• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1217
  • 23
  • 1
  • Tagged with
  • 1241
  • 355
  • 340
  • 323
  • 313
  • 215
  • 182
  • 158
  • 142
  • 141
  • 133
  • 122
  • 116
  • 100
  • 98
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
151

“Varför ska man hålla på med genus i förskolan? Kan vi inte låta barn vara barn?” : En kvalitativ studie om vikten av att arbeta med könsnormer i förskolan

Svanström Gustavsson, Wilma, Söderqvist, Josefin January 2023 (has links)
Syftet med studien var att jämföra hur och om arbetet med de stereotypiska könsnormerna skiljer sig åt beroende på var förskolan är belägen utifrån områdets socioekonomiska status. Samt om uppfattningen kring att arbeta med könsnormerna skiljer sig åt beroende på utbildningsnivå/yrkesroll. Detta är en kvalitativ intervjustudie där förskollärare, barnskötare och outbildade barnskötare lyfter hur de arbetar kring genus. I studien tillämpades socialkonstruktivism som teori. Resultatet visade att pedagogernas eget intresse samt fortbildning spelade störst roll i pedagogernas arbetssätt kring könsnormerna, förutsättningarna för arbetet skiljde sig även åt emellan de olika socioekonomiska områdena. En slutsats var att deltagarna i intervjun ansåg att könsnormerna är något som är viktigt att arbeta med i förskolan för att varje barn ska få rätt förutsättningar.
152

“Vi gör det möjligt” : En flermetodsforskningsstudie om normkritik i förskolan / “We make it possible” : A multi-method research study on norm criticism in preschool

Nykvist, Sara, Söderberg, Erika January 2021 (has links)
Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap om hur arbetet med normkritik sker i förskolan. Metoden som användes var en flermetodsforskning och datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studien utgick från det normkritiska perspektivet. Resultatet visar att majoriteten av förskolepersonalen ansåg att vara normkritisk, rör sig om deras människosyn och hur de bemöter barn, kollegor och vårdnadshavare. De ansåg även att det handlade om att vara normmedveten och ifrågasätta vanligt förekommande normer. Resultatet visar även att arbetet med normer i förskolan sker bland annat genom diskussioner tillsammans med barnen och kollegor. Vi drar slutsatsen att normkritik är en viktig del av förskolans arbete och göra barnen delaktiga i arbetet med normer är en central del av arbetet.
153

Musik, utbildning och genus : En litteraturstudie

Arborelius, Marcus January 2016 (has links)
Det primära syftet med denna litteraturstudie är att granska och jämföra de tre senaste svenska avhandlingarna i ämneskombinationen musik, genus och utbildning. Författarna är Cecilia Björck (2011), Carina Borgström Källén (2014) och Victor Kvarnhall (2015). Utifrån dessa avhandlingar syftar föreliggande uppsats även till att identifiera diskurser inom svensk musikutbildning och inom forskningsfältet för genus, utbildning och musik i sig – detta för att synliggöra brister och vita fläckar som är tänkta att ge upphov till nya idéer om framtida forskning. Uppsatsen lutar sig mot ett genusteoretiskt ramverk i huvudsak hämtat från Butler (1990/2007) och Green (1997), och använder begreppen kön och genus som synonymer. Vidare är analyserna i huvudsak byggda på den diskursanalytiska metoden diskursteori. Detta innebär en poststrukturalistisk syn på verkligheten som konstituerad via sociala handlingar. Resultaten består bl.a. i en redovisning av hur det går till när den manliga norm som styr dagens populärmusikdiskurs skapas och reproduceras. Resultatet indikerar även att lärares vetskap om denna norm är avgörande vad gäller att ordna en jämställd musikundervisning i svenska skolor. I min analys framkommer också att även forskningsfältet som sådant präglas av en patriarkal norm, då problembeskrivningar och lösningsförslag tenderar att utformas utifrån en manlig utgångspunkt.
154

Tänker vi lika om vad som sker i ett matematikklassrum och om sociomatematiska normer? : En fallstudie i en klass i årskurs 5, ur ett lärar- och elevperspektiv. / Do we think equal about what happens in the mathematical classroom and about sociomathematical norms? : A case study in one class in 5th grade, out of a teacher- and student perspective.

