Using social media and norm-breaking material as an empirical touchstone this thesis elaborates, investigates and explores the entangled relationships between humans and technology in social media settings. Guided by uncomfortable, emotional and bodily online sharing the thesis gives voice to stories that are seldom heard, by people whose lives are rarely spoken of. By exploring the performative entanglements of/with/through technology, design and human intent the overall aim is to offer a critical and new understanding of our online togetherness and posthuman becoming. The conceptual framework throughout the thesis is based on posthuman theory and feminist technoscience, two closely connected theories providing a new onto-epistemological way of understanding the world’s becoming. The thesis should be seen as the product of an empirical practice of making theory about digital things, culture, humans and non-humans. By exploring diffraction and touch as not only theoretical standpoints but also hands-on methodology the thesis contributes to the development of new ways of doing research. Important findings arising from the practice of diffraction and touch are Technoemotions – conceptually agents built on a posthuman understanding of how emotions are entangled between and within the phenomenon, becoming important agents in the apparatus creating the phenomenon. Four Technoemotions seem particularly prominent in the material: Trust, Truth, Time and Embodiment. The thesis concludes by providing a discussion on critical alternatives for ethics, politics and power in relation to social media and the norms and norm-breaking practices most of us participate in. The responsibility and ability to respond are addressed, as well as social justice and hope for the future to come. / Sociala medier har för många människor blivit en naturlig del av vardagen där den digitala gemenskapen är lika viktig som den analoga. På platser så som Facebook, Twitter, bloggar och Instagram kommunicerar vi genom att dela med oss av tankar, händelse och åsikter i vår vardag. Vi varvar bilder från vår semester med politiska artiklar, delar vidare kloka citat eller resultatet från ett test av något slag, skryter på våra barn, filmar våra husdjur, delar med oss av sjukdomstillstånd och barnafödande och allt annat som en vardag kan vara fylld av. Just själva delandet är ett viktigt fundament i sociala mediers blivande och dess design är ofta optimerad för att kunna dela samma inlägg till flera olika sociala plattformar med ett enkelt klick. Denna avhandling handlar om hur vi genom sociala medier blir tillsammans på nätet, hur vi formar varandra men även hur vi formas av de tekniska scripts och den design som sociala medier är uppbyggt av. I avhandlingen får läsaren ta del av ett stort normbrytande empiriskt material. Med avstamp i detta normbrytande undersöker sedan författaren hur feministisk teknovetenskap och posthumanistisk teori kan användas som konkret metod för analys. Genom att applicera både närhet och diffraktion till det normbrytande empiriska materialet finner författaren det hon valt att kalla Teknoemotioner – konceptuella agenter som har sitt ursprung i sammanflätningar av digitala, sociala, mänskliga och icke-mänskliga material och kompositioner. Fyra teknoemotioner är särskilt framträdande, dessa är: förtroende, sanning, tid och förkroppsligande men författaren nämner också friktion och frusna berättelser som viktiga för att förstå fenomenet normbrytande delningar i sociala medier. Förtroende, sanning, tid och förkroppsligande är teknoemotioner som befinner sig i mellanrummet mellan skilda delningspraktiker i sociala medier. Dessas teknoemotioner skapar förutsättningar och påverkar upplevelser, ger indikationer om möjliga skillnader och likheter som är av betydelse för hur vi blir tillsammans med digitala material genom sociala medier. Författaren ger exempel på att det visserligen ofta är först i sin frånvaro som teknoemotioner blir uppenbara och får agens. Därmed konstaterar författaren att teknoemotioner också ofta är sin motsats. Analysen visar vidare att användare ofta uppfattar teknoemotionerna som valbara, exempelvis sanning. I sociala medier är sanning ofta en komplex agent, som ifrågasätts eller behandlat som något var och en får/kan avgöra på egen hand. Förtroende likaså. Med teknoemotionen, förkroppsligande, framgår också en tvetydighet, där kroppen (den fysiska) saknas i det virtuella rummet även om digitala kroppar är högst närvarande. Kan det vara så att känslan av anonymitet växer sig starkare om jag kan välja att vara i eller utanför min kropp?  Slutligen, tid. Tid är inte detsamma på internet som vi är vana. Där är tid ett högt arbiträrt begrepp och vi befinner oss i vår historia, samtid och till viss del även får framtid simultant. Avhandlingen avslutas med en metareflektion över hur det är möjligt att skapa kunskap om komplexa posthumanistiska fenomen där mänsklig handlingsförmåga vävs samman med digitala material och dess skilda rationaliteter. Genom att efterfråga alternativa ideal för kunskapsutveckling och design där etik, politik och makt är viktiga inslag hoppas författaren på en kritisk och alternativ förståelse av den verklighetsproduktion som sociala medier (och andra posthumana fenomen) bidrar till.