Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in, distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sveriges oetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom. Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag och fokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samt musikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersöka vilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sin musik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kan spela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dock mycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderas högt i artisters ögon. Det finns samtidigt en viss misstro mot den etablerade branschens kommersialism men varierar stort beroende på vilken typ av aktör det rör. Genom mer kunskap om fler musikrelaterade uppgifter har artisterna däremot självsäkerheten att själva kunna välja samarbetspartners utifrån var den egna kompetensen brister.

Musikproduktion kan framställas som en inte lika jämställd del av musikbranschen. Även om det finns många kvinnor som är framgångsrika som artister så är de flesta upphovspersoner till hitlåtar män. Statistik från helt nya studier visar också tydligt att det är få kvinnor som når kommersiella framgångar som musikproducenter i musikbranschen. Dessutom verkar intresset för att studera musikproduktion vara svagt hos kvinnor. Därför undersöks i den här studien, med kvalitativa intervjuer som metod, vilka erfarenheter som fyra svenska yrkesverksamma kvinnor inom musikproduktion har med fokus på frågor om varför musikbranschen är ojämlik. Under dessa intervjuer uppkom många olika förklaringar till varför musikindustrin ser ut så som den gör och flera av dem kan kopplas till relevant genusteori, såsom frågan om hur genus konstrueras i musikproduktionssammanhang. Resultatet pekar på att det behövs fler kvinnliga förebilder som musikproducenter och att unga kvinnor engageras tidigt inom musikproduktion. Detta skulle leda till att musikbranschen förändras och ger plats åt fler kvinnor samtidigt som detta också skulle kunna leda till att fler kvinnor vill söka sig till såväl utbildning i musikproduktion som till musikbranschen som musikproducenter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnliga musiker beskriver användandet av sociala medier för att ta makten över sina musikkarriärer och vilka taktiker de kan tänkas använda i representationen av sig själva. Frågeställningarna som diskuteras är; vilka taktiker använder unga kvinnliga musiker sig av på sociala medier? Vilken betydelse har musikbranschens könsstrukturer på representationen online? På vilket sätt förändras kvinnornas taktiker beroende på musikgenre? För att besvara syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer gjorts med fem unga kvinnliga musiker. Den teoretiska ingången är feministisk och är indelad i tre perspektiv; musik, onlinenärvaro och som kvinna, den kulturella diamanten har använts som ett analysverktyg. Resultatet av studien visar att musikbranschen och dess könsstrukturer har stor inverkan på hur de unga kvinnorna väljer att representera sig. De strukturer som länge funnits i branschen har fortfarande en betydande roll trots att musikbranschen har förändrats med internet och sociala medier. Kvinnorna måste ta hänsyn till hur de vill uppfattas av lyssnare, men också av följare på Instagram. Detta sker genom liknande taktiker som andra kvinnor använder sig av eller genom att använda sig av normativt maskulin representation. Kvinnorna använder sig inte bara av en viss typ av taktik utan påverkas mycket beroende på om de reflekterar över sin sociala värld online eller offline, och detta är ofta knutet till varandra. Det tycks även finnas en medvetenhet hos kvinnorna att en sexuellt objektifierande taktik kan fungera för att nå ut med sin musik och ta makten över sina musikkarriärer. Det är också vanligt att använda sig av normativt maskulint förhållningssätt och attribut. Valet av taktik påverkas av genre, men att de främst påverkas av hur de ser sig själva som musiker som kulturellt objekt. Ser man sig själv som enbart musiker, vill man inte använda sig av taktiker som den sexiga bruden (Melin, 2015). Unga kvinnor får förhålla sig till att de är annorlunda än den rådande normen i musikbranschen och får därmed använda sig av taktiker på sociala medier som möjliggör en musikkarriär. / The aim of this study is to understand how young female musicians describe their use of social media in order to claim power of their music carriers and what tactics they may use in representation of themselves. The research questions discussed are; which tactics use young female musicians on social media? What affect does the gender structures in the music industries have on the representation online? In what way does womens tactics depend on the music genre? Qualitative interviews have been made with five young female musicians to be able to answer the questions. The theoretical point of departure of this study is feministic and is divided in to three thematical parts; music, online presence and as a woman. The cultural diamond is used as an analytical tool. The result of this study shows that the music industry and its gender structures have a great impact on the young female musicians way of representing themselves online. The former structures of the industry has still a considerable role, even though the music industry has changed with internet and social media. The young females need to considerate how they want to be perceived by listeners, but also the by followers on Instagram. This happens with tactics similar to what other women use or through normative masculine representation. The women use not only one type of tactics,but are affected depending upon how they reflect over there social world, online or offline, and this is often tied to each other. It may seem that the young female musicians are aware that sexual objectified tactics may work to spread the music and take the power over their music career. But it is also common to use normative masculine attitudes and attributes. The choice of tactics is affected by genre but is mostly depending on how the females sees upon themselves as musicians as cultural objects. If the women sees themselves as solely musicians, then the tactic such as “the sexy chick” (Melin, 2015) is not used. Young women have to relate themselves as different from the prevailing norm in the music industry and therefor they need to use tactics on social media that enables a music career.

