<p>Sammandrag</p><p>I denna undersökning analyserar vi elevuppsatser från de nationella proven år 2003. Vi studerar samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital och elevernas förmåga att uttrycka röd tråd och relevant innehåll. Detta gör vi genom att studera styckeindelning och genom att analysera innehållsmässiga teman. Eftersom uppsatserna är bedömda dels av elevens lärare och dels av en extern bedömare, så undersöker vi om betygssättningen dem emellan eventuellt skiljer sig åt.</p><p>Vi analyserar 12 uppsatser indelade i två kategorier: Elevkategori 1, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning och elevkategori 2, vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning.</p><p>Resultatet visar att elever oavsett kategori har problem med styckeindelning och att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i förmåga till att skapa en tydlig röd tråd.</p><p>De innehållsmässiga teman som analyserades visade att elever från båda kategorierna är övervägande positivt inställda till sina lärare och till skolan och att hur eleven uppfattar relationer och stämning i klassen beror på hur eleven upplever situationen i skolan. Det som skiljer de båda kategorierna åt är deras motivation och attityd. Eleverna i kategori 1 är mer studieinriktade, medan eleverna i kategori 2 mer upplever skolan som en social arena.</p><p>Betygssättningen skiljer sig åt i sju av uppsatserna. Fem av texterna har fått ett lägre betyg, och två har fått ett högre av de externa bedömarna.</p>

I denna uppsats studeras stadsspråket i Umeå utifrån ett antal infödda och inflyttade Umeåbors subjektiva beskrivningar. Syftet är att beskriva Umeåbors uppfattning om talspråket i Umeå. En övergripande fråga är om det finns en uppfattning om en särskild Umeåsvenska, och hur denna varietet i så fall beskrivs och bedöms av Umeåborna. Vidare undersöks Umeåbornas uppfattning om dialektens betydelse för konstruktion av social identitet samt hur inflyttade Umeåbor resonerar om språklig anpassning till inflyttningsorten. Uppsatsen har en explorativ ansats och syftar till att utifrån en bred frågeställning utforska området för att ge uppslag till fördjupande forskning. Metoden för undersökningen är kvalitativa livsvärldsintervjuer med nio Umeåbor i åldrarna 19–80 år. Resultatet visar att stadsspråket i Umeå utifrån Umeåbornas beskrivningar kan betraktas som en norrländsk regional standardsvenska, och att Umeåsvenskan har betydelse för att konstruera och upprätthålla såväl en norrländsk identitet som en identitet som "stadsbo". Bland de inflyttade syns såväl ett uttalat motstånd mot att anpassa sitt språk som en strävan efter att förstärka en identitet som Umeåbo genom att närma sig Umeåsvenskan.

No description available.

No description available.

I detta arbete undersöker jag hur den nationalsocialistiska organisationen nordiska motståndsrörelsen (NMR) legitimerar sin ideologi i sitt partiprogram. Jag använde en i huvudsak kvalitativ metod. Rent specifikt använde jag mig av en diskursanalytisk ansats, den så kallade diskurspsykologiska ansatsen som framförts av Margaret Wetherell och Jonathan Potter. Denna ansats fungerade som både mitt metodologiska och mitt teoretiska ramverk. Som teoretiskt komplement har jag även använt mig av Antonio Reyes teori om legitimeringsstrategier. I min analys kunde jag identifiera ett flertal diskursiva praktiker med vilka NMR legitimerade sin ideologi. Detta görs genom åberopandet av apokalyptiska framtidscenarior, användandet av en slags politisk korrekthet, delegitimeringen av rådande system, hänvisning till rationalitet samt bruket av en altruistisk och utopisk framställning av den egna ideologin.

