The purpose of this project is to identify issues plaguing the fashion markets poor record of sustainability andprovide a solution. This is done by identifying the issues, why they happen, how they can be solved and what the solution should look like. Thus, the project asks itself: “How would a modern revision of the concept of government clothing look like and affect us today?”. Aiding in this mission are our historic examples, sustainable development and circular economy. Historically there have been several attempts with varying success, some like the failed Utility Clothing project or the successful Kånken. Products deriving from these concepts become sustainable and healthy for the economy, the people, and the environment. To facilitate this development this study uses interviews and a self-built toolkit based on the “Dream device” where users can test, build, and mixtogether their dream garment. To create the products, sketching methods and test garments are sewn to project the design requirements into reality. This all results in four pieces of one outfit and support material that fulfills the sustainability requirements. / Målet med detta projekt är att identifiera problemen med hållbarhet inom klädesindustrin och erbjuda en lösning. Detta sker genom att identifiera problemen, varför de sker, hur de kan lösas och hur lösningen bör se ut. Därförställs frågan "Hur hade en modern tappning av konceptet av statliga kläder sett ut och påverkat oss idag?".Projektet hjälps av att använda koncepten kring historiska exempel, hållbar design och cirkulär ekonomi. Historiskt sett har det funnits upprepade försök som har lyckats olika väl, till exempel det misslyckade Utility Clothing ellerden mer lyckade Kånken. Med hjälp av dessa system och exempel ska det skapas produkter som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara. För att uppnå produktutvecklingen med dessa mål används intervjuer samt ensjälvbyggt interaktiv metod som baserar sig på ”Dream device” där deltagare kan testa, bygga och mixa sitt drömplagg. Därefter används skissmetoder utvecklade för mode för att skapa slutprodukterna. Detta resulterar ien full utstyrsel i fyra delar samt stödmaterial som inte bara hjälper deltagaren utan även lättar på bördan påekonomin och naturen.

I den här studien undersöks hur svenska företag inom modeindustrin kommunicerar ämnet hållbarhet i webbtexter som riktar sig till kunder och allmänhet. I studien undersöks fem texter från Lindex, Mini Rodini och Björn Borg. Studien görs utifrån Faircloughs kritiska diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik både som teoretisk och metodologisk grund. Syftet med studien är att identifiera diskursiva drag i texterna och undersöka vilka normer de producerar eller reproducerar. I samband med klimattoppmötet i Paris 2015 lagstiftade Sverige Agenda 2030 och de globala målen. Mål 12 och 13 sätter ökad press på hållbara produktions- och konsumtionsmönster och att omedelbara åtgärder ska vidtas. År 2021 publicerade FN en rapport där modeindustrin pekas ut som en av de största utsläppskällorna av växthusgaser. Efter det ökade institutionella intresset för hållbarhet inom modeindustrin har fler aktörer inom industrin börjat uttala sig om sin egen hållbarhet och där hållbara handlingar framhävs. Webbtexter om hållbarhet regleras inte av någon lag och följer därmed inga institutionaliserade riktlinjer. För att undersöka vad de tre företagen egentligen säger, genomförs en transitivitetsanalys med fokus på texternas processer och deltagare, en ergativitetsanalys med fokus på ergativitet i de materiella processerna samt en interpersonell analys av texternas språkhandlingar. Utöver den bakgrund som FN ger till texternas uppkomst diskuteras resultatet inför teorin och modellen Corporate Social Responsibility (CSR) som lyfter företagens samhällsansvar, men även att hållbarhetsarbete kan stärka företagets ekonomi.

