Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk. Resultatet i studien visar att eleverna har ett positivt förhållningssätt till elevinflytande och dess demokratiska innebörd. Ämnets praktiska karaktär, lärarens/instruktörens kompetens, delaktigheten i samtal och utvärderingar samt elevernas strävan att utvecklas inom sin idrott uppfattas skapa goda möjligheter till elevinflytande. Eleverna uppfattar att deras bristfälliga kompetens, jämfört med lärarens/instruktörens, kan utgöra förhindrade möjligheter till inflytande. Uppfattningar om att deras åsikter är irrelevanta till ämnets syfte, och att de emellanåt ges inflytande utan ramar, uppfattas vara andra hinder till elevinflytande. Elevinflytande uppfattas som en viktig faktor till lärande, bland annat för att eleverna tillåts göras delaktiga i planering och utformning av lektioner. Genom elevinflytande uppfattar eleverna även att de blir ansvarstagande för deras utveckling, både som idrottsutövare och människor. Ur studien framkommer det även att elevinflytande möjliggör självreflektion och medvetandegör lärandeprocessen i ämnet specialidrott.

Syftet med denna studie har varit att studera den befintliga kompetensen och befintliga organisationen på ett urval nationellt godkända idrottsutbildningar i Sverige inriktade på ishockey. Detta för att kunna analysera huruvida den nuvarande kompetensen kan anses vara tillräcklig i samband med Skolverkets omklassificering av ämnet specialidrott 2017, och de krav som medföljer. Studiens empiri har framkommit efter kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter i de olika verksamheterna. Resultat och analys visar att en klar majoritet av “lärarna” kring ämnet specialidrott inte innehar lämplig akademisk utbildning. Det framgår även att tydligheten kring hur omklassificeringen ska fungera, vem den berör och hur den ska gå till från Skolverkets sida är bristande. Avslutningsvis kan det konstateras att den kompetens som finns kring verksamheterna är hållbar och mätbar när det gäller den specifika idrotten, men när det kommer till det som krävs för att undervisa i skolämnet specialidrott kan den inte bedömas som tillräcklig eftersom många saknar en lärarutbildning och saknar därmed kompetens inom flera områden som en sådan utbildning ger.

Syfte och frågeställningar Denna undersökning syftar till att ur ett genusperspektiv undersöka om elitidrottande tjejers kroppsuppfattning påverkas av sociala medier. Detta har genomförts med hjälp av följande frågeställningar: 1. Hur ser användningen av sociala medier ut bland elitidrottande tjejer? 2. Hur presenterar tjejerna sig på sociala medier? 3. Hur upplever tjejerna att de påverkas av kroppsidealet som framställs på sociala medier? Metod Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ metod där det har genomförts sex semistrukturerade intervjuer med elitidrottande tjejer på gymnasiet där bekvämlighetsurvaletanvändes. För att analysera resultatet har genusteorin använts och diskussionen tolkats utifrån ett behavioristiskt perspektiv. Resultat Resultatet visar att informanterna använder sig av sociala medier upp till fyra timmar per dagoch detta framförallt vid transporter, när de är uttråkade och för att kommunicera med vänner.När respondenterna publicerar material på sina egna kanaler väljer de att framställa sigutifrån det de menar är sin bästa sida, vilket vanligtvis inte speglar den verklighet som tjejerna lever i. Det beror på att de lägger stor vikt vid reaktionerna som kommer med en publicering, i form av likes, kommentarer och följare. Flertalet av de intervjuade beskriver att sociala medier har en stor påverkan på vardagen och att det kan medföra en rad olika konsekvenser, bland annat ätstörningar och jämförelsebeteenden. Slutsats Slutsatsen av studien är att elitidrottande tjejer på gymnasiet, som intervjuats för dennaundersökning, påverkas av de kroppsideal som finns på sociala medier. Detta beror framförallt på mängden bilder som florerar på kvinnor som representerar ett ouppnåeligt idealpå exempelvis Instagram. Genusteorin menar att idealen och förväntningarna kan förklaras genom samhällets konstruktion av vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. / Aim This study aims to investigate from a gender perspective whether elite sports girls are affected by body perception of elite sports girls is affected by social media. This has been done with the help of the following questions: 1. What does the use of social media look like among elite girls? 2. How do the girls present themselves on social media? 3. How do the girls feel that they are influenced by the body ideal that is presented on socialmedia? Method The questions have been answered through a qualitative method where six semi-structuredinterviews have been conducted with elite sports girls in high school where the convenienceselection was used. To analyze the result, the gender theory has been used and the discussioninterpreted with the help of the behaviorist perspective. Results The results show that the informants use social media for up to four hours a day, especially during transport, when they are bored and to communicate with friends. When respondents publish material on their own channels, they choose to present themselves on the basis of what they think is their best side, which usually does not reflect the reality in which the girls live. This is because they attach great importance to the reactions that come with a publication, in the form of likes, comments and followers. Most of the interviewees describe that social media has a great impact on everyday life and that it can have a number of different consequences, including eating disorders and comparative behaviors. Conclusion The conclusion of the study is that elite sports girls in high school, who were interviewed for this survey, are influenced by the body ideals found on social media. This is mainly due to the number of photos that abound on women who represent an unattainable ideal on, for example, Instagram. Gender theory believes that this can be explained by society's construction of what is considered to be female and male, respectively.

