The objective of this study was to examine the relationship between dispositional goal orientation (task/ego), perceived motivational climate (mastery/performance) and psychological well-being (such as emotional affect and self-esteem) among elite and non-elite table tennis players. Participants were 85 table tennis players who practice and compete on different levels. The study was carried out quantitatively by assessing perceptions of success questionnaire, perceived motivational climate inventory, positive and negative affect in sport descriptor, and a self-esteem schedule. Results showed no significance difference in goal orientations, perceived motivational climate and psychological well-being between elite and non-elite participants. Further analysis however showed significant differences in motivational and psychological patterns that existed within these two groups. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Studiens övergripande syfte var att undersöka förhållandet mellan målorientering (uppgift/tävling), upplevd motivationsklimat (uppgift/tävlingsorienterat) och psykologisk välbefinnande (emotionell affekt och självkänsla) bland svenska bordtennisspelare. I studien deltog 85 svenska bordtennisspelare som tränar och tävlar på olika nivåer. Studien genomfördes kvantitativt och fyra instrument användes: upplevelse av success, upplevelse av motivationsklimat, positiv och negativ affekt och självkänsla. Resultaten visade inga signifikanta skillnader i målorientering, motivationsklimat och psykologiskt välbefinnade mellan grupperna elit och icke-elit. Ytterligare analyser visade signifikanta skillander i motivationella och psykologiska mönster (självkänsla) som förekom innanför grupperna. Resultaten diskuteras i samband med teoretiska referensram och tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation. De upplevde även uppmuntran som gynnande för motivationen. Såväl uppgiftsorienterat som självorienterat motivationsklimat rådde. Däremot upplevdes idrottsläraren ha ett uppgiftsorienterat förhållningssätt. Informanternas svar kunde relateras till såväl Self determination theory (Deci & Ryan, 2000) som Achievement goal theory (Nicholls, 1989). Enligt studien bör idrottsläraren i större utsträckning vara inriktad på positiv, uppmuntrande, instruerande och konstruktiv feedback än negativ feedback samt ha ett uppgiftsorienterat förhållningssätt. / The purpose of the study was to examine how high school students wish to receive feedback in physical education, if positive feedback from the P.E. teacher is perceived as beneficial to the students’ motivation and also to examine if the motivational climate is perceived as task oriented or ego oriented by the students. In total 8 high school students (4 boys, 4 girls) at the age of 16 participated. Semi structured interview guides were used during the interviews who took place in a private and neutral location. The informants wanted positive feedback and instructive feedback. Positive feedback was perceived as beneficial to the informants’ motivation. They also perceived encouragement as beneficial to their motivation. Both task oriented and ego oriented motivational climate were experienced. However the P.E. teacher was perceived as using a task oriented approach. The informants’ answers related to both Self determination theory (Deci & Ryan, 2000) and Achievement goal theory (Nicholls, 1989). According to the study, the P.E. teacher’s feedback approach should concentrate on positive, encouraging, instructing and constructive feedback and have a task oriented approach.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en resultatorienterad träningsmiljö tar sig i uttryck i ett lag med pojkfotbollsspelare. Vad karaktäriserar den resultatorienterade miljön? Hur upplevs träningsmetodiken av barnen? Påverkar ett resultatorienterat klimat barnens inre respektive yttre motivation? Metod I studien deltog 19 fotbollsspelare födda år 2000. Under en femveckorsperiod genomfördes nio träningspass i ett resultatorienterat motivationsklimat där spelarnas prestationer stimulerades och utvärderades utifrån uppnådda resultat i övningar (vinster eller förluster). Laget hade sedan tidigare inte arbetat med en resultatorienterad träningsmetodik. I studien iscensattes en förändring och ett nytt klimat. Som metod användes deltagande observation samt frågeformulär. Resultat Den resultatorienterade miljön karaktäriserades av att barnen i stor utsträckning jämförde sig med, och blev tillfredsställda av att besegra, andra. Att vinna var således det som räknades och för att nå det målet brukade barnen bland annat fusk och kom på olika taktiker som skulle gynna det egna laget.   Att vinna, ”utklassa” och hamna högre upp i den totala poängställningen var det som gav spelarna tillfredsställelse och, om inte detta blev verklighet, framkom en viss frustration och besvikelse hos spelarna.   Inga förändringar när det gällde spelarnas motivation kunde konstateras. Dock visade vissa tendenser att spelarna upplevde motivationsklimatet som mer resultatorienterat efter studiens avslutande. Slutsats Den här studien kan fastslå att tränaren i allra högsta grad kan påverka sina adepter genom motivationsklimatet och bestämma vad som är accepterat, eftersträvansvärt och viktigt. Implikationerna blir således att tränarens pedagogiska roll i barn- och ungdomsidrotten bör uppmärksammas då denna roll får konsekvenser för barnens idrottande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka (a) sambanden mellan perfektionism, motivationsklimat och prestationsångest, samt (b) hur motivationsklimatet modererar styrkan i relationen mellan perfektionism och prestationsångest. