Undersökningens syfte är att studera vilken syn på kön som finns inom forskningsfältet språk och kön, ett forskningsfält som handlar om hur kön påverkar människors språk.  Hur har synen på kön förändrats över tid och hur ser forskningsfältets relation ut till genusvetenskapen och andra liknande språkvetenskapliga fält? Konferensserien Nordiska konferensen om språk och kön samt konferensen Könsroller i språk används för en diskursanalytisk analys av hur tvåkönsnormer och flerkönsnormer uttrycks i forskningen. Undersöknings resultat visar att forskningsfältet språk och kön har lika mycket tvåkönande idag som för femtio år sedan, men att flerkönande har ökat. Slutsatsen är att forskningsfältet har flera olika syner på kön – både idag och historiskt ­– och att den stora mängden tvåkönande idag kan bero på en svag koppling till genusvetenskapen.

I följande studie undersöks svensklärares arbete med och inställning till grannspråks­under­visning i gymnasieskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Flera tidigare undersökningar pekar på problem såsom att lärare uppskattar sin grannspråks­kompetens som låg och nedprioriterar momentet. Det övergripande syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare arbetar med det centrala innehållet om språken i Norden, hur de betraktar momentet samt hur förutsättningarna för deras undervisning ser ut. Vidare undersöks vilka resurser som skulle kunna krävas för att förstärka undervisningen. Sex svensklärare på gymnasiet har intervjuats individuellt om sina grannspråkserfarenheter i såväl sin lärarutbildning som egen undervisning inom ramen för kursen Svenska 2. Under­sökningen visar att lärarnas självskattade grannspråkskompetens är förhållandevis låg, att stoff­trängseln i svenskämnet leder till att andra moment prioriteras och att tillgången till lämpligt material är bristfällig. De förbättringsmöjligheter som lärarna föreslår gäller att integrera delar av grannspråksundervisningen i litteraturhistoriemomentet och att resurser läggs på fortbildning och bättre läromedel. Därtill handlar det om att omstrukturera innehållet i kurserna dels för att underlätta elevernas lärandeprogression, dels för att höja kunskaps­områdets status. Undersökningen visar sammantaget att det råder diskrepans mellan språk­politiska intentioner och verkligheten i skolan – ambitionerna har inte realiserats i praktiken.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i och om övriga nordiska språk är organiserad på ämneslärarutbildningen i svenska. Ett delsyfte är att undersöka universitetslärares erfarenhet av att ge sådan nordisk undervisning. Materialet för studien är kursplaner från samtliga 28 ämneslärarutbildningar i svenska. Dessutom har intervjuer via mejl med universitetslektorer som representerar olika typer av kursupplägg genomförts.  Resultatet visar att undervisning i och om nordiska språk med undantag för två lärosäten ges på samtliga ämneslärarutbildningar. Den nordiska undervisningen är oftast begränsad till ett enstaka kursmål eller moment inom kurser i andra ämnen. Vanligast är att det ingår i kurser i språkhistoria eller språksociologi. I själva inriktningen på den nordiska undervisningen är variationen stor: vissa kurser fokuserar på kunskaper om språksituationen i Norden, andra på färdigheter i grannspråken danska och norska.  Mejlintervjuerna med universitetsföreträdare visar att erfarenheterna generellt är goda, men att stoffträngsel är ett stort problem i svenskkurserna och att fördjupade perspektiv inte hinns med i undervisningen.  Slutsatsen blir att undervisningen i övriga nordiska språk inte är likvärdig för alla svensklärarstudenter, vilket rimligtvis får negativa konsekvenser för grannspråksundervisningen i skolan och i förlängningen för den nordiska språkgemenskapen.

