Global ETD Search

1	Den saknade teaterpubliken : Om varför unga vuxna i Hallandsregionen inte går på teater. En textanalys om unga vuxnas kulturkonsumtion- och kulturvanor i Halland Johansson, Estelle January 2023 (has links) Denna uppsats undersöker unga vuxnas syn på teater i Halland, deras kulturella vanor, hur de ser på kultur och hur de föredrar att konsumera kultur. Uppsatsen letar efter de avgörande faktorerna för vad de unga vuxna tycker är intressant och avgörande för att de ska besöka en teater. Uppsatsen tar reda på om synen på teater skiljer sig hos unga vuxna och medelålders vuxna. Denna uppsats har använt kvalitativa djupintervjuer i syfte att genomföra en textanalys för att undersöka orsaken till hur unga vuxna ser på kultur och teater. Slutsatsen av uppsatsen är att unga vuxna gillar att gå på teater, drivkraften är innehållet och teaterupplevelsen som lockar mest till ett besök. Det är lika frestande att konsumera kultur digitalt som fysiskt för att uppnå en kulturell upplevelse, unga vuxna gillar att konsumera kultur och teater både fysiskt och digitalt, medan medelålders vuxna föredrar att konsumera kultur och teater fysiskt. / This essay examines young adults' view of theater in Halland, their cultural habits, how they view culture and how they prefer to consume culture. The essay looks for the determining factors for what the young adults find interesting and decisive for them to visit a theater. The essay finds out whether the view of theater differs in young adults and middle-aged adults. This essay has used qualitative in-depth interviews with the aim of carrying out a text analysis to investigate the reason for how young adults view culture and theatre. The conclusion of the essay is that young adults like to go to the theater, the driving force is the content and the theater experience that attracts the most to a visit. It is as tempting to consume culture digitally as physically to achieve a cultural experience, young adults like to consume culture and theater both physically and digitally, while middle-aged adults prefer to consume culture and theater physically. Cultural studies kultur kulturkonsumtion kulturvanor och teater Cultural Studies Kulturstudier
2	Barns perspektiv och barnperspektiv på Babydrama : Man kan aldrig börja tidigt nog Ramm, Marie January 2007 (has links) <p>Min första frågeställning fokuserar på föräldrarna för att förstå vilka som är Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till föreställningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan användas som förklaringsvariabler genom att kartlägga föräldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att säga att spädbarn har habitus. Metoden är intervjuenkät med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos föräldrarna är den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus är ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket är den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama. Det finns stora likheter i föräldrarnas socioekonomiska situation, kulturkonsumtion och barnsyn. De har både stort ekonomiskt och kulturellt kapital i likhet med sina egna föräldrar. Babypublikens habitus har redan börjat formas i och med besöket på Babydrama.</p><p>Min andra frågeställning handlar om barns perspektiv och barnperspektivet på barnens upplevelser av Babydrama. Jag undersöker om det fenomenologiska förhållningssättet kan tillämpas för att förstå babypublikens egna uttryck för sin upplevelse samt intervjuar föräldrarna om deras perspektiv på detsamma, samt deras syn på bebisars kulturbehov. Materialet består av observationer från Babydrama och intervjuer med föräldrarna. Babypubliken ger högsta betyg för föreställningen, vilket stämmer överens med föräldrarnas bedömning i intervjuerna. Barns perspektiv och barnperspektivet sammanfaller. Det fenomenologiska förhållningssättet är tillämpligt för denna typ av observation. Föräldrarna har olika uppfattning om bebisars kulturbehov, men kan antas konsumera mer kultur med sina barn i framtiden genom en relativt medveten inskolningsstrategi.</p> Babydrama kroppens fenomenologi babypublik barnkultur barnsyn barns perspektiv barnperspektiv Bourdieu kulturellt kapital habitus kulturkonsumtion Children Barn
3	Barns perspektiv och barnperspektiv på Babydrama : Man kan aldrig börja tidigt nog Ramm, Marie January 2007 (has links) Min första frågeställning fokuserar på föräldrarna för att förstå vilka som är Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till föreställningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan användas som förklaringsvariabler genom att kartlägga föräldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att säga att spädbarn har habitus. Metoden är intervjuenkät med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos föräldrarna är den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus är ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket är den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama. Det finns stora likheter i föräldrarnas socioekonomiska situation, kulturkonsumtion och barnsyn. De har både stort ekonomiskt och kulturellt kapital i likhet med sina egna föräldrar. Babypublikens habitus har redan börjat formas i och med besöket på Babydrama. Min andra frågeställning handlar om barns perspektiv och barnperspektivet på barnens upplevelser av Babydrama. Jag undersöker om det fenomenologiska förhållningssättet kan tillämpas för att förstå babypublikens egna uttryck för sin upplevelse samt intervjuar föräldrarna om deras perspektiv på detsamma, samt deras syn på bebisars kulturbehov. Materialet består av observationer från Babydrama och intervjuer med föräldrarna. Babypubliken ger högsta betyg för föreställningen, vilket stämmer överens med föräldrarnas bedömning i intervjuerna. Barns perspektiv och barnperspektivet sammanfaller. Det fenomenologiska förhållningssättet är tillämpligt för denna typ av observation. Föräldrarna har olika uppfattning om bebisars kulturbehov, men kan antas konsumera mer kultur med sina barn i framtiden genom en relativt medveten inskolningsstrategi. Babydrama kroppens fenomenologi babypublik barnkultur barnsyn barns perspektiv barnperspektiv Bourdieu kulturellt kapital habitus kulturkonsumtion Children Barn