I Sverige är 93% av alla existerande företag i mikrostorlek. Trots det finns det väldigt lite forskning på hur de ska gå tillväga för att implementera en cirkulär affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningarna ett modeföretag i mikrostorlek kan ha för att implementera cirkulära affärsmodeller.   Dagens ekonomiska system bygger på linjära affärsmodeller. Det betyder att människor köper, använder och sedan slänger produkter som fortfarande har ett potentiellt ekonomiskt värde. Cirkulära affärsmodeller utgör ett alternativ till dagens ekonomiska system. Det bygger på att produkter efter brukningsperiod återanvänds eller återvinns för att bibehålla det ekonomiska värdet och sparar på resurser som är skadliga för miljö och människor.   I teorin presenteras tidigare forskning som gjorts kring cirkulär ekonomi, innovativa affärsmodeller och ramverk samt mikroföretagets roll i en cirkulär ekonomi. Ostrukturerade intervjuer med verksamma inom återvinning, återanvändning och ekodesign samt semistrukturerade intervjuer med produktionschef och produktutvecklare på fallföretaget har utförts. Detta har givit en bred och djup kunskap kring vilka förutsättningar som finns och vilka tillvägagångssätt mikroföretag kan tillämpa för att fortsätta resan mot en mer cirkulär affärsmodell. Resultatet av studien visar att fallföretaget idag på många sätt agerar cirkulärt, men att kompletterande aktiviteter och tekniker gällande återtagningssystem och externa införningfaktorer saknas. / In Sweden 93% of the existing companies are microbusinesses. Despite this, there is a lack of research on how they can implement circular business models. The purpose of this study is to investigate what prerequisites a micro business within the fashion industry can have to implement a circular business model.   Today’s economic system is supported by linear business models. This means that people buy, use and dispose of goods that may have a potential continuous economic value. Circular business models offer an alternative to the current economic system. They are based on reuse and recycling to upkeep economic value and cut down on byproducts that are harmful to the environment and people.   Earlier research regarding circular economy, innovative business models and framework are presented in this study. Unstructured interviews with people working actively within fields such as reuse, recycle and eco-design have been held, as well as semi-structured interviews with the production manager and product developer at the case business of this study. The interviews have provided a wide knowledge around what prerequisites and course of action a micro business within the fashion industry can apply, to continue working against a more circular business model. The result of the study show that the micro business can operate in a circular manner, but require complementing activities and technologies regarding take back systems and external adoption factors.

Denna studie undersöker kommunikationsstrategier hos tre online multibrand retailers (Matches Fashion, Moda Operandi och Mytheresa) verksamma inom lyxsegmentet i modeindustrin under en global pandemi. Krisen har påverkat modeindustrin omfattande och bidragit till ekonomisk instabilitet. Modeindustrin är vidare extra utsatt då den består av globala försörjningskedjor. Givet krisen blir en lojal kundbas för företag viktig för att upprätthålla lönsamheten. Detta med anledning av av den höga kostnaden som förvärv av nya kunder innebär, vilket blir särskilt kritiskt under en lågkonjunktur. Forskningsfrågorna vilka studien ämnar besvara är (i) Hur förändras företags kommunikation till kund under en kris? och (ii) Hur försöker företag upprätthålla kundlojalitet med hjälp av kommunikationsstrategier under en kris? De tre företagens kriskommunikation som återfinns i deras nyhetsbrev analyserades genom att använda det teoretiska ramverket: Situational Crisis Communication Theory (SCCT), utformat av Coombs (2007). En kvalitativ innehållsanalys genomfördes med hjälp av ett strukturerat observationsschema på urvalet om 432 nyhetsbrev. I enlighet med SCCT-teorin (Coombs 2007) påvisade resultatet att de strategier för utformning av kriskommunikation som var mest förekommande antingen var att förminska eller kompensera för krisen. Vidare kunde det utläsas från resultatet att företag genom kommunikationsstrategier försökte upprätthålla kundlojalitet med hjälp av rabattkoder, realisationer, kundservice samt redaktionellt innehåll, vilka är kategorier som framkommit ur operationalisering av kundlojalitet. / This bachelor thesis explores communication strategies of three online multi brand retailers in the luxury segment in the fashion industry; Matches Fashion, Moda Operandi and Mytheresa, during an external crisis, generated by a pandemic disease. Thus leaving the global fashion industry and supply chains with severe repercussions, contributing to a fragile financial environment for companies. Hence, retaining loyal customers is vital for sustaining profitability due to the high cost of acquiring new customers, which becomes critical during an economic recession. The research questions being examined are (i) how companies’ communication towards their customers changes during a crisis and (ii) how they try to maintain customer loyalty through communication strategies during the crisis. By using the theoretical framework Situational Crisis Communication Theory (SCCT), presented by Coombs (2007), each company’s communication through their newsletters was evaluated and analyzed. A qualitative content analysis was conducted on a sample of 432 newsletters using a structured observation schedule with predetermined categories. In accordance with the SCCT-theory (Coombs 2007), the findings showed that the most common strategies for crisis communication were to either diminish or rebuild. Attempts to maintain customer loyalty were communicated through discount codes, sales periods, customer service and editorial content which are categories generated from the operationalization. The thesis is written in Swedish.

