Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design. I studien deltog åtta stycken sjuksköterskor som tagit examen januari alternativt juni 2014, anställda på fyra olika somatiska avdelningar belägna i Mellansverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet visade att den arbetsrelaterade stressen orsakades av kombinationen mellan de nyutexaminerade sjuksköterskornas inre krav och känslor samt omgivningens yttre påverkan. Hur sjuksköterskorna hanterade den arbetsrelaterade stressen var individuellt och varierande beroende på situation. Att finna stöd hos och ta hjälp av kollegorna, att sänka de egna kraven samt att utveckla ett arbetssätt som passar den enskilda individen visade sig vara effektiva strategier för stresshanteringen. Slutsats: Slutsatsen var att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde flera typer av stress under det första året i yrket. Möjligheten att utvecklas, lära sig att vara snäll mot sig själv samt att kollegorna fanns tillgängliga för att ge hjälp och stöd var förutsättningar som krävdes för att stressen skulle kunna hanteras. / Background: The nursing profession involves a high workload and can thus lead to a perceived work related stress. Newly graduated nurses are particularly susceptible to this type of stress because of their lack of experience in their professional capacity. To develop strategies for managing stress is therefore important for the nurse’s wellbeing. Aim: The aim of the present study was to describe how recently graduated nurses experience and cope with work related stress during the first year in the profession. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. In this study eight nurses participated who graduated in January, alternatively, in June 2014, and were employed at four different somatic wards situated in central Sweden. Data were collected using semistructured interviews and were analyzed with manifest qualitative content analysis. Main Findings: The results showed that work related stress was caused by a combination of the recently graduated nurse’s internal demands, feelings and ambient external influences. How nurses handled work related stress was individual and varied depending on the situation. To find the support and enlist the help of colleagues, to reduce their own requirements and to develop an approach that suits the individual was found to be effective strategies for stress management. Conclusion: The conclusion was that the recently graduated nurses experienced several types of stress during the first year in the profession. The ability to evolve, learn to be kind to yourself and that the colleagues were available to provide assistance and support were prerequisites for managing the stress.

<p>Syftet med denna studie var att belysa olika aspekter av nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i sorg. Studien hade en kvalitativ ansats och data insamlades genom sex stycken bandade intervjuer på tre medicinavdelningar vid ett medelstort sjukhus i mellersta Sverige. Datamaterialet analyserades enligt en manifest metod och ur analysen skapades två huvudteman – relationer och kunskap. Det största temat är relationer som byggs upp av tre underteman och beskriver sjuksköterskans förhållande till närstående, sig själv och övrig vårdpersonal. Temat kunskap innehåller två underteman och beskriver sjuksköterskans kunskapsutveckling och behov av kunskap.</p><p>Slutsatserna från studien är att nyexaminerade sjuksköterskor anser att möta närstående i sorg är en av deras svåraste uppgifter på grund svårigheterna i att tillgodose närståendes individuella behov. Det visade sig även att sjuksköterskorna ansåg att sjuksköterskeutbildningen inte förberett dem tillräckligt för detta. Att lära sig att möta närstående är något som sker i praktiken. Sjuksköterskorna ansåg att det viktigaste i mötet med närstående är att vara närvarande och visa att de är tillängliga snarare än att säga eller göra rätt saker.</p><p>Vidare forskning inom området skulle kunna fokusera på skillnader mellan erfarna och nyexaminerades erfarenheter. En vidare forskning skulle också kunna inbegripa patientens perspektiv.</p> / <p>The aim of this study was to shed light on different aspects of newly graduated nurses’ experiences from interacting with relatives to patients who were dead or dying. The study has a qualitative approach and data was collected from six tape recorded interviews conducted at three medicine wards in a medium sized hospital in the middle of Sweden. The data was analyzed by a manifest content method and two main themes – relationships and knowledge, were derived from it. The largest main theme is relationships, which also contains three sub themes describing the nurse’s relationship to relatives, self and other members of staff. The main theme knowledge contains two sub themes which describes the nurse’s need for and development in knowledge. The study concludes that interacting with grieving relatives is one of the most complicated tasks for the newly graduated nurse. The difficulties were grounded in satisfying the complex needs of the relatives. The nurses stated that the nursing education program didn’t sufficiently prepare them for this, it was something they learnt from real life experience.</p><p>The findings of this study could be beneficial for the nurse education program as well as hospitals to increase their awareness of the difficulties newly graduated nurses experiences when interacting with grieving relatives.</p><p>Further research could involve describing differences between experienced and newly graduated nurses and including the patient’s perspective.</p>

