This master thesis examins how Danish, Swedish, Norwegian and Icelandic affects the choir sounds. I chose four different psalms (one from each country) and rehearsed with three different ensembles to examine the factors: legato/staccato, tempo, intonation, phrasing and balance. While it may not be possible to conclude anything, I did find these tendencies:- Legato/staccato: There was a tendency to drop the legato in Danish and Norwegian - Phrasing: The mst singers sang with a better phrasing the second time, but there was a tendency to hesitate more when singing in Danish and Norweigan.- Balance: It was connected to the individual singer's comfort with the language.- Intonation: There was a tendency between vowels/diphtongs and it seemed hardere in Danish and Icelandic.- Tempo: The tempo was connected to the phrasing. / <p>Bifogat är ljudexempler från försök med de tre ensembler.</p>

Abstract: Arbetet är en läromedelsanalys som med hjälp av multimodal textanalys undersöker innehåll och utformning av ämnesområdet ”språkförhållanden i Sverige och övriga Norden” i läromedel för gymnasiets Svenska 2. Studien ämnar besvara frågorna: 1. Hur ser urvalet av material ut i de undersökta läromedlen när det gäller området nordiska språk? 2. I vilket sammanhang presenteras nordiska språk i de undersökta läromedlen? 3. Vilka modaliteter används i läromedlen? Resultaten visar att texter på de nordiska språken lyser med sin frånvaro i de delar av läroböckerna som rör språkförhållanden i Norden. I den mån texter på originalspråk används förekommer de oftast i en litteraturhistorisk kontext, och i urvalet framträder Henrik Ibsen som den oftast citerade författaren på originalspråk, genom främst utdrag ur Et dukkehjem men också Gengangare. Läroböckerna kombinerar ofta de nordiska grannspråken med de nationella mino-ritetsspråken, och det är således svårt att skilja på dessa moment. En av läroböckerna utmärker sig genom att ha en global inramning och börja i världens språk, för att sedan zooma in på de nordiska språken och minoritetsspråken. Resterande böcker tar avstamp i Sverige och det svenska språket. De modaliteter som används är bilder (fotografier och teckningar), skrift samt hänvisningar till internetsidor som inte hör till läroböckerna. Dessa internetsidor kan vara exakt hänvisade genom utskrivna länkar och namn eller enbart bestå av upp-maningar till att söka vidare på internet. Syftet är oftast att låta eleverna fördjupa sig i ett ämne, det saknas däremot tillgång eller hänvisningar till ljudfiler eller andra källor som skulle kunna illustrera den verbala delen av språken.Studien visar att läroböckerna i huvudsak är förenliga med ämnesplanen för Svenska 2 på gymnasiet. De olika läroboksvalen innebär dock olika konsekvenser för eleverna, i huvudsak i form av kompromisser mellan djup i ämnet och variation av materialet, samt hur mycket eget bestämmande eleverna kan utöva.

Denna uppsats behandlar två medeltida diplom, utfärdade år 1449 respektive 1450 i Stockholm, varav det första är ett gåvobrev och det andra ett pantsättningsbrev. Syftena med uppsatsen är dels att göra filologiska utgåvor av de två diplomen med översättningar och kommentarer, dels att genom en morfologisk stickprovsundersökning få en bild av det svenska kasussystemets upplösning under mitten av 1400-talet. Materialet utgörs av två diplomtexter på 301 respektive 226 ord. Den morfologiska analysen utförs med hjälp av standardverk i ämnet och behandlar substantiv, pronomina och adjektiv, samt undersöker i vilken grad äldre fornsvensk grammatik upprätthålls. Dessutom görs också översiktliga paleografiska och ortografiska analyser av de båda diplomen. Slutsatsen är att det i dem finns tydliga spår av kasussystemets upplösning, dock i olika hög grad i diplomet skrivet 1449 och det skrivet 1450, och att särskilt dativ och äldre genitiv är på väg att försvinna, med undantag för genitiv-s och dativ pluralis.