Författare: Terese Gustafsson och Fanny Janson Handledare: Kjell Arvidsson
 Examinator: Mikael Lundgren   Titel: “Det handlar inte om att skicka iväg raketer, utan det handlar om att sätta hela skogen i brand”. En studie om organisering och klusterbildning inom svensk musikbransch.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom undersökning och analys av hur den organisatoriska uppbyggnaden av svensk musikbransch ser ut komma fram till vilka faktorer som kan ligga bakom en branschs framgångar.   Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts i fallstudien och primärdata har samlats in genom genomförande av åtta semistrukturerade intervjuer.   Slutsats: Vi fann att organiseringen och det kluster som en bransch verkar i har stor betydelse för dess framgång. Socialt kapital utgör stor vikt i ett kluster och att komma in på den sociala arenan är därför av vikt, men det kräver att redan etablerade aktörer är villiga att släppa in nya aktörer på den sociala arenan. Samarbeten som överskrider branschgränser har blivit viktigare i takt med att globaliseringen satt ökad press på innovation och kreativa lösningar på problem. Att verka i kluster ger organisatoriska fördelar som nära samarbeten, kunskapsutbyte och ökad kreativitet, men kan skapa nackdelar som homogenitet och inskränkthet. Bättre resultat uppnås när aktörer samverkar och idéen om "Do It Yourself" stämmer inte. / Abstract   The Purpose of this paper is to, through analysis of how the organizational structure of the Swedish music industry looks, come to a conclusion of what factors might be behind an industry's success. The case study have been done by using a qualitative research method and the primary data is collected by semi-structured qualitative interviews   We came to the conclusion that how an organization and the cluster an industry operates within, is of great importance for its success. Social capital is important in a cluster. It is therefore of great importance to be part of the social scene, but it requires that actors within the social scene accept new actors to enter. Collaborations that exceed industry boundaries have become of more importance as globalization have put increasing pressure on innovation and creative solutions to solve problems. To operate within clusters provide organizational benefits like collaborations, knowledge spillover and increased creativity. But it can also give negative effects such as homogeneity and parochialism. Better results are achieved when stakeholders work together and the idea of "Do It Yourself" is not true.

<p>This study has the purpose of looking at the current and future position of recordlabels from a context involving the technological developments, while theopportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industryfind themselves in an ever changing climate where traditional supply chains arethreatened by new technology, the record labels need to change the way they workin order to maintain their existence in the music industry. The study has beenconducted by interviewing a number of people involved in the music industry, byusing a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that thetraditional way of doing business by treating music as a product that makes revenueis gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties inorder to survive and be profitable, especially since artists can now in control ofactivities that used to be controlled by the record label.</p>

This study has the purpose of looking at the current and future position of recordlabels from a context involving the technological developments, while theopportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industryfind themselves in an ever changing climate where traditional supply chains arethreatened by new technology, the record labels need to change the way they workin order to maintain their existence in the music industry. The study has beenconducted by interviewing a number of people involved in the music industry, byusing a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that thetraditional way of doing business by treating music as a product that makes revenueis gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties inorder to survive and be profitable, especially since artists can now in control ofactivities that used to be controlled by the record label.