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där datainsamlingen genomförts via ett bekvämlighetsurval. Totalt deltog 92 damfotbollsspelare som var aktiva i division 1, åldern på  deltagarna var mellan 15–30 (M = 20.84, SD = 3.64). Fem hypoteser skapades utifrån studiens två syften och har testats genom en korrelationsanalys och två modereringsanalyser, vidare har det fastställts att resultatet delvis stämmer överens med hypoteserna. Resultatet av korrelationsanalysen rapporterade ett positivt signifikant samband mellan perfektionistiska strävanden och prestationsångest. Vidare rapporterar resultatet ett positivt signifikant samband mellan perfektionistiska bekymmer och prestationsångest. Ytterligare visade resultatet en positiv korrelation mellan resultatorienterat motivationsklimat och prestationsångest, medan uppgiftsorienterat motivationsklimat visade ett icke signifikant samband med prestationsångest. Den första modereringsanalysen rapporterade att uppgiftsorienterat motivationsklimat modererar styrkan i relationen mellan perfektionistiska bekymmer och prestationsångest, däremot rapporterades ingen modererande effekt gällande att resultatorienterat motivationsklimat påverkar styrkan i relationen mellan perfektionistiska bekymmer och prestationsångest. Den andra modereringsanalysen rapporterade att varken uppgift- eller resultatorienterat motivationsklimat modererar relationen mellan perfektionistiska strävanden och prestationsångest. Resultatet belyser vikten av att ta hänsyn till psykosociala aspekter i damfotboll för att atleten ska löpa mindre risk att uppleva prestationsångest. / The purpose of the present study was to investigate (a) the relationships between perfectionism, motivational climate and performance anxiety, and (b) how the motivational climate moderates the relationship between perfectionism and performance anxiety. The study were a quantitative cross-sectional study where the data collection was carried out by an availability sample. A total of 92 woman’s soccer players who were active in division 1participated in the study and the age of the participants was between 15-30 (M = 20.84, SD =3.64). Five hypotheses were created based on the purpose of the study and tested through a correlation analysis and two moderation analyses; it has also been established that the results are partly consistent with the hypotheses. The result of the correlation analysis reports a positive significant relationship between perfectionistic strivings and performance anxiety. Furthermore, the correlation analysis shows a positive significant relationship between perfectionistic concerns and performance anxiety. The correlation analysis also shows a positive correlation between result-oriented motivational climate and performance anxiety, while there where a non-significant relationship between task-oriented motivational climate and performance anxiety. The first moderation analysis reported that task-oriented motivational climate moderates the relationship between perfectionist concerns and performance anxiety, but no moderating effect has been shown regarding that result-oriented motivational climate affects the relationship between perfectionistic concerns and performance anxiety. The second moderation analysis reported that neither task or resultoriented motivational climate moderates the relationship between perfectionistic strivings and performance anxiety. The results highlight the importance of taking psychosocial aspects into account within women´s soccer so that the athlete is in less risk of experiencing performance anxiety.

Föreliggande studie är en kvantitativ studie där syftet var att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och motivationsklimat påverkar samt predicerar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbolsspelare. I studien deltog 95 ungdomsfotbollsspelare, antingen tillhörande en SEF certifierad akademi eller ett ungdomslag vars representationslag tillhör någon av de fyra högsta divisionerna i Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av digitala enkäter som skickades ut till ansvariga i sju olika fotbollsföreningar där deltagarna var i åldrarna mellan 16 och 19 år (M=16.97, SD=2.6). De enkla regressionsanalyserna visade att tränarbeteendet tävlings-/matchstrategier indikerade på störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande och var den typ av tränarbeteende som predicerade mest psykologiskt välbefinnande. Fortsättningsvis indikerar resultatet på en positiv effekt mellan uppgiftsorienterat motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande, och en negativ effekt mellan resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat skulle sannolikt kunna anses vara användbart för att facilitera psykologiskt välbefinnande och i förlängningen utveckling för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterat motivationsklimat. / The present study is a quantitative study aimed at examining how different types of coaching behaviors and motivational climates affect and predict the psychological well-being of youth soccer players. The study included 95 youth soccer players, either belonging to a SEF-certified academy or a youth team whose representative team belongs to one of the four highest divisions in Sweden. Data collection was conducted using digital surveys sent to responsible parties in seven different soccer associations where the participants were between 16 and 19 years old (M=16.97, SD=2.6). The simple regression analyses showed that coach behavior of competition/match strategies indicated the greatest positive effect on psychological well-being and was the type of coaching behavior that predicted the most psychological well-being. Furthermore, the results indicate a positive effect between task-oriented motivational climate and psychological well-being, and a negative effect between result-oriented motivational climate. The study's results could likely be considered useful for facilitating psychological well-being and, in turn, development for youth soccer players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climate.

