Syftet med aktuell studie är att belysa lärares och rektorers syn på sina förutsättningar att bedriva kvalitativ NO-undervisning med stöd av kollegiala samarbeten och skolans systematiska kvalitetsarbete. Metodval för studien är en kvalitativ ansats där det empiriska materialet utgjordes av semistrukturerade intervjuer med lärare och rektorer från tre olika skolor. Lärarna hördes genom gruppintervjuer med två till tre deltagare i varje intervju medan rektorerna hördes enskilt. En tematisk analys genomfördes av materialet i syfte att finna relevanta teman kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att NO har låg prioritering på de aktuella skolorna samt att ämnet följs upp resultatmässigt men inte prioriteras i någon större omfattning i den systematiska kvalitetsutvecklingen av undervisningen. Lärarna såg inte heller det systematiska kvalitetsarbetet som ett stöd i utvecklingen av undervisningen utan hade snarare en relativt negativ bild av kvalitetsarbetet. Kompetensutveckling och reflektion kopplat till undervisningen var ovanligt. Dock ansågs kollegiala samarbeten ge stöd i undervisningen enligt merparten av respondenterna då det gav större möjlighet till samplanering, differentierad undervisning och reflektion. Studiens resultat påvisar även att användande av NTA-material kan bidra till utveckling av undervisningen och lärares kompetens. Studien visar på behov av en förändrad inställning till NO-ämnet på nationell nivå, på huvudmannanivå samt på verksamhetsnivå liksom en tydligare kommunikation mellan rektorer och lärare i det systematiska kvalitetsarbetet. / The purpose of this study is to shed light on teachers' and principals' view at their conditions to conduct quality science teaching with the support of collegial collaboration and the systematic quality work of the school. The chosen method for this study is a qualitative approach where the empirical material consisted of semi structured interviews with teachers and principals from three different schools. The teachers were heard through group interviews with two to three participants in each interview while the principals were heard individually. A thematic analysis was conducted to find relevant themes linked to the purpose of the study and research questions. The results show that science has low priority at the schools, also the subject is followed up by results but not prioritized in the systematic quality development. The quality development work was not perceived to be supportive in the education of the teachers, instead the teachers had a relatively negative view on quality work. Competence development and reflection connected to education was unusual. Collegial collaboration was seen to be supportive to teaching by most of the respondents, it benefited co-planning, differentiated education and reflection. Furthermore, the result of the study showed that using NTA-material can contribute to development of education and competence of teachers. The study highlights a need for change in the approach to science education on a national- municipal- and operational level, as well as a clearer communication between principals and teachers when it comes to the systematic quality work.

TIMSS rapporten från 2019 visar att elever i åk 4 som är utlandsfödda eller med utlandsfödda föräldrar, inte har lika höga resultat i naturvetenskap som eleverna med minst en svenskfödd förälder. Forskning visar att det förutsätts att elever har tillgång till ett speciellt fackspråk för att tillägna sig ämneskunskaper. Emellertid är ämnesspecifikt språk abstrakt och begreppsrikt där vardagsord kan få en annan betydelse. Detta innebär att även elever med ett välutvecklat vardagsspråk kan ha svårigheter att ta till sig undervisningens innehåll. Syftet med examensarbetet är att samla kunskaper samt erfarenheter angående språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga elever inom NO-undervisningen i årskurs 1–3. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Insamling av data genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer av lärare både enskilt och med en mindre fokusgrupp. Insamlade data analyserades sedan med hjälp av tematisk analys i sex steg. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder och resurser i undervisningen för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elever att ta del av undervisningen. Lärarna använder sig också av ett transspråkande tillvägagångssätt, där eleverna får använda sina språkliga resurser för att utveckla ämneskunskaper. Genom att översätta ord och begrepp med hjälp av digitala hjälpmedel, studiehandledare, klasskamrater samt i vissa fall lärares egna språkkunskaper, ges eleverna möjligheter att använda sitt modersmål som ett medierande verktyg. Emellertid uppger lärarna att de till viss del saknar organisatoriska förutsättningar för att skapa en språk- och kunskapsutvecklande naturvetenskaplig undervisning för flerspråkiga.

Syftet med denna fallstudie var att studera om det finns någon koppling mellan hur ofta eleverna spenderar sin fritid utomhus och engagemang vid NO-lektioner utomhus. Vidare var det övergripande syftet att genom studien bidra med reflekterande tankar kring skolans roll för att stimulera elevernas naturkontakt och känsla för naturen. Data samlades genom enskilda intervjuer med åtta elever i årskurs ett samt genom en gruppintervju med deras två NO-lärare. Resultatet visade att majoriteten av eleverna tycker om att vara utomhus både på fritiden och vid NO-lektioner och att de flesta av dem gärna ser att de har fler lektioner utomhus, detta trots att de helst spenderar fritiden inomhus. Utifrån denna fallstudie går det inte att dra den generella slutsatsen att elevers inställning till NOundervisning utomhus influeras av hur ofta elever spenderar fritiden ute. I diskussionsdelen ges förslag på hur skolan kan bidra till att elever skapar en kontakt och känsla för naturen.

