This paper studies three Swedish textbooks for the A-course in religious studies, in the Swedish equivalency of high school, to see if the image of Islam and Muslims presented is diverse or homogeneous and exotic. The purpose of the study is to see whether or not the religious studies can contribute to the forming of islamophobic beliefs in pupils. Studies have shown that islamophobia is widespread in Sweden, therefore it could be interesting to see if the schools play any part in the forming or spreading of islamophobic views. The conclusion reached is that this cannot be excluded as a possibility. There are still some textbooks that present Muslims in a homogeneous and exotic manner to some degree. So it cannot be ruled out that the education, if guided by a textbook, can be a cause of a homogeneous and exotic view of Muslims, which ultimately can lead to islamophobia. / Den här uppsatsen undersöker tre läroböcker i religionskunskap för A-kursen i gymnasieskolan. Syftet är att se om böckerna presenterar en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och islam, och därmed även vara en möjlig orsak till bildandet av islamofobiska föreställningar hos eleverna. Undersökningar har visat att islamofobin är påtaglig i Sverige, därför kan det vara av intresse att undersöka om skolan spelar någon roll i spridandet eller bildandet av islamofobiska åsikter. Slutsatsen som nås är att detta inte kan uteslutas som möjlighet. Det finns än idag läroböcker som i viss mån presenterar muslimer som en exotisk homogen grupp. Det kan alltså inte uteslutas att religionsundervisningen, om den styrs av en lärobok, kan ge upphov till en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och som i förlängningen kan orsaka islamofobi.

Det övergripande syftet med detta examensarbete var att ta reda på högstadieelevers syn gentemot islam och muslimer på ett antal skolor i Gävle. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde sedan att intervjua sex pedagoger från tre olika skolor med kunskap och erfarenhet inom ämnet jag avsåg undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika områden, varav resultaten också är redovisade inom dessa områden. En del fokus har legat på hur pedagogerna uppfattar elevernas syn på islam, samt hur den speglas i skolans miljö. Men också vilken roll lärarna spelar i elevernas skapande av denna bild. Även skolans vikt i att ge elever en god uppfostran med goda värderingar och principer för att kunna interagera med andra människor från andra kulturer och religioner. Resultatet av litteraturstudier av den tidigare forskningen samt intervjuerna, visade att det finns viss fientlighet gentemot islam och muslimer samt att det skolmaterial som används av eleverna många gånger hjälpt att skapa en förvrängd bild av islam och muslimer. Föräldrarna spelar också en stor roll i elevernas värderingar. Då både litteraturen så som pedagogerna hävdar att föräldrarnas attityd gentemot andra kulturer förmedlas till barnen. Vidare ser pedagogerna sitt arbete i den mångkulturella skolan som ett arbete mot integration och mot samhällets fördomar, och menar att skolan ska spegla det samhälle vi lever i.

Uppsatsen syftar till att synliggöra framställningen av islam i läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år. En analys har genomförts för att se om en stängd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrån Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden är en ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats är dels nämnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken använts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stängda uppfattningar om islam i alla tre läroböckerna. Lärare måste därför vara medveten om detta för att motverka etnocentrism och islamofobi i klassrummet.

Så, varför konvertera svenska och amerikanska kvinnor till islam, enligt Anna Månssons bok "Becoming muslim"? Om det nu beror på politiska och sociala eller andliga skäl så är konvertering för alla samtliga kvinnor en möjlighet att utforska en helt ny värld och även möjligheten till att omorganisera "jaget". Medan några av kvinnorna medvetet sökte efter en religiös andlighet i livet, blev övergången till islam för andra ett naturligt steg i livet efter att ha umgåtts eller levd med muslimer. Detta tyder på det som Viktor Frankl har påstådd om att människan är ett agerande varelse som söker efter mening i livet. Kvinnorna i Månssons studie hittade sitt svar på mening i livet i islam. Islam gav de möjligheten att ompröva sina identiteter i en helt okänd värld. Genom att umgås med andra muslimer upplevde kvinnorna en spänning, som Frankl skriver om, mellan vad som är här och nu och vad som borde eller kunde vara. I ett sammanhang där kvinnorna inte begränsas av vissa förväntningar från människor i deras närhet som redan har en bestämd idé om vem de är, känner konvertiterna en efterlängtad och omedelbar möjlighet att prova ut en muslimsk identitet.