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt att beskriva deras upplevelser av vad stress kan leda till för konsekvenser. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskor har upplevt stress under sin första tid i yrket, bland annat till följd av att det är en tid av osäkerhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor har beskrivit att upplevelsen av stress har minskat med tilltagna kunskaper och erfarenheter samt minskade krav på sig själv i yrkesrollen. Sjuksköterskeyrket har beskrivits vara stressigt på grund av en mängd olika orsaker men det finns åtgärder som kan vidtas för att minska stressen. Stressen har beskrivits kunna leda till konsekvenser både för sjuksköterskan som individ och för omvårdnaden av patienterna, vilket har beskrivits kunna resultera i känslor som frustration och otillräcklighet. I linje med Benners teori kan konstateras att nyutexaminerade sjuksköterskor genomgår en yrkesutveckling vilken leder till en upplevelse av minskad stress. Stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext problem som måste angripas från flera håll. För den nyutexaminerade sjuksköterskan är det av stor vikt att vara snäll mot sig själv i yrkesrollen genom att inte ha för höga krav på sig själv, detta för att kunna utöva sin yrkesroll som innebär att bedriva optimal patientfokuserad omvårdnad. / The aim of the study was to describe newly graduated nurses' experiences of work-related stress and to describe their experiences of what consequences stress can lead to. A descriptive interview study with qualitative approach was used. Data collection was performed by eight semi-structured interviews. The collected data was analyzed using qualitative manifest content analysis. The main result demonstrates that newly graduated nurses experienced stress in the beginning of their profession, partly because it is a time of uncertainty. Newly graduated nurses have described a decreased experience of stress with increased knowledge and experience, and reduced demands on herself in the professional role. Nursing is described to be stressful due to a variety of causes but there are measures that can be used to reduce stress. Stress has been described to cause consequences both for the nurse as an individual and for the care of patients, which has been described to result in feelings such as frustration and inadequacy. In line with Benner's theory it can be stated that newly graduated nurses undergo a professional development which lead to a experience of decreased stress. Stress in the nursing profession is a complex problem that must be dealt with on several fronts. For the newly graduated nurse it is very important that she is gentle with herself in the professional role by not having too high demands on herself to be able to practice her profession, that is carry out optimal patient-focused nursing.

Bakgrund Utveckling av evidensbaserad omvårdnad i klinisk praxis innebär förbättring av kvalitén inom vården. Sjuksköterskestudenter påbörjar förberedelserna för evidensbaserad omvårdnad redan under sin utbildningsperiod, och nyexaminerade sjuksköterskor förväntas i hög grad tillämpa evidensbaserad omvårdnad i klinisk praxis. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors användning av evidensbaserad omvårdnad och vilka faktorer som har betydelse för sjuksköterskors tillämpning av evidensbaserad omvårdnad. Metod En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat Utvecklingen i tillämpning av evidensbaserad omvårdnad bland nyexaminerade sjuksköterskor förefaller oförändrad eller avtagande under senaste decenniet. Mest tillämpad evidensbaserad omvårdnad är Instrumentell forskningsanvändning. Faktorer som har betydelse för sjuksköterskors tillämpning av evidensbaserad omvårdnad är: utbildning, oerfarenhet, stressiga arbetssituationer och stöd i arbetsmiljön. Slutsats Att granska i vilken utsträckning nyexaminerade sjuksköterskor tillämpar evidensbaserad omvårdnad är svårt då begreppet kan tolkas på olika sätt och det är enligt min kunskap fortfarande ett outforskat område. Nyexaminerade sjuksköterskor behöver mer stöd både före och efter examen för att utveckla sin tillämpning av evidensbaserad omvårdnad. De behöver mer stöd av lärare under utbildningsperioden och av erfarna seniora kollegor på arbetsplatsen. Därutöver krävs ett aktivt ledarskap. / Background Development of evidence-based nursing leads to improvement of the quality of care in clinical practice. Nursing students begin the preparations for evidencebased nursing already during their training period, and newly graduated nurses are highly expected to apply evidence-based nursing in clinical practice. Aim The aim of this review is to describe the newly graduated nurses' use of evidencebased nursing and the factors which are significant for the nurse´s application of evidence-based nursing. Method A literature review based on 16 articles that included both qualitative and quantitative studies. Result The development of application of evidence-based nursing among newly graduated nurses seems unchanged or decreasing in the last decade. The most applied implementation of evidence-based nursing among newly graduated nurses is Instrumental research use. The influential factors are: education, inexperience, stressful work situations and the support they perceive at their workplace. Conclusion In conclusion, this review emerged to that the whole situation of how and which extent newly graduated nurses apply evidence-based nursing is difficult to grasp within my comprehension. Since the apprehension of the concept of applying evidence-based nursing is complex, it is still an unexplored subject. Newly graduated nurses require further extensive support through their pregraduate to the post- graduate period to develop their application of evidencebased nursing. They need more guiding by the teachers, experienced senior colleagues and administrative support at their workplaces.