Föreliggande studie är en kvantitativ studie där syftet var att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och motivationsklimat påverkar samt predicerar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbolsspelare. I studien deltog 95 ungdomsfotbollsspelare, antingen tillhörande en SEF certifierad akademi eller ett ungdomslag vars representationslag tillhör någon av de fyra högsta divisionerna i Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av digitala enkäter som skickades ut till ansvariga i sju olika fotbollsföreningar där deltagarna var i åldrarna mellan 16 och 19 år (M=16.97, SD=2.6). De enkla regressionsanalyserna visade att tränarbeteendet tävlings-/matchstrategier indikerade på störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande och var den typ av tränarbeteende som predicerade mest psykologiskt välbefinnande. Fortsättningsvis indikerar resultatet på en positiv effekt mellan uppgiftsorienterat motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande, och en negativ effekt mellan resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat skulle sannolikt kunna anses vara användbart för att facilitera psykologiskt välbefinnande och i förlängningen utveckling för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterat motivationsklimat. / The present study is a quantitative study aimed at examining how different types of coaching behaviors and motivational climates affect and predict the psychological well-being of youth soccer players. The study included 95 youth soccer players, either belonging to a SEF-certified academy or a youth team whose representative team belongs to one of the four highest divisions in Sweden. Data collection was conducted using digital surveys sent to responsible parties in seven different soccer associations where the participants were between 16 and 19 years old (M=16.97, SD=2.6). The simple regression analyses showed that coach behavior of competition/match strategies indicated the greatest positive effect on psychological well-being and was the type of coaching behavior that predicted the most psychological well-being. Furthermore, the results indicate a positive effect between task-oriented motivational climate and psychological well-being, and a negative effect between result-oriented motivational climate. The study's results could likely be considered useful for facilitating psychological well-being and, in turn, development for youth soccer players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climate.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka de direkta och indirektainteraktionseffekterna mellan upplevt motivationsklimat (uppgifts och prestation),målorienteringar (uppgifts och ego), upplevd kompetens och intention till avhopp bland tjejerinom ungdomsfotbollen. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där totalt 157fotbollsspelande ungdomstjejer, i åldrarna 15-19 (M= 16,35, SD= 1,40) år deltog.Rekrytering bestod av ett icke slumpmässigt tillgänglighetsurval. Samtliga data samlades inpå plats genom en sammanställd enkät med olika frågeformulär som använts för att mätasamtliga variabler. Sambanden mellan studiens variabler utvärderades genom en neutralnätverksanalys. Resultatet i nätverksanalysen påvisade att intention till avhopp var mestcentral inom nätverket samt visade på starkast direkt koppling till andra noder. Resultatetvisade även på positiva interaktioner mellan uppgiftsorientering, ego-orientering samtupplevd kompetens. Starkast samvariation inom klustret var ego-orientering och upplevdkompetens. Studiens resultat bidrar till en ökad kunskap kring hur centrala miljömässiga ochinterpersonella faktorer inom ungdomsfotbollen samvarierar med varandra och tjejersintention till avhopp. Kunskapen anses praktisk användbart för både fotbollsklubbar,fotbollförbund samt tränare i arbetet med att utveckla både strategier samt riktlinjer med målatt bibehålla fler tjejer inom organiserad ungdomsfotboll. / The aim of the study was to investigate the direct and indirect interactions betweenperceived motivational climate (task and performance), goal orientations (task and ego),perceived competence and intention to drop out among females in youth soccer. The study isa quantitative cross-sectional study in which a total of 157 soccer-playing youth girls, aged15-19 (M= 16.35, SD= 1.40) years participated. The recruitment consisted of a non-randomavailability sample. All the data were collected physically through a compiled survey withdifferent questionnaires that were used to measure all variables. A neutral analysis ofcollected data was performed to evaluate the strength and structure of the interactionsbetween study variables. The result of the network analysis showed that intention to dropoutwas most central within the network and showed the strongest direct connection to othernodes. The results also showed positive interactions between task orientation, ego-orientationand perceived competence. Strongest covariation within the cluster was ego-orientation andperceived competence. The results of this study afford further insight into the interactionsbetween important environmental and interpersonal factors, as well as players intentions todropout, in youth female soccer. The knowledge is considered practically useful for footballclubs, football associations and coaches in the work of developing both strategies andguidelines with the aim of retaining more girls in organized youth football.

