the Swedish drug laws. Thereafter there is a presentation on research about the attitudes of professional addict treaters. The study contains three theories. The culture in action theory, the self-medication hypothesis and the labeling theory. The result shows the respondents own testimony witch is the foundation the analysis rests upon. The analysis is done together with the mentioned theories. The result shows that most respondents see self medication as a valid concept and that the harsh categorization in addict treatment has an impact on those facing it. The categorization of intake differs depending on the life situation of the person that does the categorization. Another important aspect is how much the intake is ruling the intakers life. The harsh categorization in addict treatment is seen as suppressive and labeling. A more individualized addict treatment where wanted. The study shows some parallels with the self-medication hypothesis.