Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Fem kategorier bildades som utgjorde faktorer som påverkar den verbala och icke verbala kommunikationen: stöd, miljö, relation, kroppsspråk och beröring. Den ickeverbala kommunikationen är grunden i omvårdnaden av en patient med afasi och omvårdnad och kommunikation interagerar med varandra. För att underlätta kommunikationen med en afatiker kan vårdpersonalen använda sig av olika metoder. Dessa innefattar att tala tydligt och långsamt, vara i samma höjdläge som patienten, ha ögonkontakt, ställa en fråga i taget och observera patientens reaktioner på det som förmedlas genom deras kroppsspråk. Beröring mellan patient och vårdpersonal anses skapa samhörighet och blir ett sätt att kommunicera, detta får även patienten att känna att personalen är närvarande i situationen. Patienten med afasi anses vara i behov av stöd och tröst och genom att visa intresse uppmuntras patienten till att känna förtroende och hopp. Detta kan hjälpa patienten att se möjligheterna och att blicka framåt. Kunskap om kommunikationens betydelse krävs av sjuksköterskan för att patienten med afasi ska få en god vård och bli behandlad med respekt. Detta kan ske genom att ge utbildning till personalen som arbetar med patienter med afasi. Fler studier efterfrågas utifrån patientens perspektiv av kommunikationen med sjuksköterskan och annan vårdpersonal vid afasi efter stroke. / Aphasia can affect both the ability to speak and the comprehension of language and is therefore a challenge for nurses. According to the law of healthcare, the nurse should set up possibilities where the patient is personally involved in their care and in communication. The purpose of this literature study was to enlighten factors that affect verbal and nonverbal communication between the patients with aphasia after a stroke and the nurse. This paper is designed as a literature study, where the articles of the result have been taken from the databases Cinahl and PubMed. Five categories were created which were divided in factors effecting verbal and non verbal communication: support, environment, relations, body language and touch. Nonverbal communication is the foundation of the nursing of a patient with aphasia. To facilitate the communication with a patient with aphasia there are different methods to use. These methods include speaking clear and slow, being at the same height as the patient, keeping eye contact, asking one question at a time and observing the patients reactions on what is mediated, through their body language. The physical contact between patient and medical staff is considered to create solidarity and is a way to communicate. This also makes the patient feel like the staff is present. A patient with aphasia is believed to require support and comfort and by showing interest the patient is encouraged to feel confidence and hope. This can help the patient to see possibilities and a brighter future. Knowledge about the importance of communication is required by the nurse to give the patient with aphasia proper care and to be treated with respect. This can be achieved by educating the staff that works with patients with aphasia. More studies are asked for from the patient’s perspective of communication with the nurse and the patient with aphasia after stroke.

This thesis explores how verbal and nonverbal signs communicate attitudes and the rhetorical functions of such attitudinal signs. Attitudes are regarded as rationalized evaluations of attitudinal objects, and through their manifestation in signs an attitudinal gestalt is communicated. This gestalt is regarded as the audiences perception of the rhetors attitude. It is shown that the attitudinal signs function as ethical, logical and pathetic proofs and that they can create identification between the audience and the rhetor. The signs can have effects on the audiences perception of the attitudinal objects, their perception of the rhetor and influence the social dynamic of the discourse. A three-step method of rhetorical criticism is proposed, where the rhetors display of attitudinal signs is analyzed according to form & meaning, the attitudinal gestalts they convey, and the rhetorical effects they have.

Research has suggested that representational and perceptual systems draw upon some of the same processing structures, and evidence also has accumulated to suggest that representational formats are malleable by instructions. Very little research, however, has considered how nonspeech sounds are internally represented, and the use of audio in systems will often proceed under the assumption that separation of information by modality is sufficient for eliminating information processing conflicts. Three studies examined the representation of nonspeech sounds in working memory. In Experiment 1, a mental scanning paradigm suggested that nonspeech sounds can be flexibly represented in working memory, but also that a universal per-item scanning cost persisted across encoding strategies. Experiment 2 modified the sentence-picture verification task to include nonspeech sounds (i.e., a sound-sentence-picture verification task) and found evidence generally supporting three distinct formats of representation as well as a lingering effect of auditory stimuli for verification times across representational formats. Experiment 3 manipulated three formats of internal representation (verbal, visuospatial imagery, and auditory imagery) for a point estimation sonification task in the presence of three types of interference tasks (verbal, visuospatial, and auditory) in an effort to induce selective processing code (i.e., domain-specific working memory) interference. Results showed no selective interference but instead suggested a general performance decline (i.e., a general representational resource) for the sonification task in the presence of an interference task, regardless of the sonification encoding strategy or the qualitative interference task demands. Results suggested a distinct role of internal representations for nonspeech sounds with respect to cognitive theory. The predictions of the processing codes dimension of the multiple resources construct were not confirmed; possible explanations are explored. The practical implications for the use of nonspeech sounds in applications include a possible response time advantage when an external stimulus and the format of internal representation match.

