The aim of this study have been to examine how lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM] (involuntary treatment for addicts) is constructed in Swedish news press and what discourses are being produced regarding LVM and involuntary treatment. Out of the 195 articles that fit the search criteria, extending a period of ten years, 36 were selected and analyzed, using a critical discourse analysis according to the three-dimensional model proposed by Fairclough. The theoretical perspective derives from the hypothesis of social constructionism. This study shows that LVM is subject to a silent assumption of an economic constraints discourse that´s being produced in news press, regarding the shortage of funds in public sector. In turn, this discourse also exhibits close relationship with the greater addiction discourse, which deems drug- and alcohol abuse as sickness, or disease. Furthermore, a set of minor discourses are identified, that to some degree stems from the economic constraints discourse. The media depiction presents an ongoing medicalization process that in social practice results in a higher death rate among drug abusers. The notion that medicinal treatment of addiction is more cost effective than LVM, nonetheless spurs society in adding evermore medicinal treatment of addicts. / <p>VT, 2016</p>

När en socialsekreterare ska handlägga ärenden enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur socialsekreterare upplever handläggning av LVM-ärenden samt vilka erfarenheter de har av en sådan process. Undersökningens material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare som alla har arbetat med LVM-handläggning. För att kunna tolka och analysera materialet användes gräsrotsbyråkrati, makt, etik i socialt arbete och handlingsutrymme som teoretisk referensram. Resultatet indikerar att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. De upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av den skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida eller skada sig själv och andra till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet med socialtjänsten riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises. / When a social secretary has to investigate a client due to the Law on Care of Addicts in certain cases (LVM) he or she need to do so with consideration to many different perspectives. The purpose of this study is to provide knowledge about how social workers perceive handling LVM cases and also to find out what their experiences are when it comes to managing cases of this kind. The study is based on qualitative semi-structured interviews with six social secretaries who have all worked with LVM management. To interpret and analyze the material a theory about street-level bureaucrats, power, ethics in social work and “handlingsutrymme” were used as theoretical framework. The results seem to indicate that there are, according to the social secretaries, advantages as well as disadvantages to this approach. They experience the process of LVM as a bit of a dilemma. The social secretaries believe that the law is necessary for them so that they can act if needs be, in serious situations when clients are in danger and even risks death because of the addiction. They also believe that the law and the application of the same include quite a large restriction for the integrity of the client and that there is a risk for the client to be violated if the social worker does not show careful consideration on his/hers side. The result also show that the social secretaries wants to, as far as possible, show that they respect their clients’ autonomy. Although, this must be disregarded in a matter of life and death.