4	Kulturkonsumtionens nya kanaler : En kvalitativ studie om hur kulturkonsumtion görs genom mobiltelefonen / The new frequencies of culture consumption : A qualitative study on how cultural consumption is made through the mobile phone Eriksson, Kajsa January 2018 (has links) No description available. Programmet för kulturentreprenörskap Kulturentreprenörskap Kulturkonsumtion mobiltelefon populärkultur kultur konsumtion digitalisering social interaktion meningsproduktion sociala medier Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
5	”Kultur på recept” -för både individ och samhälle? Hillblom, Marika January 2011 (has links) Examensarbetets syfte är att undersöka vad Kultur på recept för långtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhället, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. Frågeställningarna diskuteras via två kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas på innan uppsatsen läses, är nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen är mer kritiskt analyserande. De båda är lika ”sanningsbärande” trots att de ska förmedla olika känslor, insikter och frågor hos mottagaren. Examensarbetets kvalitativa forskningsansats är grundad på reflexiva intervjuer, resultat från befintlig forskning samt kulturvetenskapliga litteraturstudier. Examensarbetets slutsatser är att många kan dra fördelar av Kultur på recept, inte minst staten, vården, individen och kultursektorn. ”Kulturuppfostran” sker i kulturelitens diskurs, kulturpedagogerna ger deltagarna ”rätt” analysverktyg. Kvalitetsbegreppets existens har flyttats från varan till sättet att konsumera. Kulturhegemonin skulle kunna ruckas en aning, men projektet signalerar att nyttiga kulturaktiviteter är de som leds av kulturpedagoger på kulturkodade platser (ej hemma). Kultur på recept är främst Livsstil på recept. / This thesis’ aim is to investigate the meanings that Culture on prescription for long-term sick-listed persons may have for individuals and society as well as to take a look at the perspective taken on culture shored up by the project idea. This is done in two ways: sound and academic text. The sound production, which should be listen to before reading the thesis, is curiously wondering, whilst the academic thesis takes a more critical analytical stance. Both constitute equally valid perspectives, despite them conveying different feelings, insights and questions. The thesis’ qualitative point of departure is rooted in reflexive interviews, results of the extant research on the topic as well as in a literature review within the field of Culture Studies. The thesis’ conclusions are that many stakeholders may benefit from Culture on Prescription, not least the state, the health sector, the individual, and the cultural sector. Cultural breeding takes place within a discourse of the cultural élite, with cultural pedagogues providing participants with the ‘right’ analytical tools. The meaning of quality has moved from the product to the way of consume the product. The cultural hegemony could partly be superseded, but the project signals that beneficial cultural activities are this which are led by cultural pedagogues and in culture-coded places (not at home). Culture on prescription is mainly Lifestyle on prescription. Kultur på recept kulturbegreppet Arnold Frankfurtskolan Bourdieu hegemoni kulturkonsumtion finkultur kulturell allätare samhälle individ hälsa social gemenskap status Social Sciences Samhällsvetenskap
6	Konst i omlopp : mening, medier och marknad i Stockholm under 1700-talets senare hälft / Art in Circulation : Meaning, Media, and Market in Eighteenth-Century Stockholm Petersson, Sonya January 2014 (has links) The aim of this doctoral thesis is to explore how art was mediated and given meaning in the environment of an urban media culture in Stockholm during the second part of the 18th century. It comprises studies of how art was distributed on the market, how it was discussed in the press and how it was exhibited in public. It also includes an analytical orientation toward mixing of concepts and values, rather than purifying them into categories such as elite and popular. Art is approached as an open concept of investigation. The thesis presents three studies. The first discusses art as concepts and subject matter in papers, pamphlets and encyclopaedias, with a critical stand against the historiography emphasizing the establishment of the 'fine arts'. The second situates art in two parallel practises of showing art in public, exhibitions arranged by the Academy of Arts and the Auction Chamber's public sales. The third deals with prints on the market, a medium equally recognized as one of the fine arts and as a visual mass medium. All studies also consider notions of interaction, public, and social class. Two overarching arguments are developed. The first concerns media cultural functions as mechanisms of cultural transgression. This argument points to the mixing of international and local, regarding both themes in the press and prints on the market. It also stresses the mixing of art, commerce, and entertainment, in the dual character of both the academy's exhibitions and the auction's sales. The second argument consists in pointing to alternative cuts, by which I suggest discursive relations between art, luxury, entertainment, and knowledge. These are areas that, since the 18th century, have often been kept apart, but were nonetheless deeply interwoven. One overarchig pattern studied throughout the thesis is the 18th-century linking of the fine arts as well as luxury, entertainment, and knowledge to a perceptually defined subject. art fine arts concepts definitions media culture intermediality cultural consumption cultural market class press encyclopaedias prints exhibitions auctions aesthetics perception pleasure entertainment knowledge luxury body and soul konst sköna konster begrepp definitioner mediekultur intermedialitet kulturkonsumtion kulturmarknad klass press encyklopedier grafik utställningar auktioner estetik perception behag nöje kunskap lyx kropp och själ

1

Page generated in 0.085 seconds