Uppsatsen berör problemområdet med mångkulturella möten i gymnasieskolan. Det är ett lärarperspektiv där några yrkesverksamma lärare beskriver sin egen erfarenhet av mötet med muslimska elever. De positiva erfarenheterna dominerar lärarnas synsätt och beskrivning av de mångkulturella mötena. Men beskriver även islam i Sverige idag och hur religionen har anpassat sig till nya förhållanden de senaste 50 åren. Sverige har utvecklats från en enhetskultur till ett mångkulturellt samhälle vilket även påverkat skolan i samma utsträckning. Den litteratur som använts i uppsatsen är religionshistorisk, religionssociologisk och pedagogisk.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur muslimska kvinnor upplever mediernas nyhetsrapportering, vilka konsekvenser de mediala beskrivningarna får och hur de påverkas av mediebilden. Uppsatsen fäster även fokus på vilka stereotyper av muslimska kvinnor och invandrare som medierna använder sig av. Materialet består av intervjuer med 13 muslimska kvinnor samt tidigare medieforskning. Slutsatser är att intervjupersonerna och medie- forskningen menar att nyhetsrapporteringen visar en fördomsfull bild av muslimer där den muslimska kvinnan framställs som förtryckt och som ett offer. Samt att medierna ofta skriver om invandrare och muslimer i samband med negativa nyheter. Uppsatsens intervjuer visar att muslimska kvinnor bemöts diskriminerande och fördomsfullt i vardagen. De fördomar som orsakar detta kan skapas eller förstärkas av mediernas framställning.

Den här studiens tar sin utgångspunkt i ett ökat intresse för unga muslimers trosbaserade samhällsengagemang i Sverige. Syftet är titta närmare på vad det är som gör att unga muslimer blivit intresserade av att bli engagerade i en trosbaserad samhällsorganisation och vilken betydelse engagemanget fyller för dem. Genom att fokusera på unga aktiva medlemmar i Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR), avser den här studien att besvara följande forskningsfrågor: (1) Vilka orsaker och faktorer ligger bakom de unga muslimernas beslut att engagera sig, och hur förhåller det sig till beslutet att engagera sig i SMFR?; (2) Vilken betydelse har engagemanget för ungdomarna?; och (3) Hur kan ovanstående svar öka vår teoretiska förståelse om unga muslimers engagemang och dess betydelse? Studien tar sin grund i individuella kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med elva medlemmar på olika positioner i SMFR, där fokus har legat på ungdomarnas personliga berättelser. Det insamlade materialet har sedan analyserats med tematisk narrativanalys och har strukturerats i enlighet med teman som framkommit ur materialet. Materialet har sedan också diskuterats i relation till ett religionssociologiskt teoretiskt ramverk bestående av socialisationsteorin och en kombinerad narrativ teori bestående av Nancy Ammermans (2003) teori om narrativ förhandling mellan självbiografiska (individ) och offentliga (social aktör) narrativ, och Michael Bambergs (2004) teori om kontranarrativ. Resultatet visar att förklaringar till de unga muslimernas intresse går att finna både i betydelsen av den sociala kontexten - i ungdomarnas relation islam, från deras uppväxt (med aktiva föräldrar) och i deras möten med skolan och det svenska samhället – men också i vad som förmedlas i den här kontexten och hur ungdomarna förhåller sig till detta. Två narrativer som återkommande nämns i ungdomarnas berättelser är islam och svenskhet. Uppkomsten av engagemanget beskrivs som en balansgång mellan tillhörighet och motstånd. Studien visar också att engagemanget i SMFR kan tillskrivas praktiska och abstrakta betydelser som båda spelar viktig roll för att förstå dess funktion för ungdomarna. SMFR ses som en organisation som står för någonting som ungdomarna inte mött i tidigare engagemang och där de får med sig verktyg som gör att de får ökad kännedom om sig själva och och ett forum/plattform att agera – både i relation till den egna gruppen och i relation till samhället. Men ungdomarna lyfter också fram vikten av gemenskap och betydelsen SMFR:s starka visioner har. Detta tillsammans driver engagemanget framåt. Studiens teoretiska och metodologiska design både bekräftar och öppnar upp för nya frågor kring unga muslimers engagemang. Resultatet visar att socialisationsprocesser (både primär och sekundär) är en viktig del för att förstå hur intresse för engagemang uppstår, vilket bekräftar tidigare forskning, men reser också frågor kring betydelsen av att se till vad som förmedlas i dessa sociala miljöer och hur det kommer sig att en del narrativer känns mer attraktiva än andra. Men studien visar också att fokus på narrativer genererar nya intressanta frågor kring unga muslimers sätt att reflektera kring identitet och tillhörighet i Sverige. Att diskutera SMFR som företrädare för ett kontranarrativ öppnar upp för nya sätt att se hur unga muslimers engagemang både kan vara ett alternativ för dem som individer och grupp, men också utmana dominerande offentliga narrativer om svenskhet och islam. Studien ger ett par exempel på hur detta kan studeras närmre i nya studier.