Digitaliseringen har revolutionerat musikindustrin, alla delar av marknaden har utvecklats, marknadsföring är ett av dem. Sociala medier har blivit centrum för marknadsföringen och konsumenten begär mer relaterbara varumärken och image som ett krav för att konsumera produkter. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur dagens artist utvecklar och hanterar sitt varumärke och image genom sociala medier. Vi ville sondera hur detta påverkar artistens karriär. Studien syftar till att tillhandahålla kunskap om hur artister och personer som verkar inom musikbranschen definierar varumärke och image i dagens musikbransch samt hur digitaliseringen har påverkat marknadsföringen av artister. Dessutom ville vi undersöka vilken effekt sociala medier kan ha på byggandet av en artists varumärke. Studien genomsyras av en hermeneutisk forskningsfilosofi som påverkade valet att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod och därmed en semistrukturerad intervjumetodologi. Intervjuerna genomfördes med både artister och personer som arbetar med artister och marknadsföring i musikbranschen för att ge synlighet och djup i flera perspektiv. Studien resulterade i en slutsats som visar hur artister saknar engagemang och kunskap kring utvecklingen av deras varumärke. Den genomgående röda tråden studien syftar till att det idag finns ett mediebrus som gör det svårt för artister att nå ut med sin musik till konsumenter. För att lyckas med detta krävs det att artister jobbar aktivt med att skapa ett starkt varumärke och image, något som denna studie visar inte går att åstadkomma genom endast sina sociala medier. Däremot påvisas det att sociala medier är ett av de mest inflytelserika verktygen inom marknadsföring för en lyckad artistkarriär. / The music industry has been revolutionized through digitalisation, almost every corner of the industry has been relocated, marketing is one them. The focal point has moved to social media and the consumer requests more relatable brands and images as a demand to consume products. The purpose of our study has been to investigate how today's artist develops and manage his/hers brand and image through social media. We wanted to explore how this affects the artist's career. The study aims to provide knowledge for how artists’ and industry people define brand and image in today’s music industry and how the digitalisation have affected the marketing of artists. Furthermore, what effect social media can have on an artist’s brand. The study is permeated with a hermeneutic research philosophy which influenced the choice to apply a qualitative research method and accordingly a semi-structured interview guide methodology. The interviews were conducted with both artists and music industry people working with artists and marketing to provide visibility and depth in both perspectives. The result of the study shows a lacking engagement from artists in their practical effort to develop, maintain and present a brand and image through social media. The constant red thread through the study aims to present a media noise that makes it difficult for artists to reach the consumer with their music. To succeed in this, it is required that artists work actively to create a strong brand and image. All though the artists do mention practical factors that imply that they subconsciously labor their brand and image through social media it is not enough to be successful in the theories of brand and image. However, it is proven that social media is one of the most influential tools in marketing for a successful artist career.

Syfte och forskningsfrågor Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnliga musikartister går tillväga för att lansera sitt artisteri oberoende av de större skivbolagen. Eftersom musikindustrin till större delen är dominerad av män samt beroende av de större skivbolagen riktar sig denna forskning in på det kvinnliga entreprenörskapet inom musikindustrin. De framtagna forskningsfrågorna handlar om hur kvinnliga musikartister tar sig fram när det kommer till lansering av sitt artisteri oberoende av de större skivbolagen. Alltifrån hur lanseringen ser ut, vilka redskap som kan användas samt vilka möjligheter och begränsningar som existerar för kvinnliga artister i musikbranschen. Metod Denna studie innehar en kvalitativ metodundersökning med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via fem stycken intervjuer genomförda med kvinnliga självständiga artister som alla är aktiva i dagens musikbransch. Därefter har en framtagen analys tydliggjort svaren av forskningsfrågorna. Slutsatser Det som gör att en kvinnlig artist i musikbranschen kan klara sig oberoende av de större bolagen handlar om att ta hjälp av det kvinnliga musiknätverket. Med en noggrann utveckling av det personliga varumärket och en utförlig lansering kan man genom det kvinnliga musiknätverket som redskap ta sig fram i musikbranschen oberoende av de större bolagen. / Purpose and research questions The purpose of this essay is to examine the way that female musicians work to launch their artistry independent of larger record labels. Since the music industry is prominently dominated by men and dependent on the larger record companies this research will focus on the entrepreneurship of women in said industry. The research questions will therefore focus on how female music artists make their way when it comes to launching their artistry independent of larger records companies. How does the launch work, what tools are used and what possibilities and limitations do the women of the music industry face? Method This study features a qualitative method research with an inductive approach. By gathering the empiric material through five interviews with female independent artists that are currently active in the music business. Thereafter an analysis produced has made the answers to the research questions clear. Conclusion The conclusion of what makes a female artist successful in the music business, independent of the larger record labels, is the social network between female musicians. With a thorough development of the personal brand and a detailed launch you can use the social network between female musicians to make their way in the music business.