The purpose of this critical discourse analysis study is to analyse Swedish and international legislation to determine if it is possible to restrict the use of religious symbols among extreme right movements. To contextualise the analysis material it is prudent to describe the rise and development of Nordic neo-paganism and its connections to extreme right movements. Since the runes in this study share some history with the swastika in Nazi Germany some context about the history of this symbol is also provided. I have divided the analysis into two sections: The first part evaluates legislation and includes the Swedish contitutional law (RF), the European convention on human rights (ECHR) as well as the Swedish discrimination law. The analysis also includes legislative information from the Swedish government agencies called the Chancellor of Justice and the Swedish Agency for Support to Faith Communities. The second part of the analysis focuses on two political extreme right parties called The Nordic resistance movement (NRM) and the Swedish party (SP) as well as their symbols, the tyr rune and the helmet of terror. The result of the analysis shows that it is not possible to limit the religious legislations’ inner core, which stipulates the rights of belief and freedom from it. It is however possible to make limitations in the legislations’ outer core which is mainly comprised of the freedom of speech dimension of the religious freedom.

This essay examines how different antisemitic attitudes, conspiracy theories and ideas are communicated through the party program of the Nordic resistance movement (in Swedish ‘Nordiska motståndsrörelsen). The Nordic resistance movement is one of Sweden’s leading right-wing extremist groups and is a national socialist organisation and political party. The ideology of the Nordic resistance movement is heavily influenced by antisemitic beliefs, and they see the world through a prism where the society is occupied by a global Jewish conspiracy. To be available to identify the patterns of antisemitism in the party program, I have gathered and used previous research about antisemitism. Through research, I have explained and created different ideal types of antisemitism that have their own characteristics. The ideal types are then used in an ideal-type analysis on the party program to identify what types of antisemitism that are present. In summary, the analysis show that all types of antisemitism are expressed in the party program with the perception of a global Jewish conspiracy and cultural Marxism at is core.

I vikingatida nordiska runinskrifter brukas normalt inga dubbelteckningar. Syftet med studien är att analysera ordinterna upprepade runor i dessa inskrifter för att undersöka förekomsten av detta, förklaringar till detta, samt eventuella samband mellan olika typer av ordintern dubbelteckning och regionalitet, datering, materialtyp, etc. Som metod sökte jag i Samnordisk runtextdatabas och Runor. Källor som bland annat Sveriges runinskrifter samt Danmarks runeindskrifter användes för att kategorisera förklaringar till dubbelteckning. Resultatet visade att av samtliga funna vikingatida nordiska runinskrifter hade 150 (ca 5 %) ordintern dubbelteckning (totalt 188 belägg). Dubbelteckning visade sig vara ett heterogent fenomen med flera mycket olika förklaringar. Ca en tredjedel av beläggen hade dessutom fler än en möjlig förklaring, alternativt flera samverkande möjliga förklaringar. Vanligast var föga överraskande de förklaringar kopplade till olika form av felristning eller felläsning (ca 50 % av beläggen). Inga större, men likväl diverse mindre samband kunde heller identifieras mellan olika typer av dubbelteckning och olika relevanta bakgrundsfaktorer såsom regionalitet och datering.

This thesis deals with the assessment of school texts by students in Swedish upper-secondary school or in the corresponding adult education and concentrates on what differs between the grades Pass and Fail. The 60 texts used in the survey come from the 1997 archives of the national test construction group. A questionnaire to teachers asks what criteria are most important when distinguishing between Pass and Fail. The five criteria pointed out are Holistic scoring, Relevant content, The connecting thought, Sentence structure and How the student has followed the instructions. The most salient result regarding grades is the difference between grades from the students’ own teachers and from the independent assessors. Ten texts have received a Fail from the student’s own teacher, but as many as 35 get an average Fail from three assessors. There is variation in assessment, but 18 Fail texts and 18 Pass texts get a unanimous grade. Quantitative analyses of the 60 texts show a definite correlation between grade and number of words. However, the Fail-groups among narrative, expository and argumentative texts contain both the shortest and the longest texts. School texts are longer now than thirty years ago, especially texts with low grades. Sentences and words have become shorter. Coherence is investigated by a method of reference cohesion. No clear difference between Pass and Fail texts can be found, but between types of essay topics. Also important is the organization of the text and its paragraphs, a factor which separates Fail and Pass texts. Various aspects of sentence structure show better results in the Pass texts. The thesis is concluded with a commentary on the demands of the last compulsory course in Swedish. The needed level is argued to be the ability to write for an unknown reader.

