<p>Studies of modern communication media such as Cell Phones and so called Instant Messengers are popular today. This study focused on these modern techniques, focused on parents as a target group and on what is important for them in everyday communication.</p><p>By exploratory using three focus groups it became clear that the children, and the link to them was the absolute most important thing for the parents. It became clear that this link to a great extent today exists through the mobile phone.</p><p>In a following study a Mobile Instant Messenger called My Friends was introduced. It was used by two families during two weeks to see how it would change the communication within the family. The focus was to see how problems with availability were handled, it turned out that:</p><p>My friends had a more obvious way of indicating availability than the Cell Phone had. It was also consulted before making contact through other media.</p><p>Emphasis was also put to find out what kind of communication the different media; phone call (Cell Phone), texting and Instant Messenger supports. It showed that three variables seemed to be important when choosing media:</p><p>• the haste of the business</p><p>• the goal of the business</p><p>• the need for precision</p><p>The bigger knowledge two people had of each other the more the latter was affected but the first two were unaffected.</p> / <p>Studier av moderna kommunikationsmedia som mobiltelefonen och så kallade Instant Messengers är populära idag. Denna studie fokuserade på dessa moderna tekniker, och koncentrerade sig på målgruppen föräldrar, och vad som är viktigt för dem i deras vardagskommunikation.</p><p>Genom att först i explorativt syfte använda tre fokusgrupper framkom det att barnen, och länken till dem, var det absolut viktigaste för föräldrarna. Det framgår i studien att länken till barnen idag till stor del finns genom mobiltelefonen.</p><p>I en andra studie introducerades en mobil Instant Messenger kallad My Friends. Denna användes av två familjer under två veckors tid för att se hur den rådande kommunikationen inom familjen förändrades.</p><p>Här fokuserades det på hur problem med tillgänglighet löstes, och det visade sig att:</p><p>My Friends hade ett tydligare sätt att visa tillgänglighet än mobiltelefonen, och den konsulterades ibland även när den faktiska kommunikationen skedde genom andra media.</p><p>Stor emfas lades också på att utröna vilken typ av kommunikation de olika medierna mobiltelefoni, SMS och Instant Messenger stödjer. Det visade sig att tre variabler verkar vara viktiga när val av kommunikationsmedia görs:</p><p>• ärendets brådska</p><p>• ärendets mål</p><p>• behov av exakthet</p><p>Ju större kännedom två personer hade om varandra desto mer påverkades den senare medan de två föregående förblev oförändrade.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD.</p><p> </p><p>De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: <em>"Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?"</em>.<em> </em>För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel.</p><p> </p><p>Resultaten från bearbetning och analys av intervjuerna sammanställs i kapitlet sammanfattande analys i avsnitt med användbara funktioner, användbara egenskaper och perspektiv på stödbehov och hjälparroll. I diskussionskapitlet föreslås sedan vidare användning av resultaten i avsnitten teoretiska implikationer och praktiska implikationer. Min förhoppning är att dessa avsnitt tillsammans med de listor och tumregler som presenterats i den teoretiska referensramen skall kunna vara användbara för att identifiera behov och möjliga lösningar som kan vara värdefulla att pröva i det enskilda fallet.</p><p> </p><p>En person kan behöva stöd för att ta till vara de möjligheter mobiltelefonen erbjuder som hjälpmedel. Hjälpen kan behövas i något eller alla steg från problemidentifiering och införskaffande till införande, fortlöpande uppföljning och utvärdering av hjälpmedelsanvändningen. Stödet kan behöva vara av så väl strukturell och habiliterande art som av teknisk natur för att hjälpmedelsanvändningen skall bli så framgångsrik som är möjligt. Siktet bör vara mot vad som kan innebära kvalitet, mervärde och avlastning för individen i dennes liv, inte vad som är ADHD-symptom och hur dessa skall kompenseras.</p><p> </p><p>Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.</p><p> </p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur människor upplever att ständigt vara tillgänglig med sin mobiltelefon och/eller Internet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, där tolv personer, sex gymnasieungdomar och sex vuxna personer, har intervjuats. Hälften av de intervjuade bor i södra Sverige, hälften i norra. För analysen har McQuails grupperingar inom Uses and gratifications-teorin använts, liksom cultural studies teorier. Resultatet visar att de intervjuade ser det både som en möjlighet och ett krav att vara tillgängliga och uppkopplade, att Internet och mobiltelefon verkar bidra till att arbete/skola och fritid flyter ihop samt att de äldre intervjuade i något högre grad än de yngre upplever negativa aspekter av att vara ständigt tillgänglig. Vi har inte kunnat urskilja några skillnader mellan de intervjupersoner som bor i södra Sverige och de som bor i norra. När vi med utgångspunkt från McQuails kategorier inom Uses and gratifications-teorin har grupperat de belöningar som de intervjuade kan tänkas uppnå, har vi funnit exempel på belöningar inom samtliga kategorier; avkoppling, personlig identitet, personliga relationer och bevakning. / The purpose of this essay is to examine how people experience always being available on their mobile phone and/or Internet. A qualitative method of semi structured interviews has been used, where twelve respondents, six students in upper secondary school and six adults, have been interviewed. Half of the respondents live in southern Sweden, half in northern. The clusters that McQuail developed within the uses and gratifications theory, as well as cultural studies theories, have been used for analyzing our findings. The results show that the respondents see it both as a possibility and a demand to always be available and online, that Internet and/or mobile phones seem to contribute to the merging of work/school  and leisure time, and that the adult respondents to a greater degree than the younger respondents experience negative effects of always being available. We have not been able to distinguish any differences between respondents living in southern Sweden and those living in the north. When grouping our respondents’ obtained gratifications according to McQuails clusters within the uses and gratifications theory, we have found examples in all the categories; entertainment, personal identity, integration and social interaction, and information.