Alla vill må bra och ha en så god hälsa som möjligt, däremot sker ibland hinder i livet så som arbetslöshet eller konflikter i hemländer som tvingar vissa människor till att fly. Många människor har innan flykten påbörjat en universitetsutbildning eller genomfört den helt när de har anlänt till ett nytt land. Sverige strävar efter en jämlik och god hälsa i samhället. Personerna i denna studie har studerat eller arbetat i hemlandet, helt plötsligt får dem börja om på nytt för att skapa en ny trygghet.   Syftet med denna uppsats var att undersöka psykisk hälsa i förhållande till arbetslöshet bland nyanlända med eftergymnasial utbildning. Detta var för att få en djupare förståelse om deras känslor angående arbetslöshet med en eftergymnasial utbildning och hur dem tänker om sin framtid.   Metoden som användes i följande studie var en empirisk kvalitativ metod där författaren använde sig av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med fem deltagare där fyra av dem var män samt en kvinna i åldern 20-64 år.   Resultatet av denna studie påvisade att nyanlända personer med eftergymnasial utbildning hade sämre psykisk hälsa än vad individen bör ha, detta berodde dels på att de var oroliga inför framtiden och att många utav dem kände att deras tidigare kunskaper från hemlandet hade blivit bortkastade. Personerna hade även ett tillfälligt uppehållstillstånd som var tidsbegränsad vilket medförde frustration mellan dem då de inte visste hur framtiden skulle se ut om de skulle få stanna eller återvända tillbaka till hemlandet.   Slutsatsen av denna studie var att de nyanlända med eftergymnasial utbildning ville att samhället skulle finna en åtgärd för att hjälpa dem att börja arbeta. / The purpose of this study was to examine mental health in relation to unemployment among newly arrived with post-secondary education. This was to get a deeper understanding about their experiences regarding unemployment despite their high education, the focus was on mental health and how they think their future looks like. The method used for the following study was an empirical qualitative method in which the author used the semi-structured interviews. Five participants were interviewed, four men and one woman between the ages 20-64. The results of this study found that newly arrived people with post-secondary education had poor mental health because of worries about the future. They also felt that the education they had received from their country was a waste in Sweden. These people also had a temporary residence permit which brought frustration because their future wasn’t secure. The conclusion of this study was that newly arrived individuals with post-secondary education wanted Psychological help from the society so they could start working.

Abstract The aim of the study is to investigate how class teachers and Swedish L2 teachers perceive their work with recently arrived immigrant pupils in grades F to 3. Six teachers were interviewed about how they teach so that these pupils will achieve the target skills in Swedish as a second language in grade 3, and about their view of the integration of newly arrived pupils in the ordinary class and the preparatory class. In the study the teachers say that they lack shared guidelines for receiving newly arrived pupils and that the charting of the pupils is inadequate. The teachers prefer direct placement in the ordinary class because the pupils learn from others and improve in their zone of proximal development. The informants feel that they have sufficient training to teach newly arrived pupils and that working with them contributes to their professional development. The results of the study indicate that development-based teaching can benefit newly arrived pupils. The teachers say that they teach many words and concepts and use concrete material.