Thesis (DAppLing)--Macquarie University, Faculty of Human Sciences, Dept. of Linguistics, 2009. / Bibliography: p. 208-233.

Tyrimo problema – vaikų, sergančių autizmu, keliami sunkumai vis labiau įtakoja šeimos gyvenimą. Norėdami išsamiau pažinti autizmo sutrikimu pasižyminčių vaikų asmenybės ir veiklos ypatumus, turime išanalizuoti ir įvertinti šių vaikų funkcionavimą artimiausioje socialinėje aplinkoje, t.y. šeimoje. Todėl mūsų darbe analizuojami vaikų, turinčių autizmo sutrikimą socialinės sąveikos, verbalinės ir neverbalinės komunikacijos bei elgesio vertinimas tėvų požiūriu. Norint nustatyti ir išryškinti autizmo sutrikimu pasižymintiems vaikams būdingus specifinius ypatumus, šios grupės duomenis palyginsime su tėvų, auginančių vaikus, kuriems nediagnozuotas vaikystės autizmo sutrikimas atitinkamais tyrimo rezultatais. Svarbu pabrėžti, kad autizmo sutrikimo problemos veda prie vis didesnių sunkumų vyresniame amžiuje, tad kuo ilgiau į jas nekreipiamas pakankamas dėmesys, tuo sunkesnių pasekmių galime tikėtis. Tikslas – nustatyti sveik��� vaikų ir vaikų turinčių autizmo sutrikimą socialinės sąveikos, verbalinės ir neverbalinės komunikacijos bei elgesio ypatumus, tėvų požiūriu. Uždaviniai: 1. Išanalizuoti ir palyginti vaikų – sveikų ir turinčių autizmo sutrikimą socialinės sąveikos įvertinimus; analizuoti lyties ir amžiaus aspektu. 2. Įvertinti ir palyginti sveikų vaikų ir vaikų turinčių autizmo sutrikimą verbalinę ir neverbalinę komunikaciją; analizuoti lyties ir amžiaus aspektu. 3. Nustatyti ir palyginti elgesio ypatumų įvertinimus sveikų vaikų ir vaikų turinčių autizmo sutrikimą... [toliau žr. visą tekstą] / The problem of research: the difficulties caused by children with autism more and more influence their families. It is often admitted that the child's socialization depends on two trends of processes: the child is influenced by his/her parents and he/she himself/herself develops his/her parents behavior. It’s important the members of family to introduce with peculiarity of autism. Also, estimate the needs of families. That’s why in our job we analyze the autistic children social interaction, verbal and nonverbal communication, behavior peculiarity in the aspect of sex and age. It’s important point, that the problems of autism leading to bigger difficulties in elder age. So, as longer we will not pay enough attention to it as we can expect worse results. The aim: to determine the peculiarities of social interaction, verbal and nonverbal communication and behavior of healthy and autistic children from the point of view of their parents. The tasks: 1. To analyze and compare the evaluation of social interaction of children- healthy and autistic ones; to analyze in the aspect of sex and age. 2.Evaluate and compare verbal and nonverbal communication of healthy and autistic children; to analyze in the aspect of sex and age. 3.To determine and compare evaluation of the peculiarities of healthy and autistic children in their behavior; to analyze in the aspect of sex and age. Hypothesis: the indicators of social interaction, verbal and nonverbal communication and behavior of... [to full text]

Thesis (Ph.D)--University of Wollongong, 2006. / Typescript. Includes bibliographical references: page 294-309.

Thesis (M.A.)--University of Alabama at Birmingham, 2009. / Title from PDF t.p. (viewed June 30, 2010). Additional advisors: Loretta A. Cormier, James C. McCroskey, Larry Powell. Includes bibliographical references (p. 25-29).