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två uppslagsord i Svenska Akademiens Ordlista 2006: bautasten och bauta-. Övergripande syfte är att beskriva och förklara lexikala förändringar hos ord bildade med bauta(-) i svenskan under perioden 1664–2006, med särskild hänsyn till dessa förändringars relation till ordens etableringsgrad. Materialet består av 838 belägg för ord bildade med baut- eller böt-, och därutöver undersöks 30 ordböcker. Ordet bautasten är ett isländskt lånord i svenskan. Undersökningen av fornvästnordiska ord visar att bautasteinn kan vara ’sten som är slagen ned i jorden’ eller ’sten rest över en fallen krigare’, två betydelser som kan sammanföras i betydelsen ’minnessten’. Denna betydelse framträder också tydligt i samtliga texter. Historiens höga status under stormaktstiden har haft stor betydelse för att ordet bautasten lånades in i svenskan år 1664. Språkstrukturella faktorer har sannolikt lett till att ordet har uppmärksammats och att det har kunnat användas i svenskan. Under perioden 1664–1790 har etableringsgraden hos bautasten inte har varit hög, men vissa tecken tyder på att den höjs under perioden. Fram till ca 1900 stiger etableringsgraden hos bautasten, men den avtar sedan fram till 1973. I avhandlingen antas att ordets växlande etableringsgrad har varit beroende av synen på historien. I början av 1970-talet stiger etableringsgraden åter hos bautasten och 1985 finns första belägget för bauta- som förstärkande förled, vilket med stor sannolikhet har sin orsak att söka hos den stora populariteten hos och spridningen av seriealbumet Asterix. Förleden bauta- har visat sig vara mycket användbar som förstärkande förled. I materialet finns 3 ord bildade med bauta(-) som inte är etablerade i språksamfundet. / The starting point for the dissertation is two entry words in Svenska Akademiens Ordlista (SAOL 13, 2006): bautasten and bauta-. The overall purpose is to describe and explain lexical changes in words created with bauta(-) in the Swedish language during 1664–2006, placing particular em¬phasis on these changes in relation to the degree of establish¬ment. The material consists of 838 pieces of evidence of words created with baut- or böt- and, in addition, 30 dictionaries are exam¬ined. The word bautasten (‘menhir’, ‘standing stone’) is an Icelandic loan word in the Swedish lan¬guage. The examination of Old West Norse words shows that bautasteinn can be ’sten som är slagen ned i jorden’ (‘stone beaten into the ground’) or ’sten rest över en fallen krigare’ (‘stone erected over a fallen warrior’), two meanings which can be brought together in the meaning ’minnessten’ (‘memorial monument’). This meaning also clearly appears in all texts. The high status of history during the Swedish Age of Greatness was significant for the inclu¬sion of the word bautasten into the Swedish language in 1664. Language-structural factors have likely lead to the word being noticed as well as made it possible to use in the Swedish language. During 1664–1790, the degree of establishment of bautasten was not high, but there are indi¬cations that it increased during the period. Until about 1900, the degree of estab¬lish¬ment of bautasten increased, but then it decreased up until 1973. In the disserta¬tion it is assumed that the varying degree of establishment has been dependent on the view of history. In the beginning of the 1970s, the degree of establishment of bautasten increased once again and in 1985, the first instance of bauta- as an augmentative prefix appears, which most likely can be attributed to the great popularity and wide spread of the cartoon magazine Asterix. The prefix bauta- has proven to be very usable as an augmentative. There are 3 words created with bauta(-) in the material that are not established in the language community