I följande uppsats undersöks det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) och hur muslimer beskrivs av partiet efter bomb- och skjutattackerna i Mumbai 2008, fram till 2012. Huvudmaterialet för uppsatsen är publicerade tal från partiets hemsida, vilka analyseras utifrån en kritisk diskursanalys. I talen framgår en specifik terror-diskurs där terrorism uteslutande sammankopplas med islamistiska grupper och organisationer. Terrorism blir synonymt med islamistisk terrorism och terrorister blir uteslutande islamistiska terrorister.

Since Islam and Muslims are often portrayed in connection with terrorism, female oppression and security in Swedish news media, I decided I wanted to write my study on the subject “Islam and Swedish media”.   The aim with this study was to examine whether SVT’s documentary series Jag är muslim (I am Muslim in English) portrays Muslims differently from Swedish news media, and if so – how? To find out whether there was a difference, I used following questions: How are Islam and Muslims portrayed in the documentary series Jag är muslim? Does this documentary series give a different picture of Islam and Muslims than what previous studies have shown? i.e. how Islam and Muslims have been portrayed in Swedish news media according to previous studies. How can the variety and complexity that exists within Islam that is shown in Jag är muslim contribute to reducing the stereotypification of Islam and Muslims in Swedish media? What could explain that Jag är muslim gives a different picture of Islam and Muslims than Swedish news media, if that is the case? The methods I used were qualitative content analysis and abductive method, and the theories used are social constructivism, news logic, news criteria, and the human-interest frame. The conclusion shows that the Muslims participating in Jag är muslim are portrayed as any other Swede, but with some exceptions, such as that many Muslim women wear a veil. Because of this, they are portrayed in a very different way from how they are portrayed in Swedish news media, which is probably caused by the fact that they are shown from a human-interest frame perspective in the series, but from a news criteria perspective in Swedish news media. The Muslims participating in the series do most of the time share opinions, but the fact that Muslims with very different opinions exist are also brought up and discussed.

It is not surprising that the massive Syrian and Afghanistan immigration three years ago, has changed their view towards Islam rules in their new identity creating. But what has been changed? That was my first question in this essay and the answers I got was rules concerned alcohol, prayer, mosque visits and food rules. All this rules requires someone to influence them to take a stand, which lead us to the next question, about how hegemony was exhibited as a factor in how my respondents answered the first question. The theory of hegemony was the analysis instrument of this study and gave me a hypothesis that hegemony probably had something to do with the change of rules, and it had. All these things that I mentioned as changed rules in their new land demands a personal asset and to be legitimized by someone who represents the hegemony.  In order for the hegemony to continue it has to be anonymous and lead for example friends or teachers. It is visible how my respondents talked about matters that had to do with how the changes where in their common sense, where probably hegemony has the strongest attachment, but also how they thought that they made own choices, was also the choice that the hegemony had done before them. Although I took into account the need to be a part of a group, here it showed how the Muslims was included in a group that only had premises from hegemony standard points. The answers for my result was given to me by six secondary school students by semi structured interviews.