Spelmotor är benämningen på den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns också funktioner för rörelser, interaktion med världen etc. I detta examensarbete går vi in på hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hårdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel på mobiltelefoner växer ständigt och inom några år bör hårdvaran vara ungefär densamma som på PC. För att kunna använda maximal kraft ur en avancerad mobiltelefon (utan flera års utvecklingstid) behövs någon sorts motor vilket saknas i dagsläget, riktlinjer för denna motor är målet med det här examensarbetet. Vi har granskat ett fåtal befintliga spelmotorer för PC-datorer och med hjälp av litteraturanalys, experiment och intervjuer kommit fram till ett svar. Som grafik bibliotek har vi valt OpenGL-ES 2.0 som har stöd för den funktionalitet som krävs. Vårt mål med arbetet, och även en hypotes har varit att användaren inte ska behöva specifika mobiltelefon-kunskaper för att använda den slutgiltiga spelmotorn. För grundläggande användning av en välstrukturerad spelmotor krävs inga avancerade programmeringskunskaper. Därför har vi valt att genomföra detta examensarbete för att underlätta framtida spelutveckling på mobiltelefoner med hjälp av OpenGL-ES 2.0.

Nu förtiden har det blivit allt vanligare att människor använder sig av smartphones. I denna uppsats har jag kartlagt smartphone-användares användningsvanor och mönster hos unga vuxna som antingen studerar eller arbetar. För att få fram den information jag behöver har jag valt att använda mig av dagböcker där sex stycken respondenter deltog under en fyra dagars period och även intervjuer där tre av de sex respondenterna var deltagande efter genomförandet av dagböckerna. Mina resultat visar fascinerande nog att smartphones används till största del på platser där användarna är relativt stillasittande som till exempel i hemmet. Dessutom har det visat sig att studenter har en stor användning av applikationer och där med smartphones, ofta i samband med deras studier, speciellt applikationer kopplade till molntjänster.

This assignment has been performed at location and commissioned by Attendit AB in Jönköping. The task has been to develop a client/server system to access data stored in SQL databases where the client application is developed to run on regular cellular telephones. The importance has been to develop as reliable mobile communication as possible. The functionality that is demanded upon the mobile communication is: • Secured for future versions • Interoperability • Data should not be bugged, modified or disappear unnoticed • Resource efficient We have achieved these demands by developing our own protocol that is on top of the TCP protocol. The difficulty with the development has been to take in mind the limited resources of the mobile phones regarding storage, memory and CPU. The result of this task is a working system with a belonging database which has stable mobile communication as foundation. Server and client is well structure so the system easy can be extended with new different calls to the database. In hence of confidentiality the real system is not presented in this report. Instead we will describe fictitious scenario to exemplify the resolutions to the problems that we have identified.

Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations-och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT, huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål. Datorns användningsområde rör skolarbeten, foton samt internetanslutning. Föräldrar och ungdomar diskuterar sällan internetupplevelser. Undersökningen visade att ungdomarna i år 9 brukar internet och mobiltelefon i större utsträckning än gymnasieeleverna. Mobiltelefonen föredras av bekvämlighetsskäl jämfört med internet och mejl.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att förklara de positiva och negativa aspekter elit-friidrottare upplever av mobiltelefonens metronoma ljudstimulans påverkan under anaeroba intervaller, för en eventuell vidareutveckling.Metod: En applikation med grundläggande funktionalitet, som kunde användas vid testtillfället, utvecklades. 8 stycken elitfriidrottare som vid testtillfället hade topp 20 bästa resultat i sin gren, och ålder, i Sverige genomförde 6 anaeroba intervaller utifrån deras eget träningsprogram. Varannan intervall fick de hjälp av mobiltelefonapplikationen och varannan fick de springa som vanligt. Därefter genomfördes öppna intervjuer för att samla in deras upplevelser.Resultat: Applikationen påverkade testpersonernas upplevelser på fyra olika sätt. 1: Mindre ansträngande att springa med samma hastighet. 2: Motiverande vid utmattning. 3: Jämnare löprytm. 4: Försämring vid tappad synkronisering till den metronoma ljudstimulansen.Slutsatser: Applikationen gav mestadels positiva upplevelser hos testpersonerna och har därmed potential att utvecklas till en fullskalig applikation som riktar sig mot elitfriidrottare. För fortsatt-utveckling av applikationen verkar synkronisering till löpningen vara det viktigaste för att löparen ska få en positiv upplevelse.