Syfte och frågeställning Studiens syfte är att undersöka vilka elever som blir antagna till Nationellt godkändidrottsutbildning (NIU), och vilka faktorer som har varit avgörande för deras val av idrottsprofilerad utbildning. De frågeställningar som studien svarar på är: ● Vilken bakgrund har eleverna som blir antagna till NIU? ● Varför har eleverna sökt till NIU? ● Hur kan elevernas bakgrund förstås utifrån Bourdieus habitusbegrepp? Metod Studiens metod är enkäter för att nå en generaliserad bild av vilka elever som har sökt till NIU. Enkäterna genomfördes på två skolor i Stockholms län, Tibble gymnasium och Midsommarkransens gymnasium. Studien utgår från det teoretiska begreppet habitus som Pierre Bourdieu har utvecklat. Resultat Studiens resultat visar att majoriteten av individerna som söker till NIU är uppväxta i en kärnfamilj, boende i villa eller radhus och med vårdnadshavare som har akademiskutbildning. Individen debuterar i en idrottsförening och börjar utöva sin valda huvudidrott vid sex års ålder, samt en specialisering sker vid cirka 12 års ålder. Individen har också utövat spontanidrott och ägnat sig åt fler än en idrott utöver sin huvudidrott under uppväxten och upplevt ett engagemang från vårdnadshavare. Främsta motivet till att eleverna har sökt till NIU är att utvecklas och att nå elit inom sin idrott. Slutsats Slutsatsen av studien är att individer som blir antagna till NIU är en homogen grupp och har ett starkt idrottshabitus. Merparten av eleverna har gemensamma bakgrundsfaktorer som kännetecknar en god socioekonomisk position. Studien uppmärksammar att individer kan exkluderas och detta ser vi som problematiskt då det inte går i linje med Riksidrottsförbundets “Strategi 2025”. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte  Syftet med studien är att få en inblick i hur ishockeyns elever vid nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) upplever balansen mellan skola och idrott. Studien ska besvara följande frågeställningar:  Hur upplever ishockeyns tidigare NIU-elever skolan? Hur upplever ishockeyns tidigare NIU-elever balansen mellan skola och ishockey? Metod  Studien är genomförd med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet till studien utgick ifrån ett kriterieurval av manliga före-detta NIU-elever med inriktning ishockey som hade påbörjat utbildningen de senaste 10 åren. Totalt genomfördes 5 semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kodades av för att identifiera olika centrala teman. Analysen utgick ifrån studiens teoretiska ramverk; holistiskt perspektiv och KASAM-modellen. Resultat  Eleverna upplevde att utbildningen hade en ojämn kravställning mellan skola och idrott. Eleverna upplevde att det fanns en tydligare kravbild och uppföljning inom idrotten än inom skolan. Eleverna upplevde också att det var skillnad mellan olika elever utifrån kravbild och uppföljning. Resultatet visar också att eleverna upplevde att det saknades ett strukturerat stöd för att klara av balansgången mellan skola och idrott. Detta bidrog till en ökad stress och försämrad prestationsförmåga. Eleverna upplevde också utmaningar med NIU-utbildningens struktur då de upplevde att den inte var anpassad utifrån idrottens struktur. Avslutningsvis visar resultatet att eleverna upplevde den sociala kulturen inom gruppen som en viktig faktor för att framgångsrikt kombinera skola och idrott. Eleverna upplevde att det var enklare att kombinera skola och idrott ifall det var socialt accepterat inom gruppen att vara framgångsrik i skolan. Slutsats  Ishockeyns NIU- elever upplever att utbildningen behöver anpassas utifrån idrottens struktur för att ge eleverna större förutsättningar att kombinera skola och idrott. Eleverna upplever också att det behöver etableras ett tydligare stöd för eleverna när det kommer till att kombinera skola och idrott. Det strukturerade stödet menar eleverna hjälper till att motverka stress och prestationsångest. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Detta arbete letar efter vilka faktorer som får elever att söka sig till samt slutföra sinNationella Idrottsutbildningar (Niu) inom sin valda idrott. Detta kan sedan användas inomföreningar för att få spelare att stanna kvar inom både föreningen och i vissa fall idrotten. Idenna differentiella studie användes en tvärsnittsdesign och data samlades in genom en enkätsom eleverna fick fylla i. De som deltog i enkäten var 56 elever i åldrarna 16-19 år (årskurs1-3 i gymnasiet), både kvinnor och män, eleverna spelade antingen handboll eller innebandy.Data analyserades med oberoende T-test och deskriptiv statistik. T-tester visade på att detfanns en statistiskt signifikant skillnad mellan årskurserna i hur viktig gemenskapen tillträningsgruppen är. Där skattade årskurs 3 högre än årskurs 1. T-test visade ocksåsignifikanta skillnader mellan könen i två variabler. Variablerna tränarnas inflytande ochvikten av att få utöva sin idrott på skoltid och huruvida dessa påverkade deras vilja att sökasig till Niu. För kvinnor verkade tränaren spela större roll och för män så var det viktigare attfå utöva sin idrott på skoltid.Saker som kan missas av denna studie samt potentiella problem är storleken på grupperna.Storleken på grupperna är inte så stor, de flesta har liknande bakgrund så väl som att det ärskolelever som svarat på enkäterna i slutet av en lektion vilket kan leda till att svaren inte ärde mest genomtänkta så väl som lika varandra.För framtida forskning, att kombinera enkäter med intervjuer kan ge både bättre resultat såväl som en djupare insyn i vad samt hur det kommer sig vad eleverna anser vara viktigt fördem att välja Niu och slutföra sin utbildning.Nyckelord: elitidrottsgymnasium, studieavbrott, Niu, handboll, innebandy. / This work seeks to find factors leading to students applying for as well as finishing theirNational sports education (Niu) in their chosen sport. This can later be used within clubs tokeep players within the club or in some cases the sport. In this differential study a crosssectional design was used and data collected through a survey filled in by the students. The56 participants were between the ages of 16-19 years old (year 1-3 in the gymnasium), bothwomen and men, the students played either handball or floorball.The data was analyzed by using independent T-tests and descriptive statistics. The T-testsshowed there was a significant difference between the groups year 1 and year 3 in howimportant the connection to the group is. Where year 3 ranked higher than year 1. The T-testalso showed significant differences between the genders in two variables. The variablesImportance of coach and Importance of practicing their chosen sport during school hours,which impact these had on their will to go to Niu. For women the coach seemed to have ahigher importance and for men getting to practice their chosen sport during school hours wasof a higher importance.A limitation with this study is the sample size of the groups. The sample size is not that large,most are from a similar background as well as it being school students answering the surveysat the end of a class which could lead to the answers not being the most thought-out answersas well similar to each other.4For future research, combining survey answers with interviews might yield better results anda deeper understanding to what as well as how come the students find as important factors fortheir choice to go to Niu and complete their education.Keywords: sport high school, interrupted studies, Niu, handball, floorball.