Utifrån kvalitativa intervjuer redogörs i denna studie för 12 före detta brottsaktiva kvinnors livsberättelser med fokus på hur deras brottsaktiva perioder påbörjades och hur de tog sig ur dem. Studien fokuserar även på hur kvinnorna själva såg på sina identiteter samt hur deras upplevelser kan förstås ur ett genusperspektiv. Intervjuerna har analyserats utifrån Hirschis teori om sociala band, Sutherlands teori om differentiell association, Goffmans teorier om roll, identitet och stigma samt Messerschmidts begrepp om genus, maskuliniteter och femininiteter. I resultatet framkom bland annat att trauman i barndomen bidragit till att kvinnorna börjat begå brott. Dessa trauman gjorde att de sökte sig till likasinnade och fick en chans att forma sin identitet. Alla kvinnor hade också någon form av missbruk vilket var den största orsaken till det kriminella livet. Kvinnorna tog sig ur sina brottsaktiva perioder först när situationen blev ohållbar och de fick nog av sin kriminalitet och sitt missbruk. Den egna viljan tycks vara nyckeln, både till att påbörja men också avsluta sitt kriminella leverne. Gällande genusskillnader framkommer det att rättsväsendet och de kriminella själva tycks behandla kriminella kvinnor annorlunda jämfört med kriminella män. I regel handlar detta om att ett feminint genus alltid är underordnat ett maskulint genus. Flera av kvinnorna i studien förklarade att de intagit ett maskulint genus för att klara sig i den kriminella världen. En brottsaktiv man tycks uppfylla den mest idealiserade formen av manlighet medan en brottsaktiv kvinna anses bryta alla normer gällande femininitet. / Based on qualitative interviews, this study outlines the lives of 12 former criminal women, with a focus on how their criminal lives came about and subsequently ended. The study also focuses on how they saw their identities as well as the ways in which their experiences could be understood through a gender perspective. The interviews have been analyzed using Hirschi's theory of social bond, Sutherland's theory of differential association, Goffman's theories about roles, identity and stigma and Messerschmidt's concepts about gender, masculinities and femininities. The results show that childhood trauma contributed to the beginning of a criminal career for all interviewees; leading the women to seek interaction with likeminded people and thus contributing to the development of identity. All participants in this study state that they ended their criminal career when they felt that their addiction as well as the situation itself was unbearable. The individual choice seems to be key; both with regard to initiating, as well as ending the criminal lifestyle. With regard to the gender aspect, this study lends evidence towards the notion that the judiciary system, as well as the criminals themselves, treats females differently from males. The feminine gender seems to be portrayed as subordinate to the masculine gender. Several of the participants admit to an adaptation of a masculine role in order to survive in the criminal world. A criminal man appears to meet the most idealized form of masculinity whilst a criminal woman goes against all the expectations of femininity.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetares arbete med klienter som harmissbruksproblematik ser ut. I studien används kvalitativ metod för att uppnå syftet genom attintervjua sju verksamma socialarbetare med hjälp av semistrukturerade intervjuer.Socialarbetare berättar om sina upplevelser av arbetet och beskriver bland annat hur detformella arbetet ser ut, men redogör även för samverkan med andra aktörer samt deras syn påmissbruk, förhållningssätt gentemot klienter med mera. Intervjuerna har transkriberats ochanalyserats med hjälp av relevant forskning och teorier. Teorierna som tillämpas är Honnethsteori om erkännande, nyinstitutionell teori samt Goffmans teori om intrycksstyrning. Studiensresultat visar att de organisatoriska förutsättningarna och villkoren ser liknande ut försocialarbetare mellan de ingående kommuner. Det förekommer dock skillnader gällandeuppföljning och utvärdering av insatser. Vidare har majoriteten av intervjuade socialarbetareen bred och nyanserad bild av missbruksproblematiken och dess orsaker. Majoriteten menaratt psykisk ohälsa kan vara den största orsaken till missbruk. Det påpekas även brister isamverkan, vilket socialarbetare menar behöver åtgärdas. Vidare påvisar studiens resultat ettvisst mönster gällande kommunernas storlek och styrningen av arbetet. I de mindrekommunerna förekommer det tätare kontakt med klienter och det administrativa arbetetdominerar inte det dagliga arbetet i samma utsträckning som i den kommunen som är störsttill storlek. / The aim of this study is to examine how social workers' work with clients with substanceabuse. Qualitative methods are used to achieve the purpose of the study, by interviewingseven active social workers with the help of semi-structured interviews. Social workers talkabout their experiences of the work and describe for instance how the formal work looks like,but also report on cooperation with other authorities, their views on alcohol and-drug abuse,their attitudes towards the client etcetera. The interviews have been transcribed and analysedusing Honneths theory of recognition, the New Institutional theory and Goffman's theory ofimpression management. The conclusion of the study is for example that the organizationalconditions are similar in all municipalities. However, there are differences regardingmonitoring and evaluation of interventions. Furthermore, the majority of interviewed socialworkers have extended view of the substance abuse problem and its causes. The majoritybelieve that mental illness can be the main cause of alcohol and-drug abuse. Weaknesses incooperation with other authorities are also pointed out, which social workers mean need to beimproved. The study's results demonstrate a certain pattern regarding the size of themunicipalities and the prevailing work management. In the smaller municipalities, there ismore frequent contact with clients and the administrative work does not dominate the dailywork to the same extent as in the municipality that is the largest in size.