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare förhåller sig till barns oönskade lek och hur de motiverar sitt förhållningssätt. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är hur beskriver förskollärare oönskad lek? Hur bemöter förskollärare barns oönskade lek? Samt hur motiverar förskollärare sitt bemötande av barns oönskade lek? Studien är genomförd som en fallstudie där intervju använts som metod för att få fram data. Studiens resultat har analyserats med hjälp av normmodellen med dess tre hörnstenar vilja, kunskap och möjligheter. Resultatet visar att förskollärare har en vilja att försöka förstå lekar som bryter mot vad som kan anses som icke önskvärda dvs. som bryter mot normen. Förskollärarna ger uttryck för en ”tyst kunskap” då de motiverar sitt hanterande av leken genom sina tidigare erfarenheter av den typen av lek. Vidare ställer förskollärare frågor till barnen om lekens innehåll för att försöka förstå barnens syfte med leken. Att barn bearbetar händelser i sina lekar och att förskollärarna motiverar sitt förhållningssätt styrs av samsynen i arbetslaget kring oönskad lek.  Slutsatsen i studien är att förskollärarna vill barnets bästa och att de har en ambition att möta barnen i deras lek oavsett om förskolläraren ser på leken som icke önskvärd eller önskvärd.

År 2018 fick cirka 8 900 barn och ungdomar vård med stöd av tvångsvårdslagstiftningen Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ett av rekvisitet detta baseras på är det så kallade socialt nedbrytande beteendet, ett rekvisit öppet för tolkning. Syftet med vår studie var att undersöka begreppet annat socialt nedbrytande beteende för att se vilka beteenden, handlingar och egenskaper som tillskrivs ungdomen av socialnämnden när de ansöker om vård enligt 3 § LVU i förvaltningsrätten. Vårt urval innefattade ungdomar under 18 år där socialnämnderna ansöker om vård på grund av ett annat socialt nedbrytande beteende, det empiriska materialet bestod av 40 domar från Förvaltningsrätten i Stockholm. Studien utgick från en kvalitativ kritisk diskursanalys och har bearbetats med hjälp av ett antal diskursanalytiska verktyg. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell sattes studiens resultat i ett bredare perspektiv. Vårt resultat visade att fyra teman lyfts fram i domarna, vi valde att kalla dessa för det rebelliska beteendet, det farliga beteendet, beskrivning av utsatthet och det vardagliga normbrytande beteendet. Socialnämnderna lyfter handlingar som ungdomen begått, beteenden samt egenskaper som den unge besitter som grund för vård. Resultatet visade att det socialt nedbrytande beteendet inte kan kokas ner till en specifik handling eller ett beteende, utan att en sammantagen bedömning behövs i varje enskilt fall. Diskursen kring ungdomars normbrytande beteende styrs till stor del av vuxna och diskuteras flitigt i media, politik och i övriga samhället. Den röst som hörs minst i diskussionen är ungdomarna själva. / In 2018 around 8 900 children and youth were placed in compulsory care under the Care of Young Persons Act (LVU). One of the prerequisites of the compulsory law is the expression other socially destructive behavior, a prerequisite open for interpretation. This study aims to examine the expression other socially destructive behavior to see what behavior, actions and characteristics is ascribed the youth when the social welfare committee apply for compulsory care under 3 § of the Swedish Care of Young Persons Act (LVU) at the Administrative court. Our selection contained 40 judgments from the Administrative court in Stockholm, regarding youth under the age of 18 and was selected due to its relevance, the socially destructive behavior being described as the issue at hand. Our study was based on a qualitative critical discourse analysis with the help of Fairclough's three dimensional model. Our results showed four different categories labelled as socially destructive behavior. We named these categories the rebellious behavior, the dangerous behavior, descriptions of vulnerability and the everyday norm breaking behavior. The social welfare committee describes actions performed by the young persons, mixed with behavioral issues and descriptions of the individuals personality. However, the socially destructive behavior cannot be regarded as a single behavior or action, it is a combination of the above where an assesment is made in each individual case. The discourse regarding youths norm breaking behavior is generally controlled by adults, it is intensively discussed in media, politics and the society. The voice that seems to be missing is the one of the youth themselves.