Abstract:Today, there are great opportunities for students in high school to be able to combine their elite investment in sports with their studies in high school. This education is called NIU and RIG. In the Equestrian world we often talk about equestrian feel, it is a word that is often used in the training of riders. Equestrian feeling is a term that can be defined as a speechless communication between horse and rider (Game,2001).This master thesis in science of Education has as a study area to gain a greater understanding of how equestrian feeling fits into the subject of sports specialization and how students experience getting grades in riding. This study builds on Antonovsky (2005) theory about KASAM ‘’Feeling of context’’. and how the KASAM concept is seen in relation to equestrian feeling and students' experience of getting grades in sport- specialization Sports does not only influence the schools agenda through norms, cultures and unwritten rules - but also the grade assessment themselves in comparisons made between athlete and results within the sports specialization. (Ferry, 2014; Hedberg, 2014; Larneby, 2020).Students and teachers alike believe sports specialization as an education lacks clarity in its assessment criteria. This is evident in the students who seem unable to distinguish whether they are being judged on the basis of their performance or their personality. The results of this study shows that stronger guidelines from the school system, and sports federations are needed on how these assessments should be undertaken. For the moment the experience (shared by coaches, teachers and students) that grading is too fluid endures. The meaning of the term equestrian feeling, on the other hand, do not have a great impact on the assessment in the subject, according to the teachers who were interviewed.The students' experience of comprehensibility, manageability and meaningfulness become important components to take into account in the assessment in Sports Specialization. Their4sense of connection in the relationship, riding and school, is important for the student's elite commitment and further education.Keyword: Equestrian Sport, Equestrian feel, Nationally approved sports (NIU), Sport specialization

江志豪. / "2004年8月". / 論文(哲學碩士)--香港中文大學, 2004. / 附參考文獻. / 附中英文摘要. / "2004 nian 8 yue". / Jiang Zhihao. / Lun wen (zhe xue shuo shi)--Xianggang Zhong wen da xue, 2004. / Fu can kao wen xian. / Fu Zhong Ying wen zhai yao. / 提要 --- p.iv-v / 凡例 --- p.vi-vii / 上編 / Chapter 第一章、 --- 緖言 --- p.1-5 / Chapter 第一節、 --- 釋題 --- p.1-2 / Chapter 第二節、 --- 硏究目的 --- p.3 / Chapter 第三節、 --- 硏究方法 --- p.4-5 / Chapter 第二章、 --- 牛運震生平述略 --- p.6-9 / Chapter 第三章、 --- 牛運震著述考略 --- p.10-21 / Chapter 第一節、 --- 《空山堂全集》 --- p.10-17 / Chapter 第二節、 --- 其他獨立刊行之著述 --- p.17-19 / Chapter 第三節、 --- 待考著述 --- p.19-21 / Chapter 第四章、 --- 清嘉慶以前之文章評論發展槪述 --- p.22-25 / Chapter 第一節、 --- 明代以前之文章評論發展 --- p.22-24 / Chapter 第二節、 --- 明代至清嘉慶以前之文章評論發展 --- p.24-25 / 下編 / Chapter 第一章、 --- 牛運震之文章評論著述 百 --- p.26-191 / Chapter 第一節、 --- 《孟子論文》 --- p.26-80 / Chapter 第二節、 --- 《史記評註》 --- p.81-135 / Chapter 第三節、 --- 《讀史糾謬》 --- p.136-169 / Chapter 第四節、 --- 《論語隨筆》 --- p.170-191 / Chapter 第二章、 --- 牛運震文章評論學之理論主張 --- p.192-236 / Chapter 第一節、 --- 字句 --- p.192-205 / Chapter 第二節、 --- 篇章 --- p.205-216 / Chapter 第三節、 --- 情致 --- p.216-223 / Chapter 第四節、 --- 風格 --- p.223-231 / Chapter 第五節、 --- 評議 --- p.231-236 / Chapter 第三章、 --- 牛運震文章評論學之價值 --- p.237-245 / Chapter 第一節、 --- 選評範圍 --- p.237-240 / Chapter 第二節、 --- 評論內容 --- p.240-244 / Chapter 第三節、 --- 評論形式 --- p.244-245 / Chapter 第四節、 --- 小結 --- p.245 / Chapter 第四章、 --- 總結 --- p.246-248 / 參考書目及論文 --- p.249-257 / Chapter 一、 --- 牛運震著述 --- p.249 / Chapter 二、 --- 其他參考書籍 --- p.250-256 / Chapter 三、 --- 參考論文 --- p.249 / 附錄 --- p.258-268 / Chapter 1. --- 陳預〈《牛空山先生全集》序〉 --- p.258-259 / Chapter 2. --- 張玉樹〈《史記評註》序〉 --- p.260 / Chapter 3. --- 牛鈞〈《史記評註》識語〉 --- p.261 / Chapter 4. --- 張燾〈《論語隨筆》序〉 --- p.262-263 / Chapter 5. --- 牛鈞〈《論語隨筆》識語〉 --- p.264 / Chapter 6. --- 牛鈞〈《詩志》例言) --- p.265-266 / Chapter 7. --- 趙懷玉〈《空山堂文集》序〉 --- p.267 / Chapter 8. --- 牛運震〈《空山堂詩集》序〉 --- p.268