The aim of this essay was to study how social workers work with clients who suffer from addiction problems. The study enlightens how the legal framework concerning the legislation of social services can be seen as either a possibility or restriction in terms of processing social welfare. Furthermore the purpose with the study was to examine what demands that are set at clients with addiction problems. To work with the clients motivation is a reacurring theme that contains both social workers latitude and the demands that are made on the clients. The empirical data is based on interviews with four social workers within the administration of social welfare in commune X. The data in the study was transcribed and organized to be able to analyze. The outcome of the study shows that the legislation fills a fundamental importance in the daily work of the social workers. This is set into seeing that the assignments in the daily work of the social workers appear to be relatively complex. It is shown to be clear that the legislation entails problems regarding differences in the social workers decision making which can raise dissatisfaction among the clients. Additionally, the result in the studie shows the importance of good relations between social workers and clients to promote the work and use the good prerequisites. Consequently, the study does also illuminate some positive aspects in relation to the social workers ability, within their authority, making individual assessment.

Dataspelsberoende är ett relativt nytt och växande problem bland barn och ungdomar, som kan innebära negativa konsekvenser för deras familjerelationer samt skolgång. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare arbetar med och resonerar kring ungdomar som lever med dataspelsberoende. För att uppnå syftet har vi tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Sex intervjuer genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats med en kroppsorienterad respektive en handlingsorienterad förklaringsmodell för drogbruk och beroende, ett teoretiskt ramverk baserat på konflikter mellan sociala roller och institutioner, samt tidigare forskning om dataspelsberoende. Resultatet av vår studie är att socialsekreterare i stor utsträckning likställer dataspelsberoende med andra typer av beroendeproblematik. Orsaken till dataspelsberoende beskrivs som komplicerat och innefattar en kombination av sociala, psykologiska och biologiska faktorer. Behandling riktas främst mot de dataspelsberoende ungdomarnas föräldrar i form av stöd i föräldraförmåga och gränssättning av ungdomen. Socialsekreterarna uppger att de saknar kunskap om dataspelsberoende. / The purpose of this study is to examine how social workers work with adolescents with gaming addiction, and how the social workers talks about the adolescents. We have applied a qualitative approach with semi-structured interviews as a method. Six interviews were held. The material has been analyzed using a body oriented model of explanation regarding drug use and addiction, an action oriented model of explanation regarding drug use and addiction, a theoretic framework based on conflict between social roles and social institutions, and former research. The result of our study is that social workers tend to equate gaming addiction with other types of addiction. The cause of internet gaming disorder is described as complicated, with a combination of social, psychological and biological factors. Treatment is mostly aimed towards parents, in order to support parental ability and boundaries. Social workers describe a lack of knowledge regarding gaming addiction.

Social workers make decisions about client’s treatment. Problems arise when these assessments are not based on different needs, but rather a result of different biases towards gender. The purpose of this thesis is to study social workers in the addiction treatment field’s reasoning behind their justification concerning gender differences in their work. We used a vignette as a common reference for two group interviews and one individual interview, which were carried out on a social service office and an outpatient clinic. The interviews resulted in three forms of legitimacy: organizational requirements, professionalism and the will to do right. Organizational requirements refer to social workers relying on guidelines and research to justify their actions. Professionalism means that social workers reinforce their reasoning through previous experiences or other profession’s knowledge. The will to do right refers to the determination to live up to the ideals of society. Participants struggle with a complex and sometimes conflicting task, and to act justifiable they use reasoning based on different premises. The social workers are motivated and educated on the subject, and their goal is to make assessments based on individual needs. But it appears to be difficult to fully utilize these skills in practice

