Denna uppsats visar att både svenska och danska lärarstudenter utan erfarenhet av isländska har så pass mycket förkunskaper med sig från sitt eget modersmål, att de kan förstå det väsentliga av innehållet i enklare isländska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som användes vid denna grannspråksundersökning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og töfrateppið och dels en artikel ur den isländska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara på frågor om innehållet. Det visade sig att tidningstexten förstods bättre än barnbokstexten, av såväl svenskar som av danskar. När det gällde barnbokstexten fanns markanta skillnader mellan svenskars och danskars resultat. Totalt sett hade svenskarna något bättre resultat på undersökningen, detta trots att svenskarna uppgav att de i skolan mottagit betydligt mindre mängd grannspråksundervisning än danskarna. Men detta kan ha att göra med att undersökningens ringa omfattning.

Syftet med uppsatsen är att problematisera hur de nordiska EU-ledamöternas språkaktivitet ser ut när de gör inlägg i EU-parlamentet, vilka språk de använder förutom sitt modersmål och varför de i så fall väljer bort sitt modersmål samt vilka faktorer som medför att språkbruket påverkas. Tidigare forskning om språkval i EU-parlamentet och intervjuer av svenska EU-ledamöter om deras språkanvändning utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på muntliga och transkriberade inlägg som gjordes i EU-kammaren under en tvåårsperiod. De övergripande analytiska ramarna består av både ett kvantitativt, kvalitativt och komparativt perspektiv som intas vid analysen av inläggen. Undersökningen visar att ledamöterna föredrar att tala sitt modersmål i plenum men en del av dem använder i synnerhet engelska men även flera andra språk. Ledamöternas ålder, EU-partigrupper och i viss mån kön tycks påverka deras språkval, med någorlunda tydliga skilda trender i respektive nordiskt EU-land. De svenska ledamöterna använde både endast engelska i ett och samma inlägg och kodväxlade mellan olika språk. Trots att de alltid har tillgång till simultantolkning anpassar ledamöterna sitt språk till framför allt sin målgrupp, som kan vara olika och en del debatterade ärenden. Kodväxling förekommer för det mesta avsiktligt hos framför allt engelskanvändarna. Slutsatsen i uppsatsen är i grunden, trots att parlamentarikerna har full tillgång till tolk och har som uppgift att företräda sina väljare och medborgarna (och därför förväntas att tala sitt modersmål), så är detta inte tillräckligt för att få EU-ledamöterna att tala sitt modersmål i plenum. Som en konsekvens skulle EU-medborgares intresse för EU-frågor kunna minska ytterligare.

I denna studie undersöks skandinavisk grannspråksförståelse på en arbetsplats med anställda från Danmark, Norge och Sverige. Syftet är att ta reda på hur den skandinaviska språkgemenskapen tar sig konkret uttryck på arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och två intervjuer, analyseras med utgångspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. Resultaten visar dels att viss ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förståelsen är asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svårare än sina skandinaviska kolleger att förstå grannspråken. Främst har de svårt att förstå talad danska, och väljer därför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstås däremot betydligt bättre av svenskarna. Den skandinaviska språkgemenskapen på arbetsplatsen kan därför sägas vara partiell. Dessa resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse.

Uppsatsen undersöker grannspråksundervisning inom svenskundervisningen i den svenska skolan samt lärares självskattade grannspråkskompetens och inställning till grannspråkskunskaper och grannspråksundervisning i förhållande till faktorer såsom geografisk lokalisering, examensår och utbildning. Utifrån analys av 112 lärare och lärarstudenters svar på en webbaserad enkätundersökning tecknas en bild av hur grannspråksundervisningen och lärares grannspråkskompetens ser ut idag i förhållande till tidigare undersökningar, samt hur lärares inställning till grannspråkskunskaper och grannspråksundervisning kan förstås i ett språkpolitiskt och läroplansteoretiskt perspektiv. Undersökningen visar att antalet undervisningstimmar ägnade åt grannspråken tycks öka jämfört med resultat från en liknande undersökning 2011 och att färre lärare helt utelämnar grannspråksundervisningen. Vidare tycks komparativa studier vara vanligast. Ifråga om lärares grannspråkskompetens tycks en negativ utveckling ha skett. En större andel än tidigare anger att grannspråksundervisning inte ingick i deras lärarutbildning och en femtedel anger att de inte har tillräcklig kompetens för grannspråksundervisningen. En tredjedel av informanterna anser att grannspråkskunskaper och grannspråksundervisning har liten eller ingen relevans. Den främsta anledningen tycks vara stor stoffträngsel i ämnet och att andra moment har högre prioritet. Examensår har liten påverkan på lärarnas inställning medan geografisk lokalisering tycks ha större påverkan. Tydligaste påverkansfaktorn är huruvida grannspråksundervisning ingått i lärarutbildningen eller inte. Förklaringar till varför grannspråkskunskaper och grannspråksundervisning anses orelevant kan vara att den skandinaviska gemenskapshetstanken inte är lika starkt befäst som tidigare. Forskning visar däremot att effektiv språkundervisning måste vara välplanerad, långsiktig och med starkt institutionellt stöd. Det saknas inom grannspråksundervisningen idag. Därför efterlyser uppsatsen en tydligare vision kring hur de språkpolitiska ambitionerna ska realiseras.