I denna uppsats undersöks kodväxling i svenska och danska raptexter, i synnerhet till engelska men även till andra språk. Materialet består av de fem mest spelade låtarna från de fem mest spelade artisterna i respektive land, alltså 50 låtar från 10 artister uppdelat på två länder. Inlånade och integrerade ord med svenska eller danska ändelser, tillsammans med diskursmarkörer och interjektioner, är exkluderade från undersökningen. Resultatet presenteras i procentsats, dvs. X procent av låtarna består av engelsk eller övrig kodväxling. Studien visar att de svenska raptexterna innehåller nästan fem gånger fler kodväxlingar till engelska än de danska, samtidigt som de danska raptexterna innehåller mer än fyra gånger fler kodväxlingar till andra språk än engelska än de svenska. Resultatet sticker ut i förhållande till tidigare forskning, som kommit fram till att flerspråkighet är en förutsättning för att kodväxla – något som resultatet av denna uppsats talar emot. Slutsatsen är dock att vidare forskning krävs för att kunna styrka detta, i synnerhet inom kodväxling i skrift men även kodväxling hos människor som är uppvuxna i multietniska områden.

I Sverige används den nordiska beräkningsmodellen för att beräkna ljudnivån från väg- och spårtrafik i olika miljöer. Modellen har dock inget inbyggt sätt att beräkna den skärmande effekten från byggnader. Vid beräkningar med modellen används därför istället tunna skärmar för att representera byggnader vilket innebär att modellen skulle kunna ge en felaktig skärmeffekt. Detta arbete undersöker därför hur väl modeller som använder helreflekterande skärmar för att representera byggnader stämmer överens med mätningar för att beräkna byggnaders skärmeffekt för spårtrafikbuller. Jämförelsen mellan modell och mätningar gjordes på tre olika platser där X3-tågen Arlanda Express åker. Den uppmätta maximala A-vägda ljudnivån för en tågpassage från mätningarna jämfördes med en simulering av passagen i programmet CadnaA. Mätningarna gjordes med uppställda mikrofoner på var sin sida av en byggnad i närheten av ett järnvägsspår. Skärmeffekten beräknades sedan genom att ta skillnaden mellan ljudnivån från sidan av byggnaden vänd mot tågspåren och ljudnivån på baksidan av byggnaden vid samma sekund.  Resultatet visade att byggnaderna skärmade runt 4 dB(A) mer än vad modellen förutspådde. Den nordiska beräkningsmodellens noggrannhet är 3 db(A) vilket betyder att mätningarna och simuleringen skiljer sig mer än noggrannheten för modellen. I den här undersökningen underskattar alltså den nordiska beräkningsmodellen den skärmande effekten från byggnader.

<p>I avhandlingen behandles dannelse og utvikling av norrøne stedsnavn i tre sogn på Orknøyene fra norrønspråklig tid fram til i dag.</p>

<p>Posters have been used in political communication for more than a century, and are still an important element in the election campaigns. However, few studies have been devoted to the way in which text and image work together in order to obtain the rhetorical goal of making voters vote for a specific party.</p><p>In this study, election posters in the 2002 general election in Sweden from all parties represented in the Swedish parliament are analysed. The context of this specific sample of political communication is described through a sociological approach inspired by Pierre Bourdieu, and through theories of political marketing. The model for analysis of the posters combine semiotics and rhetoric in order to present a model capable of analysing both text and image, and the way in which they are used in order to influence and persuade voters.</p><p>The conclusions are that Swedish parties favour textual messages and not visual elements, and that when visual elements are used, these are mostly portraits of candidates. So apparently, the predominance of visual elements in advertising does not show in election posters. Neither can one claim that personalisation is a predominant element, as the total percentage of posters depicting candidates is quite low. The tendency towards negative campaigning seen in earlier elections is not present in the 2002 posters, and the rhetoric is mostly epideictic and thus aimed at keeping already convinced voters rather than attracting new ones. This might indicate that the posters have lost their role as means of attracting new voters and have become more of an “internal” affair, telling the party’s voters, in a way which presupposes shared points of view, that the party is there to be voted for as always. The posters thus fulfil a symbolic function of binding together adherents rather than attracting newcomers. </p>

I avhandlingen behandles dannelse og utvikling av norrøne stedsnavn i tre sogn på Orknøyene fra norrønspråklig tid fram til i dag.