<p>Syftet med den här studien var att undersöka ett relativt outforskat område, nämligen missbruk bland assyrier/syrianer. Trots att folkgruppen har levt i Sverige i drygt 40 år och utgör en av landets större invandrargrupper, har det bedrivits väldigt lite forskning gällande missbruk bland populationen. Förhoppningen med studien är att den kan tillföra ytterligare kunskap som kan vara av betydelse för de som på något sätt kommer i kontakt med assyriska/syrianska missbrukare, exempelvis sociala myndigheter, behandlingsinstitutioner med flera, men även att studien kan frambringa en konstruktiv debatt, som författaren anser saknas bland den assyriska/syrianska folkgruppen, och belysa temat missbruk ytterligare.</p><p>Med hjälp av den kvalitativa metoden har fem före detta missbrukande assyrier/syrianer, med en bakgrund i ett narkotika- och/eller spelmissbruk studerats. Huvudfrågan har varit att studera hur respondenterna hamnat i ett missbruk, tiden under missbruk, samt hur man därefter tagit sig ur missbruket. Empirin insamlades via fyra enskilda intervjuer i det fysiska rummet samt en via e-mail. Resultaten har relaterats till de olika teorierna avvikande beteende, stämplingsteorin samt Goldbergs avvikarkarriärmodell.</p><p>Studiens huvudresultat är att respondenterna, i varierande grad, har upplevt en svår uppväxt. För flera har den ena föräldern gått bort i tidig ålder och i andra fall att föräldern helt enkelt varit frånvarande. Vidare har även några fått utstå fysiskt våld i olika former, hot, mobbning eller diskriminering, antingen i skolan, i hemmet eller ute i samhället. Det har visat sig att respondenterna upplevt en eller flera kriser kombinerat med sorg, vilket skapat en otrygghet i deras liv.</p><p>Vägen till att bryta sig ur missbruket har sett olika ut för individerna. Gemensamt för dem alla är att närmaste familjen fungerat som ett stöd. En av respondenterna kom att bli frälst och en annan genomgick diverse terapibehandlingar. Övriga har tagit sig ur på egen hand med stöd från familjen.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate a relatively unknown domain, namely the one of abuse amongst Assyrians/Syriacs. Although the community has lived in Sweden for more than 40 years and yields one for the countries larger immigrant groups, there has been little research performed addressing the question of abuse within the community. Hopefully this study will provide useful knowledge to those whom in one way or another deal with abusing Assyrians/Syriacs, such as for instance rehabilitation institutes or social welfare authorities. It might also promote a constructive debate on the issue within this specific community, which the author thinks is lacking, and to further shed light on the question of abuse in general.</p><p>By the method of qualitative study, five former abusing Assyrians/Syriacs, with backgrounds in drug substance abuse and/or gambling addiction have been studied. The primary questions have been those of how the subjects got into abusing, the time during the abuse, and how the abuse was overcome. Empirical data was collected through four individual face-to-face interviews and one via e-mail, and the resulting conclusions were drawn by relating the data to the theories of deviant behavior, labeling theory and Goldbergs deviant career model.</p><p>The main result of the study is that the respondents to various degrees have suffered a difficult childhood. In the case of many of them one parent was deceased prematurely or for others the parent was largely absent. Furthermore, some had to endure physical violence in different forms, threats, bullying, or discrimination, either in school, at home or by society. It became evident that the respondents have experienced one or several crisis in combination with grief, which has created a sense of insecurity on their lives.</p><p>The path away from abuse has been different for the individuals, although they all share having had the support from the closest family. One of the respondents became a born-again Christian and another went through various therapy rehabilitation treatments. The others have managed on their own with the support from family.</p>

<p>Vissa grupper i samhället uppmärksammas mer än andra. Det kan finnas många anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhälleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fält som studeras är att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att erbjuda hjälp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rådande samhällsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers föreställningar om ett väl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals föreställningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering på tjejers kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrån verksamma personer på Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I Samhället med representanter. De är i denna antologi inte de direkt berörda som studeras utan utsagor av personer som genom de fält som ovan presenterades, kommer i kontakt med dem.</p>

<p>Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv. Det fjärde bidraget belyser hur det är att leva med stamning och dess inverkan på identiteten. Femte bidraget handlar om hur nyblivna pensionärer upplever och påverkas av de livsvillkor som pensioneringen innebär. Det sista bidraget tar upp hur identiteten påverkas när en närstående går bort. Gemensamt för samtliga bidrag är att fokus ligger på den identitetsskapande processen och hur identiteten formas, utvecklas och vidmakthålls.</p>