Avhandlingen rymmer en ”stor” och en ”liten” berättelse. Den lilla berättelsen börjar omkring 1870 och handlar om Nordiska museet och dess grundläggare Artur Hazelius. Den stora berättelsen tar sin början i 1800-talets första decennier och förankrar det kulturhistoriska museiväsendets framväxt och formering i en mera vidsträckt och kronologiskt utsträckt historie- och museipolitisk kontext. 1800-talet har karaktäriserats som en period av stark statlig mobilisering på det musei- och historiepolitiska fältet. Avhandlingen visar att det var osäkert vilken roll staten skulle spela. Det var osäkert vilket slags offentlighet som museerna tillhörde, vilka syften museer fyllde och hur de skulle utformas. Det var omtvistat vem som ägde fornminnena. Två rörelser kan urskiljas. Den ena rörelsen ville åstadkomma ett långtgående statligt ansvar för historiebevarandet. Den andra rörelsen var framväxten av ett civilsamhälleligt associationsväsende på historiebevarandets område. Historie- och museipolitikens grunddrag kännetecknades av spänningarna mellan dessa rörelser. Den stora berättelsen överlappar den lilla berättelsen om Nordiska museet och Artur Hazelius. Avhandlingen belyser det spelrum som de övergripande osäkerheterna om historiebevarandets mål och organisering lämnade åt Artur Hazelius och hur Nordiska museets utveckling efter hand kom att ge återverkningar på hela det historie- och museipolitiska området. Den belyser också hur Nordiska museets stegvisa etablering som kulturhistoriskt centralmuseum påverkades av det kulturhistoriska museiväsendets professionalisering. I avhandlingen är det historiografiska perspektivet centralt. Ett utmärkande drag för den dubbla historia som avhandlingen berättar är den betydelse som historieskrivningen har haft, både för formeringen av det kulturhistoriska museiväsendet och för efterhandsförståelsen av detsamma. / This thesis traces and analyses important changes in cultural heritage and museum politics during the 19th century. It tells two overlapping narratives. One is about the museum founder Artur Hazelius and the creation and expansion of The Nordic Museum (Nordiska museet). The other concerns the indecisive construction of meaning and organisational forms for state responsibility for the cultural heritage. The latter story begins in 1810 and the former in 1872. The 19th century is commonly described as the breakthrough for a new era, a time when the cultural heritage became a matter of the state and a part of state promoted nationalism. This thesis instead sheds light on the uncertainties, hesitations and conflicts involved in the construction of national cultural heritage politics and practices. It emphasises the alternatives to state administration that were launched and the crucial role played by associations and voluntary organisation in the preservation of the cultural heritage. It observes the significance of histories and of counter-histories in the controversies over the ownership of and responsibility for the cultural heritage. The way different political positions grow out of conflicting stories of institutional origin is considered. The thesis also focuses on the gradual emergence of a museum profession and its implications for the development of the Nordic Museum and for museum politics in general.

Syftet med uppsatsen är att utifrån intern strategi och anställdas uppfattning undersöka hur ett varuhus ​inom High-End-segmentet arbetar med att differentiera sitt fysiska erbjudande. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida detta skulle kunna vara ett sätt att bemöta den ökade konkurrensen från E-handeln.  De teorier som har legat till grund för studiens analysmodell är teorin om The Five Products Levels samt immateriella värdens kompletterande effekten på differentieringen av ett erbjudande.  Studien baseras på primär- och sekundärdata av Nordiska Kompaniet (NK). Kvalitativ primärdata erhölls från semistrukturerade intervjuer med personer i strategisk position på NK och anställda i varuhuset. Respondenterna valdes utifrån ett strategiskt urval. Sekundärdata från externa källor användes som komplement.  ​Studien visar att NK har möjlighet att konkurrera med E-handeln med ett fysisk erbjudande, genom en unik upplevelse som sträcker sig utanför köpögonblicket. NK kan konkurrera genom att positionera sig inom områden som E-handeln behärskar sämre. Områden som E-handeln i dagsläget ej anses behärska på grund av dess svårigheter att bygga starka kundrelationer samt endast digital närvaro där fysiska upplevelser går förlorade. / The purpose of the thesis is to, based on internal strategy and the employees' perception, investigate how a department store within the High-End segment works to differentiate its physical offering. Furthermore, the thesis aims to investigate whether this could be a response to the increased competition from E-commerce.  The theories that have formed the basis of the study's model of analysis are the theory of The Five Products Levels and the complementary effect of intangible values on the differentiation of an offer.  The study is based on primary and secondary data of Nordiska Kompaniet (NK). Qualitative primary data was obtained from semi-structured interviews with people in strategic positions at NK and department store staff. The respondents were selected based on a strategic selection. Secondary data from external sources were used as a complement.  The study shows that NK has the opportunity to compete with E-commerce with a physical offer, through a unique experience that extends beyond the moment of purchase. NK can compete by positioning itself in areas that E-commerce masters less. Areas that E-commerce currently does not master due to its difficulties in building strong customer relationships and only digital presence where physical experiences are lost.