Skolan som institution ämnar att främja alla former av lärande, detta är ett av skolans främsta uppdrag. Ett förbud av mobiltelefonen komplicerar detta uppdrag då även mobilen utgör en källa till informellt lärande hos högstadieelever. Syftet med uppsatsen var att synliggöra och identifiera högstadieelevers informella lärandeprocesser, detta då en kunskapslucka kring informellt lärande i denna årsgrupp har identifierats. Följande frågor besvaras genom uppsatsen: Vad utlöser och hur ser högstadieelevers informella lärandeprocesser ut, i vilka konstellationer och i vilka former sker informella lärandeprocesser hos högstadieelever och vad karaktäriserar digitala verktygs, i synnerhet mobiltelefonens, påverkan på högstadieelevers informella lärandeprocesser? Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer utförts på två olika grundskolor, en i tätort och en i landsbygd, där 10 elever har intervjuats kring deras vanor i och utanför skolan i förhållande till användandet av digitala verktyg och vardagligt lärande. Resultatet av studien visar att mobiltelefonens roll i skolan och under lektionstid är tämligen komplicerad samt att ett förbud mot den inte är helt problemfritt. Mobiltelefonen möjliggör en stor del av högstadieelevernas informella lärande och därmed kan ett förbud ses som paradoxalt då skolans uppdrag motsäger detta. Informellt lärande och kommunikation är två begrepp som sällan separeras, gruppdiskussioner uppges vara särskilt givande och stimulerande för högstadieelevernas informella lärandeprocesser. Därtill hör även samarbete och hjälp kring skoluppgifter utanför diskussionstillfällen.

Bakgrund: Depression förekommer hos trehundra miljoner individer världen över. Orsaker till depression kan vara arv, miljö, pressade livssituationer, stress och för höga krav på individen. I dagens samhälle använder många individer mobiltelefonen och det diskuteras att användandet kan ge stress, sömnbrist samt depression. Syfte: Syftet är att undersöka om det finns evidens för att det konstanta användandet av mobiltelefonen bidrar till depression. Metod: Litteraturöversikt med kvantitativ design bestående av tio vetenskapliga artiklar som återfanns på PubMed. Resultat: Ett signifikant samband mellan depression och frekvens av mobilanvändning föreligger. De faktorer inom mobilanvändning som påverkar den psykiska hälsan är kravet på att vara tillgänglig, överdriven användning, skicka mer sms, användning av social media, negativa upplevelser av Facebook, surfa mindre på internet och ringa färre samtal. Vidare påvisade resultatet att användning av mobiltelefonen på natten, i sängen innan sömn samt dålig sömnkvalitet hade en koppling till depression. Slutsats: Ett samband mellan mobilanvändning och depression föreligger. Riskfaktorer för depression är användning av social media, negativa upplevelser av Facebook, krav på att vara tillgänglig samt överdriven användning av mobiltelefonen. Samtidigt kan individer som lider av depression inneha en högre frekvens av användning av mobiltelefonen och social media. Det återstår att upptäcka evidens för om det är att individer som har depression söker sig till mobiltelefonen eller om det är mobiltelefonen som orsakar depression. / Background: Three hundred million people in the world is diagnosed with depression. Depression can be caused by heritage, environment, pressured life situations, stress and high demands on individuals. In today's society many individuals use the mobile phone and it is discussed that this use can cause stress, lack of sleep and depression. Objective: The aim of the study was to examine if the constant mobile phone use can lead to depression. Method: A literature review with quantitative design consisting of ten scientific studies found on PubMed. Results: A significant association exists between depression and frequency of mobile use. The factors in mobile use that affect mental health are the requirement to be accessible, excessive use, sending more texts, use of social media, negative experiences of Facebook, spend less time on the internet and make fewer calls. Furthermore, the result showed that use of the mobile phone at night, in bed before sleep and poor sleep quality had a connection to depression. Conclusion: There is an association between mobile use and depression. Risk factors for depression are the use of social media, negative experiences of Facebook, the requirement to be available and excessive use of the mobile phone. At the same time, individuals suffering from depression may have a higher frequency of mobile use and social media. The question whether individuals who have depression use the mobile more or whether it is the mobile that causes the depression remains to be answered.