Statistik och forskning visar att internet och mobiltelefonens närvaro ökar allt mer i samhället och är idag en del av mångas vardag. I och med ökningen fattade Skolverket ett beslut 2016, som tillades i läroplanen 2018, om hur IT-användningen i skolan ska se ut, för att skolan ska kunna möta upp de krav som samhället ställer på barnens digitala kunskaper efter avslutad skolgång. Många skolor försöker tillgodose Skolverkets krav genom att förse eleverna med digitala verktyg. Parallellt med digitaliseringen sjunker elevernas skrivkompetenser allt mer (Skolvärlden 2020). Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilken funktion digitala verktyg har vid högstadieelevers skrivande inom svenskämnet. För att uppnå studiens syfte och svara på frågeställningarna har metoden systematisk litteraturstudie använts, där svaret främst sökts i befintlig forskning. För att komma åt relevant litteratur har sökningar i olika databaser genomförts, texternas titlar och abstracts har lästs och därefter har den utvalda litteraturen lästs i sin helhet. Litteraturen har kritiskt granskats och sammanställts inom studiens område. Informationen som hämtats i litteraturen bygger på vetenskapliga tidskrifter och vetenskapliga rapporter. Som ett komplement till databassökningen har strategisk sökning i Svenska med didaktisk inriktnings konferensprotokoll genomförts. Resultatet visar att eleverna är positivt inställda till användandet av digitala verktyg i skolan, deras engagemang och intresse för lektion och uppgift ökar. Eleverna utvecklar självständighet informationssökande och stavningshjälpen leder till att de inte behöver be läraren om hjälp. Genom digitala verktyg kan de skriva fortare, generera högre läsbarhet, enklare strukturera, redigera och ändra, lägga till eller ta bort. Skriva längre texter än om det varit för hand och kvalitén på texterna blir inte lägre än vid handskrift. Digitala verktyg bistår eleven med korta pauser genom att de kan surfa på sociala medier eller spela något spel så de för en kort stund kan lämna verkligheten och hämta energi innan de ska fortsätt arbeta. De slutsatser som kan dras av denna studies resultat är att elevens digitala kunskap är avgörande för hur det digitala verktyget kommer inverka i hens skrivprocess. Genom kravet från Skolverket kan en andra slutsats dras som är att eleven således lär sig hantera de digitala verktygen på ett sätt som bistår dem i sitt arbete. Således blir eleverna förberedda med tillräckliga digitala kunskaper inför samhället och arbetslivet.

I dag kan man konstatera att mobiltelefonen är en given ägodel för nästa alla människor. I denna studie har vi undersökt hur mobiltelefonen har blivit en del av det sociala spelet och förväntningarna på att alltid vara tillgänglig. Detta har vi undersökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, genom teoretiska underlag såsom uses and gratifications-modellen och symbolisk interaktion. Det var 70 personer som deltog i undersökningen och resultatet visar att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt att vara tillgänglig via mobiltelefonen så att andra individer har möjlighet att nå dem. Resultatet i studien visar även ett tydligt mönster på hur det finns en förväntan på att andra människor ska vara tillgänglig via mobiltelefonen om man själv är det. All den tid och tillgänglighet som förväntas av varandra via mobiltelefonen, skapar också oro när en vän eller familjemedlem inte är tillgänglig när hen förväntas vara det. Slutsatsen vi har kommit fram till för studien är att majoriteten tycker att den största fördelen med att vara tillgänglig är för att man alltid är nåbar för andra om det skulle hända något. Men samtidigt känner man en stress över att alltid vara nåbar och hur det försvårar avkoppling när mobiltelefonen alltid finns intill en.