De publikationer som Nordiska Afrikainstitutet (NAI) har publicerat från 1967 till 2014 har skrivits av olika forskare vissa har endast bidragit med ett kapitel i en publicering medans andra har återkommit med flera forskarrapporter under flera år. Trots mångfalden av forskare har de haft ett uppdrag från NAI eller så har NAI valt att publicera deras åsikter på grund av att deras åsikter överstämmer med NAI’s syn om den afrikanska utvecklingen. De endogena faktorer som forskarrapporterna har lyft fram som de främsta anledningar till Afrikas ekonomiska förhållanden under den valda undersökningsperioden har varit ett misslyckat politiskt och ekonomisk system och korruption som har bidragit till att underminera det afrikanska samhället, samt en snabb befolkningstillväxt som urholkar den ekonomiska tillväxten som inte är tillräcklig hög för att absorbera befolkningsökningen. De exogena orsakerna har varit IMF och Världsbanken som har påtvingat Afrika utvecklingsprogram som har bidragit till att öka fattigdomen. Dessa faktorer har gjort att de afrikanska nationerna inte har haft samma utveckling som andra utvecklingsländer på andra kontinenter. NAI har i deras publiceringar återkommit till dessa faktorer som de viktigaste orsakerna till Afrikas underutveckling. / The publications published by Nordic Africa Institute (NAI) from 1967 to 2014 have been written by various researchers. Some have only contributed a chapter in a publication while others have returned with several research reports for several years. Despite the diversity of researchers, they have had a mission from NAI or NAI has chosen to publish their opinions because their views are in line with NAI's views on African development. The endogenous factors that the research reports have emerged as the main reasons for Africa's economic conditions during the chosen investigation period have been a failed political and economic system and corruption that have helped to undermine African society, as well as rapid population growth that jeopardizes economic growth as is not sufficiently high to absorb population growth. The exogenous causes have been the IMF and the World Bank that have forced Africa's development programs that have helped to boost poverty. These factors have meant that the African nations have not had the same development as other developing countries on other continents. NAI has reverted to these factors as the main reasons for Africa's underdevelopment.

Den fotografiska tekniken har ökat explosionsartat på senare år och fortsätter öka, medan alternativa medier stärker sin närvaro på kanten av det svenska medielandskapet. Därför är det vetenskapligt intressant att undersöka hur Nordfront använder bilder för att gestalta män och kvinnor. Utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv är det också relevant att undersöka Nordfronts bildanvändning, eftersom bilden bidrar till att forma människors bild av verkligheten. Syftet med denna studie är således att se hur kvinnor och män, genom bilder, framställs på Nordiska motståndsrörelsens nyhetssajt nordfront.se,utifrån ett genusperspektiv.För att besvara frågeställningarna om hur kvinnor och män gestaltas samt hur ofta de förekommer i bild på nordfront.se kommer studien bestå av två forskningsmetoder. Först en kvantitativ innehållsanalys för att besvara frågeställningen om frekvens och därefter en kvalitativ semiotisk bildanalys för att, på ett djupare plan, kunna analysera hur gestaltningen ser ut. Utifrån resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen är Nordfronts bildinnehåll sedan 2012 är kraftigt icke-jämställt. Det är tydligt, utifrån innehållsanalysens siffror, att bilder på enbart män är en klar majoritet. Resultatet, som sträcker sig från 2012 till2020, visar att ingen tidsenlig skillnad har skett: snarare att det blivit mer icke-jämställt över tid. Sett till det kvalitativa resultatet kan vi peka på en tydlig skillnad på hur kvinnor gestaltas i bild. Deras egna medlemmar framställs enligt det nationalsocialistiska idealet alternativt via anonymiserade bilder bakifrån, medan exempelvis kvinnliga politiker framställs som icke-seriösa och icke-professionella. I huvudsak porträtteras de egna männen som fysiskt starka, men också våldsamma – de syns ofta utöva någon form av kampsport.