The fashion industry has historically been seen as synonymous with many unsustainable practices, such as overproduction, pollution, and mass-consumption. Today, many fashion brands are putting more attention to sustainability and are engaging in activities aimed at making the industry more environmentally friendly. This study investigates three Swedish fashion businesses, H&M, Lindex, and Gina Tricot, with the purpose of examining and analyzing how they integrate circular strategies within their post-retail initiatives. Additionally, the aim is to investigate what strengths and weaknesses can be identified as related to these strategies in terms of reducing the fashion industry’s negative environmental impacts. The study is based on a content analysis of websites, documents, and policies of the fashion businesses as well as a qualitative semi-structured interview with a circular sustainability expert. By using a theoretical framework related to circular post-retail strategies as a tool of analysis, the results showed various levels of implementation of circular strategies among the businesses. Prolonging the lifespan of clothing by reusing, repairing, or re-designing, rather than repurposing and recycling, is seen as more effective in terms of environmental sustainability. Moreover, all businesses aim to inspire its consumers to make mindful choices, though the inspiration needs to be connected to an actual service if behaviors are to change. Concludingly, fashion businesses need to embrace circularity by finding new ways to profit from already existing garments through rental, repair, and re-design services to make the industry more environmentally sustainable. / Modeindustrin har historiskt setts som synonymt med många ohållbara fenomen, såsom överproduktion, föroreningar och masskonsumtion. Idag ägnar många modeföretag mer uppmärksamhet på hållbarhet och engagerar sig i aktiviteter som syftar till att göra industrin mer miljömässigt hållbar. Denna studie granskar tre svenska modeföretag, H&M, Lindex och Gina Tricot, i syfte att undersöka och analysera hur dessa integrerar cirkulära strategier i post-retail-fasen. Syftet är dessutom att identifiera och undersöka styrkor och svagheter relaterade till dessa strategier gällande dess potential att minska modeindustrins negativa miljöpåverkan. Studien bygger på en innehållsanalys av webbplatser, dokument och policys från dessa modeföretag samt en kvalitativ semistrukturerad intervju med en cirkulär hållbarhetsexpert. Genom användningen av ett teoretiskt ramverk relaterat till cirkulära post-retail strategier som ett analytiskt verktyg visar resultatet på varierande genomförandegrad av cirkulära strategier hos de olika modeföretagen. Att förlänga livslängden på kläder genom att återanvända, reparera eller designa om ses som mer effektivt när det gäller miljömässig hållbarhet snarare än att återvinna. Samtliga företag syftar även till att inspirera sina kunder till att göra hållbara val, dock måste inspirationen vara kopplad till verkliga tjänster om konsumenters beteenden ska förändras. Sammanfattningsvis måste modeföretag hitta nya sätt att profitera från redan befintliga plagg genom omdesign-, reparations- eller uthyrningstjänster för att göra industrin mer miljömässigt hållbar.

Digital transformation is changing the world with new technology being employed and changing how different industries approach their operations. The pressure of transformation is felt by the fashion industry, where the design process is changing through the use of new technology, such as 3D CAD systems for developing garments. However, the transformation of the fashion industry is slow and requires technology adoption. Technology adoption brings with it challenges, such as issues with compatibility between new and old systems along with disturbances to existing work processes. Technology adoption is made even more complex as the design process is often carried out through teams, and adoption of new technology being carried out by teams rather than just by individuals working alone. As the understanding of how teams work together to adopt and implement new technology is limited, it is of interest to study how teams adopt new technology in order to understand how to shape adoption in the future and keep up with the societal changes bringing and brought by digital transformation. This study therefore aims to explore how small design teams within the fashion industry adopt technology into their design process. This is done through a case study featuring a Swedish fashion firm, currently on a digital transformation journey. The study follows design teams in an adoption project working towards implementing a 3D CAD system into their existing design process. Data in this qualitative case study has been collected through the use of semi-structured interviews, observations and the review of internal and external documentation. Collected data has then been coded and compiled into a code structure that visualizes different levels of detail of the findings. This study reveals that small design teams successfully adopt new systems into their work process by setting realistic implementation goals together, collaborating closely within and outside the teams, and learning from each other. Teams utilize a participatory ergonomics approach to set goals and perceive immediate and potential improvements, similar to established models for technology adoption research. Team dynamics facilitate technology adoption among design teams. The introduction of new technology leads to changes in team interactions, fostering a stronger team culture and promoting understanding of how adoption affects different roles' workloads. This understanding prompts team members to reevaluate task transfers, prioritize knowledge sharing, and engage in collaborative problem-solving. Together, these findings lead to the introduction of the concept of collaborative adoption, in order to incorporate the main identified aspects of team adoption