Flera saknade länkar i Europas transportnät definierades på mitten av 1980-talet som nödvändiga att bygga för att bidra till att uppnå de EU-politiska målen om fri rörlighet inom gemenskapen, större och jämnare transportflöden inom och mellan medlemsstaterna, ekonomisk tillväxt, en friktionsfri och välfungerande inre marknad, hållbar utveckling samt territoriell, social och ekonomisk sammanhållning. EU och medlemsstaterna initierade mot denna bakgrund transportinfrastrukturprogrammet "Trans-European Networks for Transport", eller det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) på svenska, som en följd av Maastrichtfördraget 1992. I Norden ska den s.k. Nordiska triangeln, som både har pekats ut som ett särskilt prioriterat transportinfrastrukturprojekt i de nu gällande och sannolikt inom kort i de nya EU-riktlinjerna för TEN-T, bidra till att uppnå de ovanstående politiska målen. Syftet med projektet är att sammanbinda Norge, Sverige, Danmark och Finland via uppgraderade och gränsöverskridande vägar, järnvägar och maritim infrastruktur. Förutom att projektet anses förbättra förbindelserna för gods och passagerare inom Norden, skapas bättre möjligheter för större och snabbare transportflöden till och från Centraleuropa, Ryssland och de baltiska länderna. Det västra benet i den Nordiska triangeln, dvs. korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, har varit föremål för diskussion sedan 1980-talet då en högklassig motorväg, järnväg samt en fast förbindelse över eller under Öresund och Fehmarn Bält föreslogs av "European Round Table of Industrialists". Syftet med infrastrukturpaketet var att förbättra transportinfrastrukturen inom korridoren samt få en fast förbindelse till kontinenten. Merparten av paketet har genomförts men en del kvarstår, däribland uppgraderingen av järnvägen, vars planläggning försvåras av det faktum att nationsgränserna medför utmaningar och hinder mot ett förverkligande av detta gränsöverskridande projekt. Syftet med uppsatsen har varit att identifiera och analysera dessa utmaningar och hinder, liksom att ge underlag för förslag i effektiv hantering och motverkan. Med utgångspunkt i institutionell teori och i transaktionskostnadsteori har studien visat att bristen på samordning och internationalisering i transportinfrastrukturplaneringen, med stor sannolikhet, utgör centrala faktorer i förklaringen till varför de tre berörda skandinaviska länderna sedan 1980-talet inte har realiserat en sammanhängande och av alla parter upplevd högklassig järnväg. För att kunna motverka och hantera dessa utmaningar och hinder på ett effektivt sätt bör Norge, Sverige och Danmark överväga att ta större hänsyn till gränsöverskridande infrastrukturplanering i framtida organisations- och styrmodeller för transportinfrastruktursektorn. Anledningen är att den nuvarande institutionella ramen för tillhandahållandet av transportinfrastruktur, förefaller ge upphov till höga transaktionskostnader som försvårar och förhindrar effektiv planering på inter-/multinationell nivå. Ett faktum som kan leda till att eventuellt nödvändig och lönsam transportinfrastruktur inte byggs. En organisatorisk lösning som diskuteras i uppsatsen, och som kan reducera dessa transaktionskostnader, är bildandet av ett Skandinaviskt Trafikverk med internationaliserade och harmoniserade planeringsprocesser. / A number of missing links in the European transport network was, during the mid 1980ies, defined as crucial for the smooth functioning of the internal market, and for ensuring sustainable development, economic growth, improved accessibility as well as economic, social and territorial cohesion. This lead in 1992 to the inclusion of a specific legal basis for the "Trans-European Networks for Transport" (TEN-T) in the Maastricht Treaty. The Nordic Triangle has, since the initiation of TEN-T in 1992, been considered as a priority transport infrastructure project. This is stated in the current and in the proposal for new EU-guidelines for TEN-T. The aim of the project is to contribute to the achievement of the above-mentioned political goals by building and upgrading roads, railways and maritime infrastructure between the Nordic countries. This is thought to improve the passenger and freight transports within the Nordic region but also to central Europe, the Baltic countries and Russia. The western leg of the Nordic Triangle, i.e. the corridor Oslo-Gothenburg-Copenhagen, has been of interest since the 1980s when a continuous motorway, high-speed railways and fixed links over/under the Oresund and the Fehmarn Belt were proposed by the European Round Table of Industrialists. The aim of the infrastructure package was to improve the transport infrastructure in the corridor, and via the above-mentioned tunnel/bridge projects, receive fixed links to central Europe. The majority of these plans have been implemented but some remain unrealized, including the railways, whose planning is complicated by the fact that the national borders poses challenges and obstacles to the realization of this cross-border infrastructure project. The aim of this paper has been to identify and analyze these challenges and obstacles, and provide proposals on how to restrain and mitigate them. Based on institutional theory and transaction cost theory it was found that the lack of coordination and internationalization in transport infrastructure planning, are two key factors, that explains why the countries in question have not managed to plan and build a continuous and sufficient railway. In order to restrain and mitigate these challenges and obstacles in an efficient way, one must consider to take greater account of cross-border planning in organizational and governance models for the transport infrastructure sector. The fact that the current institutional framework for the provision of transport infrastructure seems to give rise to high transaction costs, that impede or prevent efficient cross-border planning, makes this reasoning even more relevant. An organizational solution that is discussed is the formation of a transnational Scandinavian Transport Administration.

