<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och jämföra hur den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ser ut rörande ställningstagandet till abort. Vidare är syftet att se vad dessa etiska ställningstaganden får för konsekvenser i respektive samhälle.</p><p>Frågeställningarna jag avser undersöka är:</p><ul><li>Hur ser den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ut rörande abort?</li><li>Hur lyder deras respektive ställningstaganden?</li><li>Vad skiljer dem åt?</li><li>Vilka likheter finns?</li><li>Vad får detta för konsekvenser i respektive samhälle idag?</li></ul>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och jämföra hur den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ser ut rörande ställningstagandet till abort. Vidare är syftet att se vad dessa etiska ställningstaganden får för konsekvenser i respektive samhälle. Frågeställningarna jag avser undersöka är: Hur ser den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ut rörande abort? Hur lyder deras respektive ställningstaganden? Vad skiljer dem åt? Vilka likheter finns? Vad får detta för konsekvenser i respektive samhälle idag?

Denna utforskande vetenskapliga essä vill fördjupa och begreppsliggöra ett praktiskt kunnande för en psykoterapeut utifrån en berättelse från en arbetsdag i dennes profession. Ett inledande citat av nobelpristagare Olga Tokarczuk: ”Känsligheten som den allra blygsammaste formen av kärlek (…)”, blir essäns avstamp som sedan följs och vars betydelse vävs samman med berättelsen. En överordnande undran vid essäns avfärd är vad begreppet känslighet, uppmärksamhet och kärlek har för betydelse för psykoterapeuten i sin profession. Olika filosofers, författares och poeters texter och berättelsen väver i essän fram det praktiska kunnandet, omdömet och kraften i att vara den som finns för en annan som lider och samtidigt finnas för sitt eget lidande. Det betyder att den egna sårbarheten avtäcks hos den profession som är på plats i sitt arbete för att ta del av en annan människas tillvaro och verklighet men även förnimma och hantera det som inte berättas eller verbaliseras. Essän begreppsliggör känsligheten uppmärksamheten och kärleken genom att söka och finna deras ursprung i antikens filosofi och idéerna om kärlek och kunskap. Därifrån går undersökandet till kärlek som en moralfilosofisk ide. Ur det arbetet förs tankar och de olika filosofernas funderingar in och prövar begreppet kärlek som ett praktiskt kunnande i psykoterapi. Att kärlek till klienter och kärlek till sig själv, möjligen är en praktisk kunskap. / This exploratory scientific essay aims to deepen and conceptualize a practical knowledge for a psychotherapist based on a story from a working day in her profession. An introductory quote by Nobel Laureate Olga Tokarczuk “Sensitivity as the most modest form of love (…)”, becomes the springboard of the essay which is then followed and whose meaning is woven together with the story. An overarching wonder at the essay’s departure is what the concept of sensitivity, attention and love has for the psychotherapist in her profession. Essentially, the texts of various philosophers, writers and poets and the story weave the practical knowledge, discernment and power of being the one who exists for another who suffers and at the same time exists for her own suffering. This means that one's own vulnerability is uncovered by the profession that is present in its work to take part of another person's existence and reality, but also to perceive and deal with what is not told or verbalized. The essay conceptualizes sensitivity to attention and love by seeking and finding their origin in ancient philosophy and the ideas of love and knowledge. From there, the study goes to love as a moral-philosophical idea. From that work, thoughts and the philosophers' ideas are brought in and tested for the concept of love as a practical knowledge in psychotherapy. That love for clients and love for themselves, possibly is a practical knowledge

Divine Command Theory är en metaetisk position som innebär att vår moraliska kompass bör grunda sig i vad Gud anser är rätt eller fel. Givet att det existerar objektiva moraliska sanningar, är Divine Command Theory den mest lämpliga teorin för att på ett logiskt och kongruent sätt besvara på frågorna vart moraliska förpliktelser härstammar ifrån, hur vi känner till dessa förpliktelser och varför vi bör leva våra liv i enlighet med dem. Andra framträdande metaetiska positioner som evolutionsbaserad etik, moralisk realism och konstruktivism lyckas besvara olika enstaka aspekter av dessa frågor, men inte på ett kongruent, holistiskt och tillfredsställande vis. Således behöver vi Gud för att grunda objektiv moral. Invändningen Euthyphros dilemma besvaras med att det inte är ett dilemma. Invändningen the pluralism objection, besvaras med att det ensamt inte kan motbevisa giltigheten av teorin. Inom Shari’an förmedlas en sofistikerad samt holistisk syn på moral. Människans universella skyldighet att lyda Gud samt att följa profeten, i syfte att uppnå moralisk korrekthet, uttrycks i koranen. För att säkerställa detta fordrar det en korrekt tolkning av Shari’an. Relationen mellan moraliska förpliktelser och vilka som bär dess ansvar behandlas med utgångspunkt i individens förmågor, egenskaper, samt individuella omständigheter. Eftersom Gud är Allvetande känner han till varje individs situation. Andra aspekter av moral som sedvanliga metaetiska positioner typiskt inte behandlar, som intention och ansträngning lyfts i Shari’an. Vidare finner vi både positiva och negativa påföljder beroende på om man följer förpliktelserna eller inte. Påföljderna kategoriseras i två delar, den ena behandlar detta liv och den andra behandlar det nästkommande livet. Påföljderna svarar på den moralfilosofiska frågan varför man bör vara moralisk. Inom Islam inkluderas även djur och natur som subjekt vilka man har moraliskt ansvar för.