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka hur motivationsklimatet i Stockholmska fotbollsakademier bedrivs både i teorin och i praktiken. Frågeställningarna lyder enligt följande: I vilket motivationsklimat formar Stockholmska fotbollsakademier sina spelare? Har föreningarna ett utformat strategiarbete för hur de ska bedriva sin akademiverksamhet med fokus på motivationsklimat? Omsätts föreningens strategi för motivationsklimat in i akademins praktiska vardag? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en blandmetodik tillämpats. Achievement Goal Theory (AGT) har använts som teoretiskt ramverk. En semi-strukturerad intervju har genomförts med fyra akademichefer, tillhörande föreningar som återfinns i Svensk elitfotbolls (SEF) akademicertifiering. En induktiv tematisk resultatanalys har använts för att transkribera, koda och kategorisera resultatinnehåll. Enkäten Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 (PMCSQ-2) har använts. Enkäten besvarades av spelare tillhörande någon av de fyra föreningar som akademicheferna representerade. Enkätsvaren har sammanställts och beräknats i programmet Excel. Resultat Motivationsklimatet är huvudsakligen uppgiftsorienterat i kombination med en viss ego-orientering. En kombinerad målorientering anser föreningarna vara den främsta elitförberedande utbildningen. Enligt akademicheferna ökade ett ego-orienterat motivationsklimat ju närmre seniorfotbollen man kommer. Det uppfattas inte av spelarna utifrån deras enkätsvar. Spelarna upplevde i hög grad ett uppgiftsorienterat motivationsklimat. Slutsats Stockholmska fotbollsakademier arbetar främst utifrån ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, med ett stort fokus på individuell utveckling. Föreningar och spelare har inte samma uppfattning av ett kombinerat motivationsklimat. Samtliga föreningar saknade enskilda styrdokument för utformningen av akademins motivationsklimat. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>

Bakgrund: Lagbollsport i idrottsundervisningen har kritiserats för att likna föreningslivets resultatorienterade sätt att bedriva den. Något jag märkte när jag gjorde min idrottslärarpraktik var att många elever inte blev delaktiga under lektionerna då lagbollsport utövades. Kan man som idrottslärare genom att påverka motivationsklimatet få flertalet elever att uppleva mer glädje, delaktighet, variation och tid att lära nytt i lagbollsport? Syfte: Syftet med fältexperimentet är att skapa två olika motivationsklimat, processorienterat/resultatorienterat, samt utföra dem under fyra idrottslektioner i fotboll. Detta för att kunna påvisa eventuella för- och nackdelar mellan de båda motivationsklimaten genom resultaten från elevers upplevelser i glädje, delaktighet, variation och tid att lära nya saker. Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt deltog 45 årskurs 7 elever från en skola i södra Värmland. Resultat: Resultaten visade att eleverna upplevde båda experimentsituationerna/lektionerna processorienterade och inga större skillnader kunde mätas gällande glädje, delaktighet, variation och tid att lära sig något nytt. Totalt sett så upplevde båda könen ett starkare samband mot samtliga bakgrundsvariabler (glädje, delaktighet, variation, tid att lära nytt) i ett upplevt processorienterat motivationsklimat jämfört med ett upplevt resultatorienterat. Vid könsjämförelser hittar man starka samband att speciellt flickor som upplevt motivationsklimatet resultatorienterat kände mindre glädje, delaktighet, variation och tid att lära sig nya saker jämfört med pojkar. Diskussion: Idrottslektioner är olikt föreningsidrotten i stort då flickor och pojkar idrottar tillsammans, detta är en viktig del av utbildningen i det sociala och livslånga färdigheter av sammarbete samt fysisk aktivitet. Då ett processorienterat motivationsklimat tyder på effektivare inlärningsstrategier samt tron på idrott och hälsa är till för att utveckla sociala och livslånga färdigheter borde varje idrottslärare vara medveten om vad som händer med en grupp om man påverkar motivationsklimatet process- eller resultatorienterat. / Background: Team ball games in physical education have been criticized for resembling association’s ego-oriented way of conducting it. Something I noticed when I did my PE internship was that many students were not involved in class when team ball game was exercised. Can you as a PE teacher by influencing the motivational climate get most of the students to experience more enjoyment, participation, variety and time to learn new things in team ball games? Aim: The aim of the field experiment is to create two different motivational climates, task-oriented / ego-oriented, and conduct them to four PE lessons in football (European).This to demonstrate any advantages or disadvantages between the two motivational climates by using the results of students' experiences in enjoyment, participation, variety and time to learn new things. Method: The study used a quantitative method in the form of questionnaires. A total of 45 grade 7 students participated in the study.  