into one framework. / Digital transformation förändrar världen med ny teknik som används och förändrar hur olika branscher tar sig an sin verksamhet. Denna förändring upplevs av modeindustrin, där designprocessen förändras genom användning av ny teknik, såsom 3D CAD-system för att utveckla plagg. Men omvandlingen av modebranschen går långsamt och kräver teknikadoption. Teknikadoption för med sig utmaningar, såsom problem med kompatibilitet mellan nya och gamla system samt störningar i befintliga arbetsprocesser. Teknikadoption görs ännu mer komplex eftersom designprocessen ofta utförs avteam, och adoption av ny teknik då görs av team snarare än bara av individer som arbetar ensamma. Eftersom förståelsen för hur team samarbetar med att anta och implementera ny teknik är begränsad, är det av intresse att studera hur team anammar ny teknik för att förstå hur man kan forma adoption i framtiden och hänga med i de samhällsförändringar som digitaliseringen medför och för med sig. Denna studie syftar därför till att undersöka hur små designteam inom modeindustrin adopterar teknologi i sin designprocess. Detta kommer att ske genom en fallstudie med en svensk modeorganisation som just nu befinner sig på en digital transformationsresa. Studien följer designteam i ett adoptionsprojekt som arbetar med att implementera ett 3D CAD-system i sin befintliga designprocess. Data i denna kvalitativa fallstudie har samlats in genom användning av semistrukturerade intervjuer, observationer och granskning av intern och extern dokumentation. Insamlad data har sedan kodats och sammanställts till en kodstruktur som visualiserar olika detaljnivåer av fynden. Denna studie visar att små designteam framgångsrikt tar till sig nya system i sin arbetsprocess genom att sätta upp realistiska implementeringsmål tillsammans, samarbeta nära inom och utanför teamen och lära av varandra. Tidiga användare sätter upp mål och visualiserar omedelbara och potentiella förbättringar, liknande etablerade modeller för forskning om teknikadoption. Teamdynamik underlättar teknikadoption bland designteam för tidiga användare. Införandet av ny teknik leder till förändringar i teaminteraktioner, främjar en starkare teamkultur och främjar förståelsen för hur adoption påverkar olika rollers arbetsbelastning. Denna förståelse uppmanar teammedlemmar att omvärdera uppgiftsöverföringar, prioritera kunskapsdelning och engagera sig i samarbetande problemlösning. Tillsammans leder dessa resultat till introduktionen av konceptet för samarbetsadoption, för att införliva de viktigaste identifierade aspekterna av teamadoption i ett ramverk.

Under 2019 lamslogs de globala försörjningskedjorna världen över vilket resulterade i stora konsekvenser för modeindustrin. År 2022 är dessa konsekvenser fortfarande aktuella och anses som de största riskerna för tillväxt hos modeföretag. Denna studie syftar att undersöka hur stora svenska modeföretags sourcingstrategier har påverkats av Covid-19 pandemin. Vidare undersöks det om Covid-19 pandemin har påverkat företagens framtida sourcingbeslut och förändring i riskhanteringsarbete. För att besvara studiens forskningsfrågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från fem stora svenska modeföretag. Dessa har fått svara på frågor rörande sina försörjningskedjor, supply chain management, sourcing och riskhantering kopplade till Covid-19 pandemin. Den insamlade empirin har analyserats genom en tematisk analys där 7 stycken teman har kunnat identifierats: längre ledtider och leveransproblem, svängande efterfrågan, sourcingstrategi innan Covid-19 pandemin, hantering och eventuell förändring av sourcingstrategi under Covid-19 pandemin, vikten av corporate social responsibility, transparens och kontroll samt Covid-19 pandemins påverkan på framtida riskhantering. Studiens resultat visar att de intervjuade företagen stött på stora störningar i sina försörjningskedjor som ett resultat av Covid-19 pandemin där problem med produktion, leveranser och svängande efterfrågan var mest påtagliga. Resultatet visar även att bolagens sourcingstrategier har blivit påverkade i olika grad på grund av vad för slags sourcingstrategi de hade innan pandemin. Samtliga företag värderar riskhantering högre än vad de gjorde innan Covid-19 pandemin och merparten har börjat integrera riskhantering sinsemellan olika interna avdelningar. / The purpose of this study is to investigate how the sourcing strategies of large, Swedish fashion companies have been affected by the Covid-19 pandemic. Further, the study aims to investigate if the Covid-19 pandemic has affected said companies’ future sourcing decisions and if the Covid-19 pandemic has resulted in modification of risk management processes. To answer the study's research questions, semi-structured interviews were conducted with representatives from five large Swedish fashion companies. These were asked to answer questions regarding their supply chains, supply chain management, sourcing and risk management related to the Covid-19 pandemic. The collected empirical data has been analysed through a thematic analysis where 7 themes have been identified: longer lead times and supply problems, fluctuating demand, sourcing strategies before Covid -19 pandemic, management and possible change of sourcing strategy during the Covid-19 pandemic, the importance of corporate social responsibility, transparency and control, and the impact of the Covid-19 pandemic on future risk management. The study shows that the interviewed companies encountered major disruptions in their supply chains as a result of the Covid-19 pandemic, where problems with production, supply and fluctuating demand were the most evident. The results also show that the companies' sourcing strategies have been affected to varying degrees depending on the type of sourcing strategy they had before the pandemic. All companies value risk management more highly than they did before the Covid-19 pandemic and most have started to integrate risk management across departments.