Titel: ESG och finansiell prestationNivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomiFörfattare: Emma Isaksson och Jonna RemmelHandledare: Asif M. HuqDatum: 2024 - MajSyfte: Hållbar utveckling är en viktig fråga för såväl investerare som institutioner. Det medför attföretag måste balansera ekonomisk lönsamhet och hållbarhet, både på kort och lång sikt. Covid19 pandemin har ökat intresset för hur hållbarhet påverkar den finansiella prestationen, menforskningen om sambandet mellan ESG och den finansiella prestationen har gett tvetydiga resultat.Då Sverige hade ett annorlunda angreppssätt under pandemin blir syftet med denna studie attundersöka svenska börsnoterade företags finansiella prestationer efter covid-19 pandemin utifrånESG-värderingar.Metod: Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats medsekundärdata från Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. Studien omfattar 76 finansiellaföretag från länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland under räkenskapsåren 2017-2023.Datan har analyserats genom statistikprogrammen IBM SPSS samt STATA, där en univariat,bivariat och multivariat analys har tillämpats.Resultat och slutsats: Studien antyder att det inte finns några signifikanta skillnader mellanSverige och de övriga nordiska länderna när det gäller sambandet mellan ESG- betyg samt desstre pelare och finansiell prestation efter covid-19.Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att bygga vidare på tidigare forskning av sambandetmellan ESG och covid-19 genom att fördjupa kunskapen om hur hållbarhetsstrategier, somfokuserar på ESG-betyg, påverkar företags finansiella prestationer efter covid-19. Studien ger nyainsikter och resultat som kan gynna jämförelsen mellan olika branscher.Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie inte fann signifikanta samband utifrån urvalethade det varit intressant att replikera studien med ett utökat urval för att se om resultaten blir mersignifikanta. Då de nordiska länderna liknar varandra hade det varit intressant att studera om detfinns en skillnad mot andra europeiska länder som eventuellt skiljer sig mer. Till sist hade det varitintressant att skilja på Norge, Finland och Danmark för att studera skillnaderna mellan ländernamer djupgående.Nyckelord: Covid-19, ESG (Environmental, Social, and Governance), finansiella prestationer,intressentteorin, legitimitetsteorin, institutionell teori, nordiska länder.

Under stormaktstiden och tiden för det stora nordiska kriget, som utbröt år 1700, var relationen mellan kyrka och stat god. Det var också dessa två som satte premisserna över hur den övriga svenska befolkningen skulle leva ett religiöst liv i enlighet med den evangelisk-lutherska läran. Tidigare forskning har gett oss mycket information om vad förkunnelsens innehåll och syfte var under tiden för det stora nordiska kriget. Hur detta mottogs av karolinerna, d.v.s. de som följde med på Karl XII:s ryska fälttåg, och hur deras religiösa liv såg ut finns det emellertid inte lika mycket information om. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gudsbild och religiositet hos några av karolinerna under det stora nordiska kriget. Tanken är att se hur dessa kom till uttryck och hur karolinerna förhöll sig till detta under fälttåget i allmänhet och i förhållande till striden i synnerhet. Metoden är en kvalitativ textanalys av åtta karoliners dagböcker och memoarer. Det visar sig att karolinernas texter ger uttryck för en närvarande och agerande gud. En gud som hjälpte, räddade, belönade och straffade under både marsch och i strid. Relationen med Gud fanns både på ett kollektivt och ett individuellt plan, där den sistnämnda utmärker sig främst i kontexter i behov av räddning. Både behovet och hoppet om räddning verkar stamma från den tudelade synen karolinerna hade på sig själva som dels ett utvalt folk, men också som syndare. Religiositeten kommer också till uttryck genom deras gudsbild och hur de skulle få den agerande guden att handla till deras fördel eftersom det var en ömsesidig relation det handlade om. Karolinerna behövde i sin tur leva i enlighet med deras syn på ett kristet liv. Detta gällde både ur moraliska aspekter, upprätthållandet av en religiös praxis, samt erkänna Gud när han hade handlat väl mot dem.