Vi upplever att vi jämt är omgivna av digitala apparater och av digitalisering. Kandidatarbetets tema är ett vågat ämne där vi undersöker hur mobiltelefonen påverkar vårt psykiska välmående och vilka möjliga lösningar det finns på hur problemen kan hanteras. Vi skriver om vad det finns för mobilapplikationer som kan terapeutiskt hjälpa användaren att utveckla och förbättra sitt välmående. Från våra kunskapsområden vill vi med vår mobilapplikation bygga upp välmående. Den ska terapeutiskt hjälpa den som är i behov och som behöver hjälp att må bättre. Vi fördjupar oss i detta ämnesområde där vi ser det från vårt perspektiv med våra ögon och hanterar det efter våra erfarenheter.   Vi tillämpar designperspektivet X for Change som tar upp samhällsfrågor, i detta fall så är det om folkhälsa. X for Change ska inte på något sätt vara upprörande eller provocerande i de frågor som besvaras, utan vara till hjälp under hela kandidatarbetet. Designprocessen delades in i två faser där ändringar av gestaltningen ägde rum. Under denna undersökning går vi in på nya gestaltningsmetoder där vi skapar färdiga prototyper från idé till hi-fi prototyper för vår mobilapplikation. Detta är ett vågat försök där vi testar oss fram och med tiden utvecklat en ny förmåga i vårt skapande som designers. / We believe that we are constantly surrounded by digital devices and by digitalization. The theme of this bachelor’s thesis is a daring subject where we investigate how the mobile phone affects a person's mental wellbeing and what possible solutions there are on how to deal with those problems. We are writing about what kind of mobile applications there are that can help users develop and improve their wellbeing. From our area of expertise, we want with our mobile application help users to improve their mental health and promote wellbeing. It is meant to work as a therapeutic tool to those who are in need of help to feel better. We immerse ourselves in this topic where we see it from our own perspective with our own eyes and manage it based on our own experiences.   We use the design perspective X for Change that brings up certain societal issues, in this case it's about the public health. X for Change is not meant to be upsetting or provoking on the topic of these questions but be of help throughout the whole thesis. The design process is split into two phases, where changes to our application took place. During the whole investigation we enter new methods to create our application where we create finished prototypes from ideas to hi-fi prototypes for our mobile application. It is a bold attempt where we test ourselves and with time we have created a new ability in our creativity as designers.

Mobiltelefonen är viktig på individ- och systemnivå men mobiltelefonens roll i skolans värld är inte lika självklar enligt samhällsdebatten och svensk politik. Digitalisering genomsyrar däremot både samhället och skolan vilket visar sig i olika digitaliseringsstrategier med digital kompetens som en gemensam nämnare. Med respekt för mobiltelefonens roll i samhället ämnar den kvalitativa fallstudien undersöka mobiltelefonens roll i skolan genom forskningsfrågan “Vad är lärares uppfattningar om undervisning av digital kompetens kopplad till mobilanvändning?”. Fem intervjuer har genomförts med lärare och materialet har analyserats med teoretisk utgångspunkt i Skolverkets konkretisering av adekvat digital kompetens. Resultatet visar att lärare har gemensamma uppfattningar om att skolan ska ta ett ansvar för undervisning av vissa aspekter av adekvat digital kompetens kopplad till mobilanvändning. Det råder splittrade uppfattningar om hur undervisningen ska genomföras och om mobiltelefonen bör inkluderas i klassrummet.

Den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar och tidigare forskning har visat att ungdomar sover mindre än vad de behöver. Media har blivit en viktig del i ungdomars liv och vardag, och utvecklingen av media ökar hela tiden. För ungdomar har tillgängligheten ökat och de är ”uppkopplade” merparten av dygnets timmar. Författarna önskar bidra till evidensbaserad omvårdnad kring hälsa och välbefinnande genom att analysera kvantitativa forskningsartiklar som undersökt medias påverkan på ungdomars sömn. Detta skall ligga till grund för fortsatta diskussioner om hur sjuksköterskan kan stödja ungdomar i deras livsvärld mot ökat välbefinnande genom hälsosamtal och behandlande samtal. Systematiska sökningar har gjorts i lämpliga databaser med tanke på ämnet och syftet för litteraturstudien. Materialet i studierna är inhämtat under perioden 2001-2009 och gäller ungdomar mellan 12 och 24 år. Tio artiklar har analyserats för att få fram om det finns samband mellan användning av media såsom TV, dator och mobil och ungdomars sömn. Resultatet visar tydligt samband mellan användning av dator och mobil och ungdomars upplevelse av sämre sömn. TV-tittande visar inte lika tydligt samband med sämre upplevelse av sömn. Framtida forskning behöver undersöka hur ungdomar själva ser på sömn och vad de upplever underlättar sömn för att få en nyanserad bild av ungdomars syn på hälsa och vad som behövs för att uppnå välbefinnande. Sömn är en komplex företeelse och påverkas av många faktorer vilka behöver undersökas genom kvalitativa studier. / Program: Fristående kurs