Today, the fashion industry is responsible for 4 per cent of the global greenhouse gas emissions in the atmosphere and 20-35 per cent of the microplastics in the ocean. It is thereby a highly debated industry when it comes to environmental sustainability. Different actors in the sector are stressing how reducing the ecological impact of the business is a matter of staying competitive forward. Many actors in the industry are trying to change towards reducing its effects on the environment. Still, complex global supply chains and business models such as ‘fast fashion’, i.e. fashion produced under short cycles, make it difficult. For an industry that wants to reduce its impacts on the environment, including a worldwide complex supply chain, and customer demand for ecommerce is increasing every day, adopting sustainable decision packaging suctions is essential. Our research shows that the investigated companies have prioritised sustainability aspects for their garments; however, sustainability focus on packaging can sometimes fall behind, and external guidance is sometimes needed. This research will investigate how an incumbent packaging firm can influence its customers in the fashion industry to make more sustainable decisions regarding packaging. It will be done by a digital platform that performs lifecycle assessments (LCA) in the early stage of the development process. Our research will investigate how this platform can create maximum value for its customers in the fashion industry. Hence, this research includes interviews with and reviews of actors in the industry to explore what drives and institutional logics (parameters) affect how different actors in the fashion industry are approaching sustainability today. Findings show that there exist drivers and institutional logics in these company cases. The most extensive drivers are standards and regulations, consumer awareness, competitive advantage and top management. The study further suggests that larger actors seem to be more affected by external factors such as standards and regulations and public pressure. Smaller actors seem to be more affected by internal drivers, such as top management and originality. This research proposes that some influential institutional logics affect how companies are approaching sustainability. The results reveal that companies with prices in the mid-market segment, headquarter location in Europe, product type sportswear, and high revenue are working more than other actors in the industry when it comes to sustainability today. During this research, it was possible to see that some barriers exist to become more sustainable. These include uncertainty and lack of knowledge, lack of transparency, increased costs, complex supply chain, packaging being less prioritised in working with sustainability, the functionality of sustainable packaging being rarely something that could be compromised. After the data collection, conclusions regarding the platform’s ability to influence customers in the fashion industry to make more sustainable decisions regarding their packaging solutions could be made. These include that the platform should be transparent, the magnitude of data, and well incorporated in the upcoming sales- and design process. However, it is shown that using LCA in a platform like this is helpful as a guiding tool and as a first initial conversation when developing a product. Further earlier scholars agree that sustainability aspects should be included in such an early stage as possible in the development process to ensure the most sustainable product during its lifetime possible. Furthermore, those companies without any person responsible for sustainable packaging or key performance indicators (KPIs) focusing on this specific area might be more interested in such a platform. This study will contribute to research by serving as a foundation for other actors looking into the possibilities of implementing a platform to guide and influence their customers to make more sustainable decisions, indicating what functional applications should be included and whatcustomers to target in such platform. Further research should investigate this topic on a broader scale, looking into a more extensive and more diverse sample and a possible application of this study in other industries. / Modeindustrin står idag för 4 procent av de globala utsläppen av växthusgaser i atmosfären och 20–35 procent av mikroplaster i haven. Det