Denna sociologiska uppsats syftar till att undersöka svenska myndigheters hantering av våldsbejakande högerextremistiska rörelser. Uppsatsens syfte är att förstå hur svenska myndigheter, i relation till det offentliga rummet, arbetar mot den högerextremistiska våldsbejakande vit makt-miljön och på så vis bidra till förståelse för olika myndigheters olika ansvar. Utifrån hermeneutiken som tolkande metod har telefonintervjuer genomförts med sju personer anställda inom geografiskt spridda kommuner i Sverige, där samtliga är yrkesverksamma som säkerhetssamordnare eller liknande befattningar, samt med en person med anställning inom Polismyndigheten. De teorier som agerat ram för denna undersökning är Rolf Lidskogs diskussion gällande det brottsförebyggande arbetet, social kontroll och social ordning samt Ron Eyerman och Andrew Jamisons bok “Sociala rörelser i en ny tid” och till sist Karl Poppers bok “Det öppna samhället och dess fiender”. Undersökningens resultat har påvisat att kommunernas arbete mot högerextremism skiljer sig åt i omfattning. Kommunerna hanterar detbrottsförebyggande arbetet och polismyndigheten har som uppgift att ingripa när ett lagbrott väl har skett. Det här innebär att nordiska motståndsrörelsen, i linje med fri åsiktsbildning och yttrandefrihetsgrundlagen, har rätt till det offentliga rummet och myndigheter kan endast ingripa om ett brott begås. Detta är något som väcker frustration och ilska inom civilsamhället, då myndigheter framstår som handfallna inför nordiska motståndsrörelsen. / This sociological thesis aims to investigate Swedish authorities’ handling of violent right-wing extremist movements. The purpose of this thesis is to understand how Swedish authorities, in relation to the public domain, work against the violent right-wing extremist white power environment, and in so doing contribute to the understanding of the varying responsibilities of different authoritative bodies. Using hermeneutics as the interpretive method, phone interviews have been conducted with seven people employed by the authorities of geographically disparate municipalities in Sweden, all working as security coordinators or in similar positions, as well as with one person employed by the Swedish Police. The theories that have acted as a framework for this study are those of Rolf Lidskog’s concerning crime prevention, social control and social order, as well as Ron Eyerman’s and Andrew Jamison’s book “Sociala rörelser i en ny tid” (social movements in a new era) and lastly Karl Popper’s book “The open society and its enemies”. The results of the investigation/analysis have shown that the work done by the municipalities against right-wing extremism differs in scope. The municipalities handle crime prevention work and the duty of the Swedish Police is to interfere when a crime has been committed. What follows is that the nordic resistance movement, in accordance with the laws regarding the freedom to form an opinion and the freedom of speech, have access to the public domain and the authorities may only act if a crime is committed. This invokes frustration and fear within the civil society, as authorities often appear powerless/hamstrung in the face of the nordic resistance movement.

<p>Abstract</p><p>Title: DREAMING OF A UNITED ‘NORDEN’ (The North)</p><p>– Four central Nordic actors about the progress and extent of Nordic cooperation</p><p>The Nordic cooperation are often spoken as in terms of a peaceful international cooperation that is built upon a wide range of similarities among its members, such as a common culture, language similarities and a related kind of political system etc. But in spite of the fact that these so called propitious factors are present, many of the attempts that has been made trying to bring the states of the North (Norden) closer together has turned out unsuccessfully. Therefore no far-reaching Nordic cooperation has come to be implemented. The aim of this essay is to find out what the main reasons could be why this has been the case.</p><p>I have chosen to take a closer look at the motives given by the former Nordic Prime ministers Tage Erlander (Sweden), Karl August Fagerholm (Finland), Einar Gerardsen (Norway) and Mauno Koivisto (Finland). To find out their thoughts on this subject I have studied their (political) memoirs. The reason I have chosen these actors is because they have been personally involved in the attempts to deepen the Nordic cooperation, for example in such fields as economics and military defence. When trying to find out what can explain the extent of the Nordic cooperation I’m also interested in finding out if there is a certain kind of motives that are more dominant then others. Is it common culture, interests or leadership which is the most dominant category of motives? These three mentioned categories are taken from arguments given by different schools of international relations theories such as realism, liberalism etc.</p><p>After analysing the memoirs I have been able to come to the conclusion that it according to Erlander, Fagerholm, Gerhardsen and Koivosto are motives concerning interests that have been the most determining factor when talking about motives that can explain the extent of the Nordic cooperation. Further we can conclude that these interests have been of both domestic as well as of international nature. But it also seems like we can’t ignore the case specific conditions when we’re trying to understand international relations, such as the Nordic cooperation.</p>