Denna rapport är en sammanställning av en litteraturstudie som undersöker trådlös nätverksuppkoppling (WLAN) ombord på fartygsbryggor. Samhället utvecklas hela tiden och användandet av enheter med tillgång till internet ökar ständigt. Arbetets syfte var att undersöka den trådlösa uppkopplingens positiva och negativa effekter samt för- respektive nackdelar. En litteratursökning genomfördes och baserades tillsammans med analysen på en mindmap. Resultatet visar flera negativa effekter genom att vara uppkopplad på fartygsbryggan. De slutsatser som arbetet kom fram till var att ökad tillgänglighet leder till ökat användande. Användandet påverkar individens fokus och hälsa negativt. Det kan även påverka sömnen negativt där både mängd och kvalitet försämras. Det positiva som WLAN kan bidra till är ett ökat välmående för individen samt att underlätta arbetet genom sammankoppling av enheter. Det är viktigt att optimera arbetsplatsen så att hälsorisker minimeras. WLAN har överlag en negativ effekt på bryggvakten. Möjligheterna som kommer med WLAN är få i förhållande till riskerna. / This report describes a literature study that examines the wireless local area network (WLAN) aboard the vessels bridge. Society is constantly evolving and the usage of electronic devices with access to the Internet is constantly increasing. The aim of the work was to investigate the wireless connection´s advantages, disadvantages, as well as its positive and negative effects. A literature review was performed and together with the analysis based on a mind map. The results suggests that more negative effects than positive comes with being connected on the vessel´s bridge. The conclusions that can be drawn are that increased availability leads to increased usage. This use affects the individual's focus and health negatively. It can also affect sleep negatively where both quantity and quality deteriorates. The positive aspects WLAN can contribute to are increased well-being of the individual as well as facilitate the work by linking devices together. It is important to optimize the workplace so that health risks are minimized. WLAN generally has a negative effect on the bridge watch. The possibilities that come with WLAN are few in relation to the risks.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur entreprenöriell orientering kan mäta entreprenörskap inom branschen för mobiltelefoni. Förhållandet mellan entreprenörskap och ekonomiska utfall mäts med utgångspunkt i Millers resonemang om entreprenöriell orientering. Hur kan entreprenörskap operationaliseras? Hur ser förhållandet ut mellan entreprenörskap och ekonomiska utfall? Studien baseras på tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, årsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entreprenörskap. Både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpas för att åstadkomma triangulering. Entreprenörskap kan mätas utifrån hur pass radikal innovationen är. Den nya och tidigare okända innovationen kan resultera i positiva ekonomiska utfall som också mäter graden av entreprenörskap. Entreprenörskap kan mätas genom grad av riskaversion. Risktagande kan ge både positivt och negativt ekonomiskt utfall. Entreprenörskap kan mätas genom proaktivitet och begreppet first mover. Proaktivitet kan bidra till högre grad av entreprenörskap som i sin tur kan ge positiva ekonomiska utfall. Att vara proaktiv idag utgör ingen garanti för positiva ekonomiska utfall i framtiden. / The purpose of this study is to contribute with knowledge concerning how entrepreneurial orientation can measure entrepreneurship within the cellphone business. The relationship between entrepreneurship and economic outcomes is measured using Millers arguments about entrepreneurial orientation. How can entrepreneurship be operationalized? How does the relationship between entrepreneurship and economic outcomes look like? The study is based on prior research, nonfictional literature, scientific articles, annual reports, business articles, theses and other relevant sources, which highlight entrepreneurship. Both qualitative and quantitative method is used to achieve triangulation. Entrepreneurship can be measured by how radical the innovation is. The new and earlier unknown innovation can result in positive economic outcomes, which can be used as a tool for measuring entrepreneurship as well. The level of risk aversion can measure entrepreneurship. Risk taking can result in both positive and negative economic outcomes. Proactiveness can be measured by using the term first mover. Proactiveness can contribute to higher level of entrepreneurship causing positive economic outcomes. Being proactive today does not guarantee positive economic outcomes in the future.