Bakgrund: Kommunikation är en tvåvägsinteraktion där information överförs mellan parterna. Att kommunicera, verbalt eller icke-verbalt, innebär att förmedla budskap, dela information och att etablera, förstärka eller påverka relationer. Informationen överförs via språk, ljud eller en kod där det sistnämnda innebär bland annat kroppsspråk. Dessa faktorer är grundläggande för kommunikationen men också för att sjuksköterskor skall kunna utföra en god och säker vård. Därav är det intressant att undersöka faktorer som påverkar kommunikationen och synliggöra dessa för att trygga sjuksköterskors fortsatta arbete med evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet framkom från nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarna sammanfattades och presenterades i fyra huvudteman; språkförbistring, tolkning vid språkförbistring, icke-verbal kommunikation samt sjuksköterske-patienten relationen. Slutsats: Språkförbistring är en faktor som påverkar kommunikationen. En strategi är att använda tolk. Vid ickeverbal kommunikation används andra strategier, framförallt kroppsspråk men även hjälpmedel. Möjligheten till en bra kommunikation påverkas av relationen mellan sjuksköterska och patient. Tiden är en bristvara när svårigheter i kommunikationen uppstår mellan sjuksköterska och patient. / Background: Communication is a two-way interaction where information is transmitted between the parties. Communicating, verbally or non-verbally, involves communicating messages, sharing information and establishing, enhancing or influencing relationships. Information is transmitted via language, audio or code as body language. These factors are essential for communication, but also for nurses to be able to perform good and safe care. Hence, it is interesting to investigate factors that affect communication and make them visible to ensure the nurses' continued work with evidence-based nursing. Purpose: The aim of the literature review was to describe factors that influence communication between nurse and patient based on nurse perspective. Method: A literature review with inductive approach. Result: The result emerged from nine scientific articles of qualitative design. The articles were summarized and presented in four main themes; language barriers, interpretation at linguistic confusion, non-verbal communication and nurse-patient relation. Conclusion: Language barriers is one factor that affects communication. A strategy is to use an interpreter. When using nonverbal communication, other strategies are used, especially body language but also utility aids. The opportunity for a good communication is influenced by the relation between nurse and patient. When difficulties occur in the nurse-patient communication, time becomes a shortcoming.

This diploma is devided into two major parts. Theoretical and practical. In the theoretical part I consider the meaning of touch which is ambiguouse. Fist of all it should express, by the form of art, our desire and necessity to establish into relationship with another human-being, get in touch and get to know each other. By the time of working at this cycle my form is beginning to change. Touch doesn´t only express relationship but they´re also recording my touching, getting to know myself. The practical part of my thesis focus on production figures. It consists of a cycle of paintings, fiberboard of various sizes made by acrylic technique. These paintings capture directly human bodies in positions of touching, proximity, delay. They capture the joy in positions of direct touch againts deprivation when a person is deprived of contact with another person. The starting point of this thesis is personality and emocionality.

Syftet med studien är att undersöka körledares uppfattningar om och arbete med icke-verbal kommunikation med kör. I bakgrundskapitlet belyses tidigare forskning och områdesorienterad litteratur som handlar om icke-verbal kommunikation. Datamaterialet består av tre ostrukturerade kvalitativa intervjuer där tre körledare fått reflektera över begreppet icke-verbal kommunikation, hur de uppfattar begreppet och hur de arbetar med icke-verbal kommunikation i körsammanhang. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det tolkande hermeneutiska perspektivet. I resultatet framkommer att körledare använder sig av olika icke-verbala kommunikationsformer såsom pianot, olika kroppsliga uttryck och rösten. Dessa icke-verbala kommunikationsformer används för att förmedla affekter och undertexter samt för att tolka notbilder. Det framkommer även i resultatet att de tre körledarna har olika syn på dirigering. Vad som är viktigast skiftar från att dirigering är ett otyg till att dirigeringen och tekniken är det viktigaste verktyg en körledare har. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och litteratur. / The purpose of this study is to investigate the conductors' perceptions of and work with non-verbal communication with choir performance. The background chapter describes previous research and literature on nonverbal communication. The results of the study came through three unstructured interviews, where three choir conductors reflected over the term non-verbal communication and how they apprehend the concept. The theoretical perspective underlying this study is the interpretative hermeneutic perspective. The results show that conductors use different non-verbal communication methods in their work with choir. The non-verbal communications that the choir leaders, among other things use are the piano, the voice, but they also how reflect over hos sheet music can be interpreted. It is also apparent that the three conductors have different views on conducting. The conductor’s thoughts rang from that conducting is a bad thing and should be used sparingly. Whilst other say that conducting is the most important tool and should not be neglected. In the conclusion, the results are discussed in relation to previous research and literature.