<p>Uppsatsen har syftat till att belysa Sveriges närområde ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och samtidigt finna faktorer som påverkat Sveriges säkerhetspolitiska rollval. Vidare ämnade uppsatsen att förklara, det vill säga hitta orsaksförklaringar till varför den säkerhetspolitiska miljön i Sveriges närområde ser ut som den gör. Då uppsatsen är att se som teorikonsumerande har svaren sökts genom vald teori som utgår från en regional säkerhetspolitisk analys. Vidare har även ansatser gjort ur Nils Andréns säkerhetspolitiska struktur. De teoretiska ansatserna har sedan använts som analysmodell där fyra nivåer har applicerats på empirin. Dessa har sedan använts för att förklara Sveriges säkerhetspolitiska rollval under två olika epoker. Uppsatsen har dessutom besvarat vilken roll ett nordiskt försvars och säkerhetspolitiskt samarbete får för stabiliteten i Sveriges närområde.</p><p>Svaren till Sveriges säkerhetspolitiska rollval går att finna på nationell, regional och global nivå. Sedan kalla krigets slut har de säkerhetspolitiska förutsättningarna förändrats drastiskt vilket i sin tur medfört till en omprövning av säkerhetspolitiken. Idag har Sverige betydligt större rörlighet då två supermakter inte längre involverar sig i jordens alla hörn. Av den anledningen har Sverige idag involverat sig i säkerhetspolitiskt samarbete som inryms under EU, Nato och även det nordiska samarbetet. Sammantaget går det att konstatera att det nordiska samarbetet är en viktig komponent till stabiliteten i Sveriges närområde och får dessutom ekonomiska och operativa fördelar, då försvaret blir en allt mindre prioriterad verksamhet.</p> / <p>This project aims to illuminate the surroundings of Sweden trough a security policy perspective and thereby find factors which have had an impact on Sweden. Further on the intention is also to explain the immediate surroundings of Sweden in terms of security and find causes to why it looks like it does. This essay has found its answer trough a theory which uses a regional security perspective. The purpose of this essay has also been to describe the foundations of security policy, which has been done trough the security policy structure made by the author Nils Andrén. Furthermore the theory has been applied to the fact presented in the essay.</p><p> The regional security theory has developed an analyze model with four levels, which is brought in to this paper. There has also been a purpose to find out how the Nordic defence co-operation can be used in a sense to maintain a stabilized environment in the surroundings of Sweden. The answer to the first question is to be found in three different levels, domestic, regional and global. There are always an interaction between these levels, whereby there are different answers to been sought. Since the days after the cold war the security policy conditions have changed rapidly which have made an impact on the Swedish security policy. Today we can se a considerable moveability in the European region. This is a gist of a new world order, when we don’t expect two superpowers intruding in every corner and by that reason Sweden are now involved in several military co-operation. Finaly it can be said that this essay have made the conclusion that a Nordic co-operation is vital for the stability in the region of north Europe.</p>

In this thesis, medieval free translation is explored as a text-producing practice as it appears in Alexanders saga, a 13th century Old Norse translation of the medieval Latin epic Alexandreis. The practice is investigated through analyses of (1) the rendering of the source text and (2) the translator’s role in making the target text. The rendering is analyzed through a systematic comparison between source and target text using a method of analysis based on systemic functional linguistics (SFL). Contrary to what was assumed previously, the rendering pro­ves to be consistent in the text, but a surprising result is that the rendering in chapters 2–4 and in chapters 1 and 6–10 respectively represent two significantly dif­ferent patterns, the former being closer to the source text than the latter, pre­sumably due to two different translators. The investigation further confirms an observation in previous research on Old Norse free translation that the rendering of parts in direct speech are closer to the source than that of narrative and descriptive discourse. The rendering is closest where the translator indicates that he is quoting the author of the source text. These patterns are found in both groups of chapters, and as they are confirmed in other Old Norse translations, they might be interpreted as a translation norm. The conceptions of translation are further investigated by examining what kind of text-producing role the translator assumes. It is claimed that, despite the freedom in free ren­dering, the translator assumes the role of intermediary between the source text and the receivers of the target text rather than the role of independent text pro­ducer. From an analysis of the translator’s metatextual additions, it seems as though this is also what the translator assumes the receivers of the text expect him to do. The results indicate the presence of certain conceptions of how translation was to be carried out in West Nordic society. The ”free” translation strategies did not mean freedom from or obliviousness to translation norms, but rather re­late to a specific text-producing practice.