No description available.

Studies of modern communication media such as Cell Phones and so called Instant Messengers are popular today. This study focused on these modern techniques, focused on parents as a target group and on what is important for them in everyday communication. By exploratory using three focus groups it became clear that the children, and the link to them was the absolute most important thing for the parents. It became clear that this link to a great extent today exists through the mobile phone. In a following study a Mobile Instant Messenger called My Friends was introduced. It was used by two families during two weeks to see how it would change the communication within the family. The focus was to see how problems with availability were handled, it turned out that: My friends had a more obvious way of indicating availability than the Cell Phone had. It was also consulted before making contact through other media. Emphasis was also put to find out what kind of communication the different media; phone call (Cell Phone), texting and Instant Messenger supports. It showed that three variables seemed to be important when choosing media: • the haste of the business • the goal of the business • the need for precision The bigger knowledge two people had of each other the more the latter was affected but the first two were unaffected. / Studier av moderna kommunikationsmedia som mobiltelefonen och så kallade Instant Messengers är populära idag. Denna studie fokuserade på dessa moderna tekniker, och koncentrerade sig på målgruppen föräldrar, och vad som är viktigt för dem i deras vardagskommunikation. Genom att först i explorativt syfte använda tre fokusgrupper framkom det att barnen, och länken till dem, var det absolut viktigaste för föräldrarna. Det framgår i studien att länken till barnen idag till stor del finns genom mobiltelefonen. I en andra studie introducerades en mobil Instant Messenger kallad My Friends. Denna användes av två familjer under två veckors tid för att se hur den rådande kommunikationen inom familjen förändrades. Här fokuserades det på hur problem med tillgänglighet löstes, och det visade sig att: My Friends hade ett tydligare sätt att visa tillgänglighet än mobiltelefonen, och den konsulterades ibland även när den faktiska kommunikationen skedde genom andra media. Stor emfas lades också på att utröna vilken typ av kommunikation de olika medierna mobiltelefoni, SMS och Instant Messenger stödjer. Det visade sig att tre variabler verkar vara viktiga när val av kommunikationsmedia görs: • ärendets brådska • ärendets mål • behov av exakthet Ju större kännedom två personer hade om varandra desto mer påverkades den senare medan de två föregående förblev oförändrade.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD.   De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: "Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?". För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel.   Resultaten från bearbetning och analys av intervjuerna sammanställs i kapitlet sammanfattande analys i avsnitt med användbara funktioner, användbara egenskaper och perspektiv på stödbehov och hjälparroll. I diskussionskapitlet föreslås sedan vidare användning av resultaten i avsnitten teoretiska implikationer och praktiska implikationer. Min förhoppning är att dessa avsnitt tillsammans med de listor och tumregler som presenterats i den teoretiska referensramen skall kunna vara användbara för att identifiera behov och möjliga lösningar som kan vara värdefulla att pröva i det enskilda fallet.   En person kan behöva stöd för att ta till vara de möjligheter mobiltelefonen erbjuder som hjälpmedel. Hjälpen kan behövas i något eller alla steg från problemidentifiering och införskaffande till införande, fortlöpande uppföljning och utvärdering av hjälpmedelsanvändningen. Stödet kan behöva vara av så väl strukturell och habiliterande art som av teknisk natur för att hjälpmedelsanvändningen skall bli så framgångsrik som är möjligt. Siktet bör vara mot vad som kan innebära kvalitet, mervärde och avlastning för individen i dennes liv, inte vad som är ADHD-symptom och hur dessa skall kompenseras.   Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.