No description available.

Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett transkulturellt perspektiv undersöka hur barnmorskor på barnmorskemottagning upplevde mötet med nyanlända kvinnor. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex stycken barnmorskor i norra Sverige. Materialet skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det resulterade i nio subkategorier som samlades under tre kategorier och slutligen under ett övergripande tema. Resultatet: De tre kategorierna blev: Barnmorskor balanserar mellan det personliga och professionella engagemanget i mötet med nyanlända kvinnor, Språkliga barriärer och tidspress ger andra förutsättningar som kan påverka vården samt Fusion av olika kulturer uppskattas men bidrar till krockar i mötena mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor. Barnmorskorna beskrev många svårigheter i att vårda nyanlända kvinnor men de flesta barnmorskorna uttryckte en önskan om att jobba med dessa kvinnor och sökte aktivt efter sätt att utvecklas i sitt arbete. Slutsats: Kulturella skillnader mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor påverkar mötet. Nyanlända kvinnor upplevs inte ha samma möjlighet att tillgodogöra sig vården och har därför större risk för ohälsa. Det finns ett ökat behov av utbildade professionella tolkar i Sverige. Mer utbildning, tid och resurser till dessa möten skulle kunna minska barnmorskornas frustration och troligtvis också öka hälsovinsterna för nyanlända kvinnor. / Objective: The aim of the study was to explore from a transcultural perspective, how midwives within Swedish maternity care units experienced meetings with newly arrived women. Methods: A qualitative interview study was conducted with six midwives in northern Sweden and analyzed with the help of content analysis. Nine subcategories, three categories and one theme emerged. Results: The results of the project were summarized in three categories: Midwifes balance between the personal and professional commitment in the meeting with newly arrived women. Language barriers and time constraints provide other conditions which may affect care and The fusion of different cultures was appreciated but contributes to clashes in the encounter between midwifes and newly arrived women. The majority of these midwives expressed a desire to work with these women and actively sought ways to develop their skills. Conclusion: Cultural differences affect the meeting between midwives and newly arrived women. Newly arrived women does not have the same opportunity to benefit from healthcare and may be at greater risk for illness. There is a great need for professional interpreters in Sweden. More education, time and resources would probably ease the midwives' frustration and increase the health benefits for newly arrived women.

The aim of this bachelor thesis is to explore the information literacy of newly arrived people and to obtain knowledge about how they are looking for important information. The research questions are as follows: How do newly arrived people access information in the new society? What strategies do they use to overcome the difficulties/obstacles?How do newly arrived people learn about being information literate? Previous research has examined the importance of information literacy of newly arrived people and discussed how they are looking for important information. In this work, in order to gain an empirical insight, semi-structured interviews were conducted with seven women from Syria. The timeframe for the collection of this empirical data was more than two months. The results conveyed that the ‘newly arrived people’ are looking for important information by friends, relatives and social network. Said individuals have a tendancy to spend copious amounts of time to gain reliable and relevant information. Likewise, newly arrived people are in need of more support which would require further facilitation when entering into the labour market and integrating into society. The analysis also provided traits of newly arrived people needing more support and help learning about information literacy. What can be concluded, is that the newly arrived people did not have enough knowledge about library instructions when offering services. Among other issues, the results showed a great interest in culture, as well as an ambition to learn language and more about society, especially the new arrivals whom are looking for jobs despite the fact that they have been in the country for a short period.

The aim is to study the newly arrived pupils'participation in the preparatory class (FBK) and regular class and how teachers support the newly arrived pupilsin the classroom for three daysat each school. The study is based on a qualitative method with three observations at each school. Observations in two different schools, one in a preparation class and the other one in a regular class. Our study showed that the newly arrived pupils in the preparation class had more chance to participate, learn and develop with the help of the teachers. On the other hand,the newly arrived pupils had less participation in the regular class and did not get as much help from the teachers as the other newly arrived pupils got in the preparation class.