Denna studie tar avstamp i den fenomenografiska forskningsansatsen och avser att undersöka vilka eventuella möjligheter respektive svårigheter ett antal mellanstadielärare ser med att inkludera samhällsfrågor med naturvetenskapligtinnehåll (SNI) i sin NO-undervisning. För att kunna besvara studiens frågeställning ”Vilka möjligheter respektive svårigheter ser ett antal mellanstadielärare med SNI-baserad NO-undervisning?” har enskilda intervjuer genomförts med totalt elva mellanstadielärare som undervisar i NO-ämnena i årskurs 4-6.  Resultatet visar att lärarna i studien ser såväl möjligheter som svårigheter med att inkludera SNI i NO-undervisningen. Det lärarna framförallt ser som en möjlighet är att SNI bidrar till att skapa autentiska lärsituationer som utgår från elevers verklighet, vilket lärarna upplever ökar elevers motivation och intresse. Vidare beskriver lärarna att SNI-baserad undervisning kan bidra till att elever utvecklar såväl djupa ämneskunskaper som kommunikativa förmågor som är användbara i deras liv utanför skolan. De svårigheter som lärarna främst upplever är att arbete med SNI kräver mycket tid både planeringsmässigt och undervisningsmässigt. Lärarna lyfter även organisatoriska faktorer som de upplever utgör svårigheter med arbetssättet. Vidare menar lärarna att det kan finnas moraliska och emotionella aspekter som kan vara utmanande vid arbete med samhällsfrågor. Slutligen beskriver lärarna att elevers bakgrund, tidigare kunskaper samt ålder kan utgöra en svårighet i SNI-baserad undervisning.

Den naturvetenskapliga undervisningen är viktig för individens förståelse för sin omvärld. I skolan är det utmanade att arbeta med denna förståelse i koppling till elevernas tidigare erfarenheter. Denna studie handlar därför om att undersöka hur elever i årskurs F och 3 förstår sin omvärld. Syftet är att ta reda på vilka föreställningar dessa elever har om fenomen i naturen och hur de kan utvecklas. Studien utgår från en konstruktivistisk syn på elevers förståelse för sin omvärld. För att samla in data kring elevers föreställningar används en digital enkät. Resultatet visar elevernas föreställningar kring vad som händer löven och träden på hösten och vad en växt behöver för att växa. Slutsatsen är att de föreställningar som eleverna i årskurs 3 har är mer djupgående kring förståelse av processer i naturen. De föreställningar som eleverna i årskurs F har visar på en ytlig förståelse av processer i naturen.

En likvärdig undervisning för samtliga elever är det som varje lärare ska ha för avsikt att eftersträva för att, på ett korrekt sätt, förhålla sig till skollagen (SFS 2010:800, 1 kap, 9§). Denna studie syftar till att undersöka hur F-3 lärare arbetar för att uppnå likvärdighet i No- undervisningen, samt om de framhåller specifika hinder för detta. Studien utgår från en tematisk innehållsanalys och datainsamlingen görs genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Genom att definiera olika teman utifrån de svar intervjuerna gav kunde vi se en struktur växa fram. Resultatet indikerar att det finns hinder för att kunna tillgodose eleverna en likvärdig No-undervisning samt ger exempel på hur lärare arbetar för att kompensera dessa. Lärarna lyfter hinder som; olikheter i språklig bakgrund, olikheter i social bakgrund, resurser samt didaktiska val. För att kompensera detta arbetar lärarna framförallt med elevaktiva lektioner, varierad undervisning, samarbetar kollegialt, gör diverse anpassningar och försöker inspirera eleverna till fortsatt lärande.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på fyra pedagogers uppfattningar om fenomenet utomhuspedagogik. Vi har undersökt deras uppfattningar om fördelar och svårigheter med att bedriva utomhuspedagogik i NO-undervisningen. Vi har med vår studie även försökt få en djupare förståelse för vad det är som avgör om man väljer att använda utomhuspedagogik i sin undervisning eller inte. Då vi syftar till att se den enskilda pedagogens uppfattning av fenomenet utomhuspedagogik har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och en fenomenografisk ansats för att analysera vår insamlade data. Resultatet av vår studie visar att de intervjuade pedagogernas uppfattning av utomhuspedagogik är mycket lika varandra och stämmer väl med den bild som andra studier visat. Deras uppfattning om utomhuspedagogik är positiv men trots detta har utomhuspedagogik inte en framträdande roll i deras undervisning.