This rhetorical study examines the use of myths and the identification process in the Nordic resistance movement's (in Swedish ”Nordiska motståndsrörelsen” or NMR) party program. NMR is a national socialist organization and political party in Sweden. I have used Burke's view of myths and identification and supplemented the study by examining which recipient NMR is trying to reach, in accordance with Black's theory of the second persona. The study was carried out through a myth analysis based on Burke's topoi he found by analyzing Hitler's "Mein kampf" which consists of inborn dignity, projection device, symbolic rebirth and commercial use. The methodological approach to the identification analysis is based on Edward C. Appel's identification analysis called "PAIVE" which stands for pieties, allegiances, interests, values and experiences. The results show that NMR uses myths to a large extent to build narratives about races, common enemies and solutions for a utopian society. The identification markers which exists are mainly based on dichotomies between "us" and the established enemy. NMR also uses several metaphors to convince the reader of their worldview. The study has been done to gain a better understanding of how racist organizations influence us with their rhetoric so that we can more easily see through their “rhetorical tools” and then protect ourselves against them.

I läroplanen för gymnasiet anges att eleverna ska ges möjlighet att utveckla en nordisk identitet. Detta tillfaller svenskämnet då formuleringar om Norden endast återfinns här. I denna uppsats redovisas en fallstudie bestående av en intervjudel med lärare på en gymnasieskola samt en enkät genomförd bland avgångselever på samma skola där två grupper jämförs, elever vid studieförberedande samt vid yrkesförberedande program. Eleverna tillfrågas om både kunskaper om och intresse för det nordiska perspektivet. De får svara på om det anser att det är viktigt att läsa om Norden i skolan, huruvida de identifierar sig som nordiska och om de är intresserade av att lära sig mer och i så fall inom vilket område. Lärarna beskriver hur många timmar de undervisar om det nordiska perspektivet samt på vilket sätt. Dessutom redogör det för sin syn på relevansen av det och ger en självskattning av kunskapsnivån för undervisningen. Tidigare forskning lyfter fram komplexiteten i ämnet identitet. Här beskrivs hur relevans och engagemang utgör själva förutsättningen för en identitet. Då eleverna själva beskriver sina associationer med Norden, framkommer gemenskap, trygghet och igenkänning vara beståndsdelar men också inskränkthet, kyla och egoism. Det visades ett stort engagemang kring frågan om Norden. Över 90 procent av eleverna valde att motivera i fritext vad de svarat på i förvalsfrågorna. Antalet undervisningstimmar har en betydelse för identifieringen, visar genomgången. 65 procent av ungdomarna i det yrkesförberedande klasserna beskrev sig ha en nordisk identitet medan motsvarande siffra för de studieförberedande programmen var 78 procent. De båda grupperna svarade likvärdigt på frågan om det är relevant att läsa om Norden i skolan. Omkring 90 procent anser att det är ganska viktigt eller viktigt. Detta resultat korrelerar med politikernas intentioner om att Norden är relevant och viktigt, även om formuleringarna i de svenska läroplanerna blivit nedtonade under senare år. / <p>Godkänt datum 2021-08-26</p>

Bakgrund: Nätmobbning har länge varit ett omfattande problem bland barn och ungdomar, särskilt i skolverksamheten. I och med den snabba utvecklingen av internet har mobbning börjat uttryckas i en ny domän, nämligen internet. Detta fenomen kallas för cybermobbning. Syfte: Syftet med följande uppsats är att undersöka upplevelsen av nätmobbning samt vilka strategier som finns för att bekämpa nätmobbning. Metod: För att besvara det som efterfrågas i uppsatsen har en litteraturstudie av kvalitativ ansats använts. Resultat: Resultatet visar att barn och ungdomar som utsatts för mobbning kan få bestående problem, både socialt och intellektuellt. Slutsats: Det främjande arbetet bör innehålla information om konsekvenserna av nätmobbning. Vuxna som är uppväxta under andra omständigheter där internet inte varit lika omfattande i vardagen bör även få en vidgad uppfattning av nätmobbning. / Background: Cyberbullying has long been a problem among children and young people and especially in school activities. With the rapid development of the internet, bullying has begun to be expressed in a new arena, namely the internet. This is often called cyberbullying. Purpose: The purpose of the following paper is to investigate the experience of cyberbullying and what possible strategies exist to combat cyberbullying. Method: To answer the purpose, a literature review with qualitative approach has been used. Results: The results show that children and young people who have been bullied can have lasting problems, both socially and intellectually. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the following study is that the promotion work should include information on the consequences of cyberbullying. Adults who grew up in other circumstances where the internet has not been as extensive in everyday life should also have a broader perception of cyberbullying.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för en vikingatida runristares produktion och stil. Studien behandlar 18 runstenar som på olika grunder tillskrivits runristaren Arbjörn. Materialet undersöks metodiskt med hjälp av attribueringsteori. Genomgången resulterar i att ristarens stil kan beskrivas utifrån språkliga och ornamentala drag. Ett försök att datera produktionen förlägger Arbjörns verksamhet till mitten av 1000-talet och framåt, eventuellt senare än vad tidigare antagits. Vidare kan samtliga behandlade runstenar förutom en visas sammanhängande som attribuerade till ristaren. En ny runsten attribueras till Arbjörn.