<p>The number of text messages sent from mobile phones, has increased dramatically over the last few years. Along with that, we are witnessing a lot of new mobile portal services currently being developed. Many of these services rely on an ability to input text efficiently. The traditional phone keypad is ambiguous because each key encodes more than one letter. At present, the most common way to deal with this problem is using a stored dictionary to guess the intended input. </p><p>This thesis presents a new text entry strategy called Qtap. Instead of using a stored dictionary to guess the intended word, this method uses probabilities of letter sequences. New features that come with Qtap are the usage of the viterbi algorithm to decode input sequences and a non-alphabetic keypad. How the strategy and the keypad used by Qtap were developed, is described throughout the thesis. </p><p>Qtap is also compared to a dictionary-based method, t9, on a non-user level. The results show Qtap is performing well in many senses. The conclusion from this is that a further development of Qtap is motivated. </p><p>A discussion of various modifications and additions to the design, that may yield a performance improvement, is also included.</p>

This project includes an implementation of an intelligent voice recognition assistant for Android where functionality on current existing applications on other platforms is compared. Until this day, there has not been any good alternative for Android, so this project aims to implement a voice assistant for the Android platform while describing the difficulties and challenges that lies in this task.

<p>Den här rapporten ämnar besvara frågan om hur man bör utforma ett användargränssnitt för en mobil applikation så att antalet knapptryckningar, speciellt textinmatning, på den mobila enheten minimeras. Med mobil applikation menas i detta fall ett program avsett att köras på en mobiltelefon med en numerisk knappuppsättning. Applikationen i fråga är en resesökningsfunktion ämnad för lokal busstrafik; för testsyften används hållplatser inom Jönköpings län.</p><p>Ett designkoncept utformades baserat på ett menysystem bestående av alfabetsgrupper för inmatning av namn på orter och hållplatser. Utifrån detta utvecklades en prototyp i Java Micro Edition som sedan kunde utvärderas och modifieras efter ett mindre användartest.</p><p>Prototypen testades på tre personer efter en metodik som utformats på mjukvaruföretaget Apple. Resultatet visade en allvarlig brist, som lyckligtvis är enkel att korrigera. Resterande problem ansågs ej utgöra några större hinder för framtida användare. Responsen från testpersonerna var positiv då de inte bara upplevde färre knapptryckningar utan också ett enklare användande jämfört med traditionell textinmatning.</p> / <p>This report aims to answer how to design a user interface for a mobile application minimizing the amount of key presses, specifically text input. In this context, mobile application means a program designed to run on a mobile phone with a numerical keyboard. The application we’re designing is a travel search function for local bus traffic. For out test purposes we used the bus stops in Jönköping County.</p><p>We developed a design concept based on a menu system consisting of alphabetic groups for inputting names of towns and bus stops. From this we developed a prototype in Java Micro Edition which could later be evaluated after a small user test.</p><p>The prototype was tested on three people using a method developed at the software company Apple. The results revealed one significant flaw, which, fortunately, is easy to correct. The remaining problems were not considered to be any insurmountable hurdles for users to overcome. Response from the test subjects was positive in that they not only experienced fewer key presses, but also a simpler usage of the application.</p>

<p>Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations-och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT, huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål. Datorns användningsområde rör skolarbeten, foton samt internetanslutning. Föräldrar och ungdomar diskuterar sällan internetupplevelser. Undersökningen visade att ungdomarna i år 9 brukar internet och mobiltelefon i större utsträckning än gymnasieeleverna. Mobiltelefonen föredras av bekvämlighetsskäl jämfört med internet och mejl.</p>

<p><p>Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT,huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål. Datorns användningsområde rör skolarbeten, foton samt internetanslutning. Föräldrar och ungdomar diskuterar sällan internetupplevelser. Undersökningen visade att ungdomarna i år nio brukar internet och mobiltelefon i större utsträckning än gymnasieeleverna. Mobiltelefonen föredras av bekvämlighetsskäl jämfört med internet och mejl.</p></p>