Den här kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur undervisning om bin och biodling kan möjliggöra lärsituationer inom no-undervisningen med hållbarhetsfokus, genom att undersöka erfarenheter hos pedagoger kring arbetet med bin med fokus på relationer mellan lärare-elev-innehåll. Detta har vi besvarat med följande frågeställning: Vilka relationer utifrån den didaktiska triangeln framkommer då pedagoger resonerar kring undervisning med bin som utgångspunkt? För att kunna formulera vår undersökningsfråga har vi genomfört systematiska sökningar i olika databaser. De källor vi ansåg var av relevans för vår frågeställning har därefter studerats, analyserats och sammanställts i förhållande till vårt syfte. I studien intervjuas fyra pedagoger som alla använder bin och bisamhället som en del i sin undervisning. Resultatet av intervjuerna analyseras sedan med hjälp av den didaktiska triangeln med fokus på relationerna lärare-elev-innehåll. Under analysprocessen utkristalliseras tre beskrivande kategorier för lärsituationer där bin utgör utgångspunkten för undervisningen: Natur, Engagemang och Ämnesintegrering. Utifrån kategorierna gjordes sedan en didaktisk analys av dessa kategorier. Intervjuerna som används i studien är av en semistrukturerad karaktär. Resultatet presenteras utifrån tre frågeställningar: Hur uttrycks framställning, Hur uttrycks erfarenhet? samt Hur uttrycks interaktion? Resultatet visar att naturen som undervisningsmiljö är en viktig del i framställningen när det kommer till undervisning med bin. Genom ett innehåll med bin kan eleverna erfara en medvetenhet om miljöfrågor och hållbar utveckling. Slutligen visar resultaten att lärarna genom interaktion med eleverna, i ett innehåll med bin kan utgå från elevernas behov av lärande och ge det en pedagogisk kontext.

Tidigare studier har visat att elevers intresse för NO-ämnet minskar och att elevers självförtroende försämras i ämnet när de blir äldre. Vidare har forskning visat att elevers intresse i praktiska metoder sjunker med åldern. Därför är det av vikt att forskning bedrivs för att få kunskap om hur lärare kan intressera elever i NO-undervisningen med praktiska moment. Syftet med denna undersökning är att undersöka om elever blir mer intresserade av praktiska moment i NO-undervisningen i årskurserna 4-6 och vad skulle kunna intressera eleverna ytterligare i undervisningen? Undersökningen genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod i form av en enkät som innehöll frågor av både sluten och öppen karaktär. I undersökningen deltog 66 elever från årskurs 4-6 och 6 lärare som bedrev undervisning i de årskurserna. I resultatet framkom att majoriteten av elever och lärare hade en positiv inställning till praktiska moment i undervisningen, samt önskade fler experiment i NO-undervisningen. Lärare beskrev dock faktorer som tidsbrist, personalbrist, materialbrist och för stora klasser som utmaningar för att genomföra mer sådan undervisning. Därtill nämndes svårigheter att hitta relevanta uppgifter. Sammanfattningsvis skulle elevers intresse kunna förbättras med fler praktiska moment, om hindren för detta kan överbryggas. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

I många av skolans ämnen ställs stora krav på elevernas språkliga förmågor gällande läsning, skrivande och begreppsförståelse. Elever i språklig sårbarhet kan möta stora utmaningar i SO- och NO-ämnena där explicit undervisning och scaffolding behövs för att stödja eleverna i ämnesspecifika läs- och skrivaktiviteter. Om undervisningen inte kan möta elevernas språkliga behov och erbjuda adekvat stöttning kan det få stora konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Därför är ett språkutvecklande förhållningssätt en nyckel till en mer tillgänglig undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka hur SO- och NO-lärare på mellanstadiet beskriver att de arbetar språkutvecklande i sina ämnen. I arbetet har en kvalitativ metod använts där datainsamling skett genom fokusgruppssamtal och enskilda intervjuer med 12 mellanstadielärare, varav hälften undervisar i SO och hälften i NO. Resultatet visar att lärarna överlag har en medvetenhet kring språkets betydelse i sina ämnen och att de anser sig ha en roll både som ämneslärare och språklärare. Några slutsatser som kan dras är att det, trots en samstämmig syn, finns stor variation i lärarnas sätt att stötta elever i språklig sårbarhet samt att begrepp som stöttning kan ha olika innebörd för olika lärare. En mängd faktorer kan också påverka hur den språkutvecklande undervisningen gestaltar sig, och de språkliga utmaningar som finns i elevgruppen får konsekvenser för vad man prioriterar att arbeta med. Generellt läggs dock stort fokus på begreppsinlärning och ämnesspråk samt gemensam textläsning.