är därför en högt debatterad bransch när det kommer till just hållbarhet. Flera aktörer i sektorn, trycker på att företag i branschen måste förändras för att kunna vara konkurrenskraftig framåt. Därför arbetar många företag just nu med att reducera sitt klimatavtryck. Trots det, har branschen ofta en global och komplex leverantörskedja med affärsmodeller som inkluderar vad som på engelska benämns ’fast fashion’, mode som produceras under korta cykler, vilket gör det svårt för företag inom branschen att verkligen bli hållbara. Modeindustrin har många gånger viljan och intentionerna att minska sin klimat påverkan, men tillsammans med en komplex leverantörskedja och ökad efterfrågan på e-handel, är det extra viktigt att kunna ta hållbara beslut när det gäller förpackningar. Denna studie visar att de undersökta företagen i modeindustrin har prioriterat arbetet med hållbarhet främst i delar som tillhör produktionen av kläder. Emellertid kan hållbarhetsfokuset gällande förpackningar falla i skymundan, då kan en extern konsultering vara till hjälp. I denna studie kommer vi att undersöka hur ett etablerat företag inom pappersförpackningsindustrin kan uppmuntra och influera sina kunder inom modeindustrin att ta mer hållbara beslut gällande förpackningar. Det kommer att göras möjligt genom en digital plattform som erbjuder livscykelanalys (LCA) i en tidig del av produktutvecklingsprocessen. Vår studie kommer vidare att undersöka hur denna plattform kan skapa maximalt värde för dess användare. Därför innehåller denna studie intervjuer med, och undersökning av, företag i modeindustrin för att kunna förstå vad som driver dem till att vara mer hållbara samt vilka institutionella parametrar som påverkar hur hållbara olika företag i branschen är. Resultatet visar att det finns drivkrafter och institutionella parametrar när det kommer tillhållbarhet hos dessa företag. De funna drivkrafterna är standarder och regelverk, konsumentmedvetenhet, konkurrenskraft, offentliga påtryckningar, företagsledning, originalitet och övriga externa intressenter, så som aktieägare och kundinflytande. Studien antyder vidare att större aktörer verkar vara mer påverkade av externa faktorer som standarder och regelverk och offentliga påtryckningar. Medan mindre aktörer verkar vara mer påverkade av interna drivkrafter, såsom företagsledning och originalitet. Denna forskning föreslår att det finns vissa inflytelserika parametrar som påverkar hur företag arbetar med hållbarhet. Resultatet visar att företag med priser i mellansegmentet, med huvudkontor i Europa, med sportkläder och med hög omsättning arbetar mer med hållbarhet än andra aktörer i branschen. Det visade sig även under denna studie att det finns vissa hinder för företag att vara mer hållbara. Dessa inkluderar osäkerhet och brist på kunskap, brist på transparens, ökade kostnader, komplex leverantörskedja, att förpackningar är mindre prioriterat i hållbarhetsarbetet samt att funktionalitet av förpackningar sällan är något som kan tummas på. Efter datainsamlingen kunde slutsatser om plattformens förmåga att influera kunder inom modebranschen att fatta mer hållbara beslut om deras förpackningslösningar göras. Dessa inkluderar att plattformen ska vara transparent, inneha stor mängd data av produktbibliotektet och vara väl införlivad i den kommande försäljnings- och designprocessen. Det visades dock att användning av LCA i en sådan plattform är främst till hjälp som ett vägledande verktyg och vid ett första inledande samtal vid produktutvecklingen. Vidare, är tidigare forskning överens om att hållbarhetsaspekter bör ingå i ett så tidigt skede som möjligt i utvecklingsprocessen för att säkerställa en så hållbar produkt som möjligt under hela dess livstid. Dessutom kan de företag som saknar en profession som är ansvarig för hållbara förpackningar eller saknar nyckeltal (KPI) som fokuserar på detta specifika område vara mer intresserade av en sådan plattform. Denna studie bidrar till forskningen genom att fungera som en god grund för andra organisationer som ser på möjligheterna med att implementera en plattform för att vägleda och uppmuntra sina kunder att fatta mer hållbara beslut, vilket visar vilka funktionella applikationer som ska inkluderas och vilka kunder att rikta in sig på en sådan plattform. Ytterligare forskning bör undersöka detta ämne i bredare skala, undersöka ett mer omfattande och mer varierande urval och en eventuell applicering av studien inom andra branscher.