Syftet med denna studie var att undersöka 18–25 åriga kvinnors erfarenheter av nätmobbning samt om normbrytande faktorer bidrar till deras utsatthet. Studien utgick från kvalitativ grund med fem semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta analyserades intervjuerna med hjälp av de teoretiska ramverken, genusteori och socialkonstruktivismen. En tematisk analysmetod genomfördes, vilket resulterade i tre huvudteman erfarenheter, kvinnors utsatthet på internet och könsnormer. Studiens resultat visade att unga kvinnor har erfarenheter av nätmobbning, antingen genom att de själva blivit utsatta eller att de bevittnat någon annans utsatthet på internet. En central aspekt som intervjupersonerna belyste i studien, var de bidragande faktorer till deras utsatthet, det framkom att normbrytande beteenden och normbrytande utseenden ökade risken för utsatthet på internet. Sammanfattningsvis betonades förebyggande och åtgärdande socialt arbete i relation till studiens resultat. För att arbeta förebyggande på mikro-, makro- och mesonivå krävs det en kartläggning av risk och skyddsfaktorer, resurser samt omfattande kunskap om ämnet nätmobbning. / The purpose of this study was to investigate 18–25 year-old women's experiences of cyberbullying and whether norm-breaking factors are contributing to it. The study was based on a qualitative basis with five semi-structured interviews. Based on this, the interviews were analyzed with the help of the theoretical frameworks, gender theory and social constructivism. A thematic analysis method was implemented, which resulted in three main themes of experience, women's susceptibility on the internet and gender norms. The results of the study showed that young women have experience of cyberbullying, either by being subjected themselves or by having witnessed someone else be subjected to cyberbullying. A key aspect that the interviewees highlighted in the study was the contributing factors to their susceptibility on the internet, it emerged that norm-breaking behaviors and norm-breaking appearances increased the risk of being subjected to cyberbullying. In summary, proactive and remedial social work in relation to the results of the study was emphasized. To work proactively on micro-, macro- and meso, it requires an analysis of risk and protective factors, resources, and extensive knowledge of the subject cyberbullying.

The purpose of this report is to investigate how the government through its measures of the problem with gang crime represent the problem. In other words, what is the problem of gang crime represented to be according to their action program by name “34-punktsprogrammet”. The study also examines whether these measures go hand in hand with what research believes can counteract criminal behavior in individuals. Among the questions at issue are 1. In what way is the problem of gang crime described and represented in the government's action program? 2. Is there a perspective that is left unproblematic in the category "crime prevention" in the government's action program? The study is based on theories about criminal policy, citizens' growing interest in these questions, and the research's answers that can counteract that individuals break the norms and commit crimes. The results of the study indicate that the government represents the problem of gang crime as an efficiency problem, a problem that is due to too lenient punishments, that citizens do not trust the state as their protector and a welfare problem. The study also shows what is left unproblematic in the program are early aspects of the youth's upbringing, for example diagnoses that affect the individual's schooling.

Commercials effect norms and much more, but how does the individual abide to these normativeperceptions in Swedish media? The norm is only first identified when it differs from what is not the norm. Therefor knowledge surrounding the commercials influential power on individuals is needed. The purpose of this study is to examine how diversity in society can be mirrored in campaign posters in subway stations. The starting point is to apply a linguistic perspective to be able to analyze how written text and image can express meaning through a sociosemiotic multimodal analysis from the interpersonalmeta-function. The material consists of four campaign posters and each poster is analyzed as a whole. If needed the individuals or parts being displayed in the poster will be analyzed as well. The chosen campaign posters are: 1177 hjälper dygnet runt, Många har många frågor, GÖR PLATS! and Julstök.