This essay examines the representation of evil in the Star Wars prequel film series. The starting point of the study comes from a narrative analysis of the protagonist Anakin Skywalker. Using Gerard Genette's three-part model of narrative, Anakin's narrative is examined and presented based on the model's first part, story; which highlights what the narrative is portraying through structure, characters, setting and themes. The analysis shows that Anakin got underlying attributes that create tension in him that leads him to his downfall. Turning points and events in his narrative are presented that reinforce his climax where he allies himself with the dark lord of the Sith, Darth Sidious. The presentation of the narrative chisels out three overarching themes (self-esteem, love, and fear) that are discussed to find out what Anakin's narrative implies concerning the representation of evil in the Star Wars prequel. The final analysis suggested that Anakin's feels hindered in advancing in the Jedi-orders hierarchy but also that he is met with scepticism that affects his self-esteem. The analysis also implies that Anakin's fear of losing his loved ones is disregarded by the Jedi-order that rather encourage him the let go than giving him tools to work it through. Furthermore, the analysis concludes that Anakin does not ally himself with the dark side of the Force because it is evil, but because it – in his mind – offers him, not just power but also the possibility to save Padmé from dying.   Through a presentation of Anakin's narrative and his fall to the dark side, evil in Star Wars is discussed. Evil, then, is not represented as one might expect, dualistic with a good and a bad, light, and dark. But rather shifting alongside Anakin's moral compass when he allies himself with the dark side. The dark side that initially represented evil, will therefore become good and its counterpart the light side of the Force and the Jedi-order who fights for peace and justice in the galaxy, will for Anakin represent evil instead.

This study examines a type of moral conflict, a conflict of values. This through the method qualitative text analysis. To gain an understanding of this problem, insight into previous research is required. Previous research mainly deals with the issue of religion in the public sphere, including literature that concerns research fields on ethical moral philosophy and sociology. Therefore, to obtain in whose conditions are prioritized according to the public Islamic call to prayer in Sweden. Initially, the Declaration of Human Freedoms and Rights is presented, whereupon the question of refrain religious content is of interest. Hence, examine the tolerance and intolerance according to whose practice might contain limits. By starting from two selected theorists with different backgrounds, whereupon their research areas are separated. Examine their positions on the issue of moral value conflict. One of them has conducted social science research and the other is better known as a religious critic and neuroscientist. Through their theory formation, create an idea of how this conflict of values can be understood and interpreted. The public Islamic call to prayer will remain as the main theme of this study, which corresponds as the result of this study. The conclusion is clearly demonstrating various standpoints in this moral dilemma, different aspects are truly extensive. During investigation of different point of views, the purpose remains to state alternative explanations of understanding, and how to interpret the main conflict of value. A majority group in the society whose terms are privileged compared to a non-majority group. Different positions are clear in the result, whereupon the question of allowing public Islamic call to prayer, can thus be interpreted in different ways. Faiths, different beliefs, religion and culture, are numerous variables which had been studied in more detail to then be discussed in relation to the main question and the purpose, a moral conflict of value.

Hur tillskriver vi moraliskt ansvar, och varför? Inom filosofin debatteras häftigt huruvida vi har fri vilja eller ej, och således ifrågasätts om vi kan tillskrivas moraliskt ansvar över huvud taget. Ett av argumenten som sägs hota den fria viljan är den omfattande situationistiska litteraturen, som verkar visa på att människors beteende påverkas mer av situationella faktorer än av personlighetsdrag. EH (Explanation Hypothesis) är en psykologisk hypotes som, förutom att redogöra för vardagliga moraliska bedömningar, kan reda ut filosofiska frågor såsom varför våra intuitioner kring moraliskt ansvar ter sig inkonsekventa. Denna studie testade EH experimentellt med en enkätstudie som dessutom undersökte folks intuitioner i moraliskt signifikanta situationer med kopplingar till den situationistiska litteraturen. Resultaten stärkte EH i enlighet med tidigare resultat, samt visade på att folks moraliska bedömningar inte påverkades av vetskapen om starka psykosociala fenomen som kan ha haft inverkan på agenternas beteenden. Implikationerna för den filosofiska debatten kring fri vilja och moraliskt ansvar, liksom begreppet determinism, diskuteras och förslag på fortsatt forskning läggs fram. / How do we attribute moral responsibility, and why? The notion of free will is heavily debated within philosophy, thus questioning whether we can truly be morally responsible for our actions. One of the arguments said to threaten the notion of free will is the vast collection of situationist literature that seem to show that human behavior is often more influenced by situational factors rather than personality traits. The Explanation Hypothesis (EH) is a psychological hypothesis that make general claims about everyday moral judgements, as well as accounting for philosophical issues such as the inconsistency of folk-intuitions on these issues. This study used surveys to test EH experimentally, also investigating folk-intuitions on moral responsibility in scenarios related to the situationist literature. The results support the hypothesis according to an earlier, similar study, as well as showing that the participants moral judgements were not influenced by being made aware of strong, psychosocial phenomena that seem to have had an impact on agents behaviors. The implications for the philosophical debate on free will and moral responsibility as well as the notion of determinism is discussed and further research is proposed.

This essay argues that cannibalism is not inherently immoral. To demonstrate this, I have analyzed the ethics of cannibalism through the perspective of consent, rights, autonomy, and consumption of flesh. I have defined the concepts of cannibalism and morality. The case of the German Cannibal Armin Meiwes is used throughout the essay as it gives factual examples of a case where cannibalism is in accordance to consent. I have analyzed cannibalism as a taboo, in the ways this taboo has formed and how we differentiate cannibalism in humans and nonhumans. Following this I have demonstrated how the relations surrounding human rights, the law's interpretation of consent and autonomy can alter its morality. With discussing consumption of flesh, whether it be from an animal or a human being, followed by how our view on treating nonanimals as a means to an end, I illustrate a comparison to cannibalism in human beings. By exploring the relationship of cannibalism with morality through these theories I conclude that cannibalism in fact cannot be inherently immoral.