Aim The purpose of my study is to investigate how much resources and focus that are given to the education of goalkeepers on the upper secondary nationally approved sports programmes (NSP) What views do special sports education teachers have on goalkeeping training, and how this should be conducted? Is there access to educated goalkeeper coaches, and if so, how often are these available? Method The study is qualitative and the collection of empirical data is based on semi structured questions and answers received through mail contact and interviews via telephone. My study was based on a total sample where all 30 NSP with floorball in Sweden was contacted. In total, 26 of the surveyed schools participated. The theory of whole and part capacity training has been used as theoretical framework. Results The result shows that it is considered as a very important part of the training to carry out specific goalkeeper training. All schools also run specific strength and cardio training for goalkeepers. However, it is also apparent that there is considerable lack of expertise and resources in terms of educated goalkeeper coaches. In partly due to the lack of research on the goalkeepers’ specific requirements and capabilities, in part because of insufficient knowledge of how and why goalkeeper training should be conducted. There is also an absence of “knowledgeable” and educated goalkeeper coaches. It appears that even at upper secondary schools where there is access to a goalkeeper coach, the accessibility is minimal. The most decisive factor for the availability of goalkeeper coaches is considered to be the economical aspect. One option demanded from both players and coaches is educational material for the development and training for goalkeepers. Conclusions There is a consensus that specific training for goalkeepers, lead by specially educated coaches should be conducted. The results indicate that whole- and part capacity training is seen as the optimal training for specific positions as a goalkeeper. However, there is great discrepancy concerning how the training is actually conducted. In reality, there is very low availability of goalkeeper coaches, which is considered to be due to both lack of financial resources and also lack of skilled trainers. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att ta reda på hur mycket resurser och fokus som läggs på utbildning av målvakter på nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) Vilken uppfattning har lärare i specialidrott om målvaktsträning, och hur denna ska bedrivas? Finns det tillgång till utbildad målvaktstränare, och i så fall hur ofta finns de(n) tillgänglig(a)? Metod Studien är kvalitativ. Empirin är insamlad med hjälp av semistrukturerade frågeställningar via mailkontakt och telefonintervju. Urvalet till min studie baseras på ett totalt urval, där jag kontaktade samtliga 30 NIU med innebandy i Sverige. Totalt svarade 26 av de 30 tillfrågade skolorna. Som teoretiskt ramverk har helhets- och delkapacitetsteorin använts. Resultat Resultatet visar att det anses som en väldigt viktigt del i utbildningen att bedriva specifik målvaktsträning. Samtliga skolor bedriver också specifik styrke- och konditions träning för målvakterna. Det framgår att det är stor brist på kompetens och resurser vad gäller utbildade målvaktstränare. Dels saknas tidigare forskning på just målvakters krav och kapaciteter, dels kunskap om hur och varför målvaktsträning bör bedrivas, men det är även brist på ”kunniga” och utbildade målvaktstränare. Det framgår också att, även där det finns målvaktstränare så är tillgängligheten minimal. Den mest avgörande faktorn för tillgängligheten av målvaktstränare anses den ekonomiska aspekten vara. Ett alternativ som efterfrågas både från aktiva och från tränare är utvecklings- och utbildningsmaterial för just målvakter. Slutsats Det råder enighet om att det bör bedrivas specifik träning för målvakter med specialutbildade tränare. I studiens resultat framkommer att, för just de specifika positioner som en innebandymålvakt har, ses en helhets- och delkapacitetsträning som en optimal träning. Det föreligger dock en stor diskrepans mot hur träningen faktiskt bedrivs. I praktiken är det väldigt låg tillgänglighet på målvaktstränare, vilket anses bero på dels brist på ekonomiska resurser, dels brist på kunniga tränare.

Thesis (M.Phil.)--Hong Kong University of Science and Technology, 2008. / Includes bibliographical references (p. 81-85).