Treatment Foster Care Oregon (TFCO) är en metod som rekommenderas av Socialstyrelsen (2020) som ett alternativ till institutionsvård för ungdomar med normbrytande beteende. Syftet med denna uppsats var att undersöka behandlingsfamiljsföräldrars upplevelse och erfarenheter av att använda metoden TFCO i behandling av ungdomars normbrytande beteende.  Studien baserades på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med behandlingsfamiljer runt om i Sverige vilka har den gemensamma nämnaren att de alla är verksamma inom TFCO. Vi bearbetade vår insamlade empiri med tematisk analys och därefter analyserades materialet utifrån systemteoretisk utvecklingsekologi och social inlärningsteori. Studiens resultat visar att våra intervjupersoner uppskattade stödet från det professionella teamet vilket medförde att de inte kände sig ensamma kring beslut gällande ungdomen. Vidare uppskattades också den tydliga rollfördelningen inom teamet runt ungdomen vilket bland annat innebar att intervjupersonerna inte behövde ta några konflikter med ungdomen utan istället fokusera på att förstärka goda beteenden. Upplevelsen att arbeta manualbaserat hade både positiva och negativa aspekter. Positivt i form av tydlig struktur och tydligt uppsatta mål, negativt i form av flera intervjupersoners upplevelse av begränsning i det egna sociala livet. Gemensamt för samtliga intervjupersoner var att arbetet som behandlingsfamilj kändes meningsfullt och att strukturen i programmet bidrog till deras upplevelse av framgång för ungdomarna. / Treatment Foster Care Oregon (TFCO) is a method recommended by the National Board of Health and Welfare (2020) as an alternative to institutional care for young people with norm-breaking behavior. The purpose of this essay was to investigate the experience and knowledge of treatment family parents in using the TFCO method in the treatment of youth's norm-breaking behavior. The study was based on five qualitative semi-structured interviews with treatment families around Sweden who have the common denominator that they are all active within TFCO. We processed our collected empirical evidence with thematic analysis and then the material was analyzed based on systems theoretical developmental ecology and social learning theory. The results of the study show that our interviewees appreciated the support from the professional team, which meant that they did not feel alone about decisions regarding the youth. Furthermore, the clear distribution of roles within the team around the youth was also appreciated, which meant, among other things, that the interviewees did not have to take on any conflicts with the youth, but instead focus on reinforcing good behaviors. The experience of working manual-based had both positive and negative aspects. Positive in the form of a clear structure and clearly set goals, negative in the form of several interviewees' experience of limitation in their own social life. Common to all interviewees was that the work as a treatment family felt meaningful and that the structure of the program contributed to their experience of success for the young people.

The purpose of this study is to examine how gender is characterized in children's literature in the Swedish preschool. The research question is of great importance to investigate because the Swedish preschool operates as a social institution. The gender debate has exploded in the last decade, which means that preschools need to approach gender pedagogy in education. The Swedish preschool's curriculum also includes requirements on gender-pedagogically based education. It also includes norm-critical and equal values (Skolverket 2018). Since children's books are a big part of the preschool's education, it is of great importance to examine gender patterns in children's literature. The study is based on qualitative and quantitative analyses which highlights gender patterns in children's literature. The credibility of the literature study can be considered as valid because the research is based on two different supplementary gender analyzing schedules. The result that is prominent from the analyzing method is a male-dominant norm in the main and secondary characters of the children's books. The result showed that the characters who performed norm-breaking actions were more often performed by masculine characters. This result may not be considered surprising as the majority of the analyzed children's books have masculine main characters. The feminine characters who performed norm-breaking actions were for that reason not discovered as often as the male equivalent of the same phenomenon.  The conclusion of the study implies higher demands on preschool teachers' awareness when handling children's literature. The consequences of the lack of awareness contain two main grounds that were identified in the study. Firstly, there is a cultural heritage in already existing children's literature that needs to be preserved. Secondly, it may be considered financially unjustifiable to exclusively replace existing literature with new gender awareness books. / Syftet med denna studie är att undersöka hur genus karaktäriseras i barnlitteraturen i den svenska förskolan. Forskningsfrågan är av stor vikt att utreda eftersom den svenska förskolan fungerar som en samhällsinstitution. Genusdebatten har exploderat det senaste decenniet, vilket gör att förskolorna behöver närma sig genuspedagogik i utbildningen. I den svenska förskolans läroplan finns även krav på genuspedagogiskt förankrad utbildning. Den omfattar även normkritiska och lika värden (Skolverket 2018). Eftersom barnböcker är en stor del av förskolans utbildning är det av stor vikt att undersöka könsmönster i barnlitteraturen. Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa analyser som belyser könsmönster i barnlitteraturen. Litteraturstudiens trovärdighet kan anses giltig eftersom forskningen bygger på två olika kompletterande könsanalysscheman. Resultatet som är framträdande från analysmetoden är en mansdominerande norm hos barnböckernas huvud- och bipersoner. Resultatet visade att karaktärerna som utförde normbrytande handlingar oftare utfördes av maskulina karaktärer. Detta resultat kan inte anses förvånande eftersom majoriteten av de analyserade barnböckerna har maskulina huvudkaraktärer. De feminina karaktärerna som utförde normbrytande handlingar upptäcktes av den anledningen inte lika ofta som den manliga motsvarigheten till samma fenomen. Slutsatsen av studien innebär högre krav på förskollärares medvetenhet vid hantering av barnlitteratur. Konsekvenserna av bristen på medvetenhet innehåller två huvudgrunder som identifierades i studien. För det första finns det ett kulturarv i redan befintlig barnlitteratur som behöver bevaras. För det andra kan det anses ekonomiskt oförsvarligt att uteslutande ersätta befintlig litteratur med nya genusmedvetandeböcker.