Mobiltelefoner innehåller idag en stor mängd information som är av stort forensiskt intresse. Att skydda informationen i sin telefon är en självklarhet för många och utvecklarna av de mobila operativsystemen lägger nu större vikt på säkerhet och skydd av information. Kryptering är idag standard i de flesta mobiltelefoner och det leder till problem vid utvinning. Arbetet tar upp och jämför hur kryptering hanteras av iOS, Android och Windows Phone och vilka tillvägagångssätt som finns vid utvinning av data genom att kringgå skärmlåsen som krävs för att krypteringen ska fungera. Arbetet ger även en inblick på molnlagring i och med att det blir allt vanligare och kan komma att bli mer relevant för forensiker eftersom telefonerna blir allt svårare att utvinna data ifrån. Dessutom ges en liten inblick på forensiska verktyg som finns idag, vilka brister de har och vad som är oklart hos dem.  Frågeställningarna har besvarats genom att en grundläggande litteraturstudie genomförts för att få den bakgrundsfakta som krävs. Därefter gjordes det experiment för att visa på brister i de forensiska verktygen. Avslutningsvis svarade två it-forensiker från polisen på intervjufrågor via mail, det gjordes för att lyfta fram problematiken och visa på hur situationen ser ut i arbetslivet idag.  Arbetets resultat visar på att alla operativsystem ger, beroende på hur användaren har anpassat telefonen, möjlighet till fullt skydd mot utvinning. Och därmed klarar de forensiska verktygen som finns idag inte av att utvinna någon relevant information ifrån de senaste mobiltelefonerna. Som forensiker borde man utnyttja att molnlagring börjat användas mer och mer, då det där kan finns mycket bra information. Slutsatser som kan dras efter arbetet är att det behövs nya metoder för att utvinna data ifrån mobiltelefoner då de metoder som tidigare använts inte är kompatibla med de senaste telefonerna på grund utav de krypteringsfunktioner som används. Det finns metoder som kan fungera, men dessa metoder fungerar bara med rätt förutsättningar, vilket gör att det inte är en lösning som man alltid kan applicera. Forensiker borde även utforska möjligheten att få fram information ifrån molnlagringstjänster ifall data på telefonen är oåtkomlig för alla utom ägaren. Arbetet syftar inte till att ta fram nya metoder för utvinning eller arbetssätt inom det stora området forensik, utan kartlägger problemområdet inom mobilforensik och ger förslag på och diskuterar möjliga lösningar.

Augmented reality has in recent years become a topic that’s frequently discussed among business managers and marketing practitioners, due to the findings that support the technology's ability to influence consumer behavior. The technology is offering consumers exceedingly product information, a pleasurable shopping experience and a greater interactive interface. Previous research surrounding augmented reality has been with in the bounds of the makeup and furniture industry to enable these findings. Now the interest stands within how augmented reality technology can be implemented in the clothing retail industry. The purposeof this study is to map out the consumer's experience of trying out virtual clothes through mobile augmented reality and find out if the technology can facilitate consumers to completea purchase decision online during a buying process of physical clothes. The study conducted participatory observations as well as semi structed interviews with the participants,further more the empirical findings were analyzed through a thematic analyzing method. What the study discovered was that certain aspects of the technology supports previous research done on augmented reality and other aspects deviated from earlier findings. Additionally, the study found that consumers would consider clothing testing through mobile augmented reality if it was implemented by a clothing retail company. / Augmented reality har under de senaste åren blivit ett återkommande ämne bland företagsledare och marknadsförare på grund av att tidigare forskning påvisat att teknologin kan ha inflytande på konsumentbeteenden. Teknologin erbjuder konsumenter tilläggande information om produkten, en njutbar shoppingupplevelse och en interaktiv samverkan mellan individ och objekt. Tidigare forskning som behandlat augmented reality har begränsats till områdena smink- och möbelindustrin för att komma fram till dessa resultat. Det finns nu ett intresse att se hur augmented reality teknologin kan bli implementerad i klädesindustrin. Studiens syfte är att kartlägga konsumenters upplevelse av att prova virtuella kläder genom mobile augmented reality och finna svar på om det kan underlätta för konsumenten att slutföra ett köpbeslut online vid en köpprocess av fysiska kläder. Undersökningen genomförde deltagande observationer och individuella semistrukturerade intervjuer med deltagarna, vidare analyserades empirin genomen en tematisk analysmetod. Undersökengen kom fram till att vissa aspekter av teknologin stödjer tidigare forskningsresultat och andra visades vara särskiljande. Vidare fann denna forskning att konsumenter kan tänka sig använda mobile augmented reality om det implementerats av ett detaljhandelsföretag inom klädindustrin.