Abstrakt  Bakgrund: Utvecklingen av mobiltelefonen har skett i snabb takt och många ungdomar har idag en egen mobiltelefon. De senaste åren har användning av mobiltelefonen och sociala medier markant ökat. Tidigare forskning visar att användning av mobiltelefonen påverkar ungdomars hälsa på olika sätt. Skolsköterskor arbetar förbyggande och hälsofrämjande för att elever ska uppleva hälsa.  Motiv: Denna studie avser att bidra med en djupare förståelse om skolsköterskors uppfattning om mobiltelefonanvändning bland elever med möjlighet att ge ökad kunskap om ämnet för att vägleda skolsköterskor i deras förebyggande arbete kring elevers hälsa.  Syfte: Syftet med studien är att belysa skolsköterskans uppfattning om mobiltelefonanvändningen bland elever. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Individuell semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor (n=8). Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskors uppfattningar är att mobiltelefonen bistår med både positiva och negativa följder hos elever samt att elever är i behov av hälsofrämjande insatser. Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier; ”Ses som ett stöd i vardagen”, ”Kan leda till osunda vanor som inverkar på hälsan” och ”Behov finns av hälsopreventiva insatser”. Konklusion: Skolsköterskor behöver få ökad kunskap om följder av elevers mobiltelefonanvändning för att utveckla och förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbete för att hjälpa elever till en ökad hälsa. / Abstract  Background: The development of the cell phone has happened in rapid pace and many adolescents has their own cell phone today. In recent years has the cell phone use and social media use markedly increased. Previous research has shown that cell phone use influence adolescents health in different way. School nurses works with prevention and promotion to help students ́ experience health.  Motive: This study intends to contribute to a deeper understanding of school nurses’ perception of cell phone use among students with the possibility of providing increased knowledge on the subject to guide school nurses in their preventive work regarding student health.  Aim: The aim of this study was to illuminate the school nurse’s perception of cell phone use among school students.Methods: Qualitative interview study. Individual semi-structured interviews with school nurses (n=8). Collected data was analysed using qualitative content analysis with an inductive approach.  Result: The school nurses’ perceptions is that the cell phone contributes with both positive and negative effects on students and that the students are in need of health improvement contributions. The result generated three main categories; “Seen as a support in everyday life”, “Can led to unhealthy habits that affects the health” and “need of health preventive contributions”.  Conclusion: School nurses’ need increased knowledge about the consequence of students’ cell phone use to be able to develop and improve the preventive and health promotion work to support increased student health.

The aim of this essay is to study patterns in peoples behaviour in the subway. I analyse the subway as a liminal space and a non-place. Through ethnographic observations in the subway in Stockholm, and with the use of sensory autoethnography and rhythm analysis, I have gathered my data. I argue that there are two things that make the subway a liminal space and a non-place: the physical design of the room, and the norms that the people on the subway create and maintain. By analysing the rhythms of the subway I show that people sustain a collective rhythmic order by adapting and coordinating their behaviour. It is physically a neutral room and does not provide anything to do other than to sit or stand and wait. It is an in-between-space that people only pass through. With the use of technology, such as mobile phones and headphones, passengers can mentally disengage from the subway. The norm of the subway is to be indifferent towards each other and towards the space. By complying with these rules, passengers create a specific sort of community, an anti-communitas. Sellers, beggars and can collectors break these rules by interacting with the surroundings and by not utilising the subway as a space for transit. By using it as a place, they are using it incorrectly. The subway is a peculiar space with specific norms that, when followed, create a liminal space and a non-place.

Det här examensarbetet bygger vidare på en tidigare konstruerad prototyp, ett interaktivt konstprojekt där två plattor, placerade på en båge, med vattenmunstycken i mitten styrs med en joystick. Plattorna följer joystickens rörelse med hjälp av servomotorer.Målet i detta examensarbete var att koppla åskådarens smarta mobiltelefon till konstprojektet. Åskådaren ska kunna styra konstprojektet genom att vinkla sin mobiltelefon. Även vattenflödet ska kunna kontrolleras och all interaktion ska ske via trådlös kommunikation.Målet har uppnåtts genom att användaren installerar en applikation som skapats för operativsystemet Android. Applikationen skickar information om mobiltelefonens aktuella vinkelposition till en server via ett trådlöst nätverk. Servern skickar i sin tur vidare denna information till en Wifi-modul kopplad på ett arduinokort som ställer in plattornas servomotorer i rätt läge. Rapporten beskriver hur tekniken för att nå målet fungerar och illustrerar även hur prototypens design och funktionalitet har förändrats för att få ett mer effektfullt intryck. / In this thesis we further develop an existing prototype. The prototype is an interactive art project where two plates with water nozzles in the middle are placed at each end of an arc. These two plates can be controlled directly with a joystick. The plates are following the motion of the joystick using servo motors. Our main goal is to allow spectators of the art project to remotely control the plates and the water flow by using their own mobile phone.Our goal has been achieved by creating an Android application that the user can download and install directly on their mobile phone. The application automatically sends information about the angular position of the phone to a server. Then the server forwards this information to a Wifi-module connected to an Arduino board which is moving the servo motors, attached to the plates, in the correct position.This thesis describes the technique used within the project and also illustrates how the design and functionality of the prototype has been changed to make a more striking impression on the audience.