A surge in the debate regarding youth crime has lead to implications of the need to resolve issues with the help of different kinds of youth crime prevention programmes and interventions as well as stricter punishment methods. The aim of this study is to seek a deeper understanding of social workers work with the chosen focus group.The study uses semi-structured interviews where six social workers’ working in different types of crime prevention interventions revolving around youth. With the help of Bronfenbrenner’s Ecological Systems Theory and KASAM the respondents’ answers are analyzed. The results show that the respondents emphasize and value the importance of cooperation, early interventions, resources for staff and long-term relationship-building as core factors for diminishing youth crime. The conclusion also reveals the need for further research and evidence-based approaches that are needed to strengthen the socialworkers, in order to further understand the methods that are being used. Furthermore, there’s alsoa need for evidence that enables more tailored interventions and that’s applicable to today’s issueswith norm-breaking behavior at earlier ages. / En ökning i debatten kring ungdomsbrottslighet har lett till att behovet av att lösa problemen medhjälp av olika typer av brottsförebyggande program och insatser samt striktare straffmetoder har påpekats. Syftet med denna studie är att söka en djupare förståelse för socialarbetares arbete med den valda fokusgruppen. Studien använder semi-strukturerade intervjuer där sex socialarbetaresom arbetar med olika typer av brottsförebyggande insatser riktade mot ungdomar har intervjuats. Med hjälp av Bronfenbrenners ekologiska systemteori och KASAM analyseras respondenternas svar. Resultatet visar att respondenterna betonar och värdesätter vikten av samarbete, tidiga insatser, resurser för personal och långsiktigt relationsbyggande som kärnfaktorer för att minska ungdomsbrottslighet. Slutsatsen avslöjar behov av ytterligare forskning och nya evidensbaserade metoder för att stärka socialarbetarna samt för att ytterligare förstå de metoder som används.Vidare finns det även behov av evidens som möjliggör mer skräddarsydda insatser och som är applicerbar på dagens problematik med normbrytande beteenden i tidigare åldrar.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om jämställdhet och genusnormer kopplat till barnlitteratur. Vi har använt metoden barnlitteraturanalys för att undersöka hur karaktärerna skildras utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen baserades på tre verk som valdes utifrån topplistan för barn- och ungdomslitteratur 2023. Detta val grundas på att det är många barn som läser de böckerna. Utifrån analyserna framkom det både karaktärer som är stereotypt porträtterade samt normbrytande. De tydligaste dragen som upptäcktes var att särskilt mammorna porträtteras stereotypiskt. Utöver detta framställs kvinnorna som normbrytande då de är ledare. / The purpose of the study is to increase knowledge about equality and gender norms in children’s literature. Children’s literature analysis was used as the method. In the analysis, we examined how characters are depicted from a gender perspective. The study was based on three books selected from a top list of children’s and youth literature 2023. The reason for selecting books from the top list is because many children encounter these books in some way. It was found in the analysis that characters are both stereotypical and norm breaking. The most prominent aspects were that adults, especially mothers, were stereotypical portrayed. Furthermore, women are depicted as leaders, which is norm breaking.