Uppsatsen undersöker hur könsfördelningen i musikbranschen ser ut. En fallstudie av skivbolaget Sony Music Sweden görs och undersöker hur könsfördelningen i bolaget ser ut och om det finns några specifika avdelningar som sticker ut i den aspekten. Studien undersöker också vad denna könsfördelning men även eventuella strukturer och hierarkier inom bolaget skulle kunna ha för påverkan på musikbranschen i stort. För att kunna genomföra detta görs en analys av materialet från Sony främst utifrån begreppet gatekeeping men även utifrån feministisk teori, genusteori och begreppet jämställdhet. Material från Musikbranschpodden analyseras utifrån samma teorier för att bidra med en bredare överblick av musikbranschen och dess aktörer och för att få en uppfattning om hur dessa aktörer menar att könsfördelning, strukturer och hierarkier eventuellt påverkar branschen. Ett av studiens största fynd är att ett företag kan se jämställt ut i teorin men att det sedan ändå ofta kan vara snedfördelat inom olika yrkesgrupper eller avdelningar.

Digitaliseringen har förändrat stora delar av musikbranschen med nya programvaror, tjänster och hjälpmedel för att skapa och släppa musik själv. Detta har fått mig att vilja undersöka hur och i vilken utsträckning gymnasieskolan tagit hänsyn till digitaliseringens utveckling och anpassar undervisningen efter dagens kunskapsläge kring musikbransch och det som kallas independent. Independent betyder i musiksammanhang att yrkesmusiker och upphovspersoner självständigt har ansvar över samtliga delar i sin musikkarriär. Tre verksamma gymnasielärare i Stockholms län har intervjuats och resultatet i detta arbete visar deras förhållningssätt till independent i gymnasieskolan. Arbetet har använt en kvalitativ metodologi och insamlat material har analyserats utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet redogör lärarnas åtskilda förhållningssätt till gymnasiets kursplaner och dess centrala innehåll med hänsyn till independent. I och med digitaliseringen och internets utveckling är independent redan förankrat hos gymnasieeleverna enligt intervjuade lärare. Resultatet visar även att det kollaborativa är essensen av independent där samarbetsmöjligheterna utgör det största syftet. Att verklighetsförankra undervisningen gör att elever begriper kontentan av musikbranschens krav och är förberedda när de väl ger sig ut i sina musikkarriärer. Med verklighetsbaserade uppgifter, samarbeten och det kollaborativa skapas verktyg för att vara independent. / Digitization has changed large parts of the music industry by enabling music creators to make and release music independently with new software, services, and tools. This has made me interested in how upper secondary schools have kept up with the digitization and knowledge of today’s music industry. Independent in a musical context means that you are responsible for all parts of your music career. Three working teachers in Stockholm County have been interviewed and the result shows their perspective on independent in upper secondary school. The work has used a qualitative methodology, and collected material has been analysed based on a phenomenological perspective. The result describes the teachers' divided approach to the high school curriculum and its central subject concerning independent. According to the interviewed teachers, the development of the internet and digitization independent already is embedded in high school students. The result also shows that collaboration is the essence of independent where the opportunity for collaboration is the purpose. Reality-based teaching means that the students understand the content of the music industry's demands and are prepared when they embark on their music careers. Reality-based tasks and collaboration creates tools to be independent.