Result: The results showed that students experienced both experimental situations task-oriented and no major differences were noticed regarding to enjoyment, participation, variety and time to learn new things. Overall, both genders correlated stronger against all background variables (enjoyment, participation, variety, time to learn new things) in an experienced task-oriented motivational climate compared to an experienced ego-oriented. In gender comparison you can find strong correlations that especially girls who have experienced the motivational climate ego-oriented felt less enjoyment, participation, variety and time to learn new things compared to boys. Discussion: PE lessons are different compared to association’s sports in overall when it includes girls and boys playing sports together. This is an important part of education in social and life-long skills of cooperation and physical activity. As a task-orientated motivational climate proves to be more effective in learning strategies and the belief that physical education is to develop social and life-long skills every PE teacher should be aware of  the consequences both motivational climates (task-orientate/ego-orientated) influences a group.

Studien syftade till att undersöka tidig specialisering (TS) inom estetiska idrotter. Inom denna ram utforskades motivationsaspekter utifrån de tre grundläggande behoven inom self determination theory: autonomi, kompetens och tillhörighet, samt om graden av TS var direkt relaterat till specifika orsaker till avhopp. Syftet delades in och besvarades utifrån följande frågeställningar: (1) Är graden av tidig specialisering relaterad till specifika skäl för avhopp? (2) Hur ser före detta aktiva på sina erfarenheter inom idrotten i relation till motivationsaspekter? (3) Vad anser idrottarna vara den huvudsakliga orsaken/orsakerna till avhopp? Metod: Studien baserades på erfarenheter från före detta estetiska idrottare som under minst tre år deltagit i träning på intensiv/hög nivå, minst tre dagar i veckan och var i åldrarna 15 till 20. Enkäten som besvarades var indelad i tre delar: (1) tidig specialisering (2) motivationsaspekter och (3) avhopp. Majoriteten av deltagarna, med undantag för fem män, var kvinnliga idrottare och före detta aktiva inom truppgymnastik (n=61), cheerleading (n=11), artistisk gymnastik (n=6), simhopp (n=3), rytmisk gymnastik (n=2), konståkning (n=2), konstsim (n=1) och trampolin (n=1). Ett index användes för att beräkna graden av TS. Datan behandlades sedan i Excel och SPSS samt redovisades i deskriptiv data samt genom korrelationer via Pearson korrelationskoefficient. Resultat: Signifikanta samband påvisades mellan samtliga kategorier av TS-relaterade orsaker och lägre tillfredsställelse av samtliga behov. Resultaten visade vidare att grad av TS var relaterat till högre tillfredsställelse av behovet kompetens. Slutligen rapporterade flertalet deltagare att det var tränaren och mental ohälsa som var de huvudsakliga orsakerna till deras avhopp. Slutsats: Estetiska idrottare som rapporterade en generellt låg behovstillfredsställelse av autonomi och kompetens, samtidigt som lågt behovsstöd från tränaren, visade på högre sannolikhet att hoppa av på grund av TS-relaterade orsaker. Grad av TS hörde däremot samman med en högre upplevelse av kompetens. Därmed konstaterades att avhoppen var mer relaterade till motivationsaspekter än grad av TS, vilket för oss till slutsatsen att ytterligare empirisk forskning kring TS bör utgå ifrån ett motivationsperspektiv. Utöver detta har tränaren visat sig spela en betydande roll för idrottarens fortsatta deltagande och motivation inom idrotten samt en eventuell del av förklaringen till den rådande negativa synen av TS. Ett större fokus bör läggas på att utbilda tränare i syfte att bedriva träning som främjar de grundläggande psykologiska behoven. / <p>Pernilla Sörensen är student på Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p><p>Emelie Johansson är student på Tränarprogrammet.</p><p></p><p></p><p></p>