Denna studie undersöker barnlitteraturen på fyra förskoleavdelningar ur ett normkritiskt perspektiv. Detta för att undersöka hur människor förekommer och framställs i böckerna på förskolan. Samt att undersöka vilka möjligheter bokutbudet kan ge barnen att ta del av människors olika sätt att leva och vara. Den teoretiska utgångspunkt som använts i undersökningen är det normkritiska pedagogiska perspektivet. De normer som undersökts är etnicitet, funktionsvariation, familj och socioekonomi. En kartläggning gjordes på de fyra förskoleavdelningarna där alla böcker som innehöll människor analyserades och vi undersökte böckernas bilder och handling. Resultatet visade att alla avdelningar hade böcker inom alla undersökta normer. Dock varierade bokutbudet både gällande antalet böcker på avdelningarna och antalet normkritiska böcker. En av förskolorna hade många böcker med en förhållandevis låg andel normkritiska böcker, vilket skulle kunna göra att dessa försvinner i mängden. Barns möjligheter att ta del av dessa kan på så sätt bli begränsade. En annan förskola i undersökningen hade istället få böcker på avdelningen. Dessa böcker var medvetet valda utifrån ett normkritiskt perspektiv och det kan då öka barnens möjligheter att ta del av människors olika sätt att leva och vara. Slutsatsen av den här studien är att böcker bör väljas medvetet utifrån ett normkritiskt perspektiv där olika människor och levnadsförhållanden skildras på ett normvidgande sätt. Detta för att barn ska få möjlighet att känna igen sig själv och få möjlighet att se och få förståelse för andra människor.

Syftet med studien är att undersöka vilken normmedvetenhet lärare i fritidshem har, vilka möjligheter som finns till att genomföra en normmedveten undervisning i fritidshemmet samt hur lärare framställer att de arbetar med ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i fritidshemsundervisningen Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer utförts med fritidslärare. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades i sin helhet. I studien genomfördes en tematisk analys där lärares svar kategoriserades in i följande teman: Den normmedvetna läraren i fritidshem, fritidshemmet som fritt och handlingskraftigt samt normer utmanas och befästs i fritidshemmet.  I undersökningen framkom det att det saknas kunskap om hur inkludering i fritidshemmet ska ske, lärares föreställningar om ett inkluderingsarbete beskrivs innehålla att eleverna får önska aktiviteter samt material. Ingen övrig beskrivning finns om hur en kan arbeta inkluderande. Vidare beskrivs även att ett homofobiskt språkbruk blivit ett vardagsspråk hos elever, i lärares beskrivningar av detta finns indikationer på att ett arbete för att motverka detta till stor del inte existerar och att krafttag mot användning av detta språk tagits först när en rektor påpekat vad som hänt. Könsskillnader framkommer också som vanligt där lärare menar att de delar upp flickor och pojkar i olika grupper, bemöter de olika könen på vitt skilda sätt samt att lärare medvetet felkönar elever som har en könsöverskridande identitet.    Ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer har stor vikt i undervisningen då den banar väg för ett inkluderande och jämställt klimat där ingen individ kan placeras in i ”vi” och ”dom” kategorier där individerna separeras baserat på vad stereotypiska normer menar är det accepterade och det avvikande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare ser på att arbeta aktivt med frågor om genus och könsnormer, med bilderboken som redskap. Studien baserades på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare och i analysen hade ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt genusteori använts. Resultatet visade att förskollärarna använde begreppet genus som ett uttryck för ett arbetssätt med syftet att motverka normer. Vidare visar resultatet att förskollärare gärna vill uppmärksamma barn på genusnormer för att på så sätt utmana normerna med en ambition att inkludera fler. Resultatet visar också på att bilderboken är ett vanligt förekommande redskap inom förskolan. En slutsats som studien visade på är att kunskap om att arbeta med bilderboken som medierande redskap inte räcker för att arbeta med den ur ett genusperspektiv. Det krävs en bredare teoretisk kunskap om till exempel normkritisk pedagogik - något som saknas inom verksamheten.

Denna studie fokuserar på måltiden i förskolan. Studien har som syfte att undersöka och synliggöra barns och förskollärares egna beskrivningar av förskolans måltidskultur. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metod. Datainsamlingen genomfördes på två förskolor uppdelat i två delstudier. I delstudie A genomfördes intervjuer med barn i grupp, och i delstudie B genomfördes intervjuer med enskilda förskollärare. Resultatet analyserades med hjälp av begrepp från det sociokulturella perspektivet på lärande (Säljö, 2000; Säljö, 2015). Studiens resultat visade på en samsyn kring normer och regler hos förskollärare och barn, vilket tyder på att de har integrerats in i den lokala måltidskulturen på sina förskolor. Resultatet visade också att förskollärarna är de som har makten att bestämma vilka normer och regler som ska gälla under måltiden på förskolan. Normer och regler för måltiden som identifierades hos både förskollärare och barn handlade främst om att uppnå ett lugn vid maten, att äta och att samtala. De normer och regler som beskrevs hade olika syften kopplade till bland annat praktiska anledningar, att skapa ett lugn och att lyssna på vuxna.

AbstractMitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Detta genom följande frågeställningar: Hur framställs manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framställs normer och normbrott i barnlitteraturen? För att få svar på dessa frågor har jag med hjälp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker.Tidigare forskning som jag har använt mig av då jag fördjupat mig i mitt problemområde är genus i bilderboken och genus i förskolan. Vårt förhållningssätt gentemot barn påverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillåts pojkar att ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka.Av de böcker jag analyserat har det visat sig att män framställs mer genusstereotypt i förhållande till kvinnor, exempelvis med kläder. Kvinnor däremot framställs oftare könsstereotypiskt med hjälp av attribut, såsom hårprydnader och smycken. Det har också visat sig att karaktärer vars egenskaper och handlingar varit helt enligt könsnormen, där män gör manliga sysslor och kvinnor gör kvinnliga sysslor. Men jag har också sett gränsöverskridaren som bryter normen.

Avsikten med denna studie är att undersöka bakomliggande orsaker till en låg representation av män i förskolan. Genom intervjuer har vi fått ta del av tankar och synsätt hos personer som har en nära anknytning till förskolan. I vår teoretiska ansats så har R.W. Connell varit betydelsefull för studiens framkomst. Både genom vår teoribildning och i sammanställandet av tidigare forskning. Resultatet av vår studie visar att samhällsnormen skapar en problematik kring förhandlandet av könsidentiteter och roller inom förskolan. Normer och värderingar behöver utvärderas och omförhandlas om ett förändringsarbete ska bli fruktbart.

No description available.

Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011)Att vara förälder till ett barn som avviker från normen. Malmö HögskolaI detta examensarbete skriver författarna om normer och normalitet, om vad normer är och hur normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhället och skolan. Syftet med denna undersökning är att synliggöra problematiken kring normer och normalitet gentemot föräldrar till barn med någon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers Syndrom. De frågeställningar man har utgått ifrån är följande: Vad innebär det ur ett föräldraperspektiv att leva, utifrån samhällets normer, med barn som har fått diagnosen Aspergers Syndrom? Och hur upplever föräldrarna till barn med diagnosen Aspergers Syndrom de normer som finns i skolan? Frågorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med föräldrar till barn med Aspergers Syndrom. Det insamlade empiriska material visar tydligt att ett normavvikande beteende resulterar i att man blir annorlunda bemött och att självklara saker i vardagen blir svårare att hantera både för barnen och föräldrarna. Författarnas slutsats är att man trots en uttalad diagnos, och de prövningar och utmaningar det innefattar, ändå ska få lov att kallas ”normal”. De har utifrån undersökningsmaterialet fått upp ögonen för tron på individualism, att man ska se till den enskilda individens behov och anpassa både samhället och skolan utefter varje individs utvecklingsmöjligheter och därigenom skapa, inte bara ett välfungerande samhälle, utan även en skola för alla.

Att främja barns utveckling, lek och lärande genom att erbjuda trygga och stimulerande miljöer är ett av skolan och förskolans uppdrag. När ordet miljö används i denna undersökning menas barns utemiljö. Syftet med undersökningen är att vi vill försöka belysa barns perspektiv på sin utemiljö. Det vill säga vad vill barn ha i sin utemiljö och får de möjlighet att vistas i en denna miljö? Undersökningens frågeställningar är följande: Vad vill barn ha i sin utemiljö? Hur uppfattar lärare att barnen vill ha sin utemiljö? Går det att skapa en optimal utemiljö utifrån både barn och vuxenperspektiv? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och observationer med fem lärare och tretton barn på en förskola samt på en skola utanför Malmö. Resultatet visar att lärarna är medvetna om vad barn vill och behöver ha i sin utemiljö, men det stoppas många gånger av politiker och EU- normer. I både förskolan och skolan är lärarna medvetna om att en variationsrik utemiljö med träd, buskar och naturliga uterum är den bästa miljön för att tillgodose barns olika behov. Denna undersökning är förankrad i Gardners teori om de multipla intelligenserna och utifrån ett sociokulturellt synsätt.

Denna studie syftar till att identifiera lågstadielärares erfarenheter och uppfattningar av att bedriva en inkluderande religionsundervisning i mångreligiösa klassrum. Syftet besvaras genom frågeställningar om lärarnas erfarenheter av utmaningar och möjligheter, motstridiga normer i förhållande till skolans värdegrund samt lärares uppfattningar om stöd från styrdokument. Frågeställningarna är utformade i relation till målet att främja en inkluderande religionsundervisning i mångreligiösa klassrum. Studien genomsyras av ett normkritiskt perspektiv med en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lågstadielärare. Studiens resultat tyder på att mångreligiositet kan bidra till utmaningar relaterade till föräldrars inverkan och konflikter, men även att det förekommer en mängd möjligheter relaterade till elevers samtal och betoning av likheter. Resultatet visar även att en del normer som elever bär på som är grundade i religion kan krocka med skolans värdegrund och därför är det av stor vikt att lärare arbetar normmedvetet i religionsundervisningen. Avslutningsvis tyder resultatet på att lärare i studien har olika uppfattningar om sitt uppdrag och om stöd från styrdokument.