Bjenning, Caroline January 2017 (has links)
I varje klassrum och elevgrupp förekommer normer och förväntningar (Skott, Jess, Hansen & Lundin, 2010). Normer skapas i interaktion mellan lärare och elever, vilket leder till att normer byggs upp i klassrummet (Cobb & Yackel, 1996). Om det saknas förståelse och samsyn om normer finns det risk för att elevernas matematiklärande hämmas. Studiens syfte är att beskriva vilka sociomatematiska normer som visar sig i ett klassrum, i årskurs 5. Den teoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstruktivism. 40 elever från en skola i Sverige observerades och åtta av dem samt en lärare intervjuades för att synliggöra vilka sociomatematiska normer som förekom under de observerande lektionerna. Därefter fick läraren och åtta elever beskriva normerna. Resultatet visade att det inte råder en samsyn mellan läraren och eleverna kring de tre normerna: 1) diskussion som arbetssätt för att förstå det matematiska innehållet 2) ett godtagbart matematiskt svar och slutligen 3) det matematiska språket och dess betydelse i undervisningen.  Det fanns en viss samsyn kring de sociomatematiska normerna dock beskrevs skillnader, vilket påverkar lärarens och elevernas syn på vad matematikundervisningen innebär. Slutsatsen av studien är att det i vissa fall finns ett glapp mellan lärarens och elevernas förståelse kring normer. Normen kan därmed ha skapats omedvetet, vilket i sin tur påverkar lärarens och elevernas agerande och var de lägger fokus på i matematikundervisningen. / In every classroom and group of students it occurs norms and expectations (Skott, Jess, Hansen & Lundin, 2010). Norms creates in interaction between the teacher and students, which conduce to that norms establish in the classroom (Cobb & Yackel, 1996). If the knowledge and consensus about norms is missing there is a risk that the students mathematical learning will be inhibit. The aim of the study is to describe which sociomathematical norms that shows in one classroom, in 5th grade. The theoretical basis of the study is social constructionism. 40 students from a school in Sweden was observed and eight of them and one of the teacher was interviewed in order to emphasize which sociomathematical norms that occurs during the observed lesson. Subsequently the teacher and eight students got to express the norms. The result showed that it’s not prevail a consensus between the teacher and students about the three norms: 1) discussion as a way to work 2) an acceptable mathematic answer and at last 3) the mathematic language and its meaning in the education. There was a consensus between some of the sociomathematical norms differences were founded though, which influences the teacher and the student view of what the mathematical education implicates. The conclusion of the study is that in some cases there is a gap between the teacher and the students’ knowledge about norms. The norm has accordingly been created unknowingly, which in turn can influence the teacher and the students acting and where they put their focus in their mathematical education.
155

Work-life balance i managementkonsultbranschen : en organisatorisk utmaning

Magnusdotter Nilsson, Amanda, von Holst, Maria January 2018 (has links)
Managementkonsultbranschen kännetecknas av högt tempo, långa arbetsdagar och prestationsdrivna individer. Trots det har balans mellan arbetsliv och privatliv blivit en viktig fråga. Genom att intervjua anställda på tre managementkonsultföretag har studien undersökt hur företagen arbetar med work-life balance samt vad som påverkar konsulternas möjlighet att nyttja arbetsgivarens insatser. Studien bekräftar att företags insatser för work-life balance påverkas av institutionella normer. Resultatet visar att managementkonsulters möjlighet att nyttja dessa insatser påverkas av förutsättningar i den professionella miljön; kulturellt stöd i form av ledarskap och stöd från kollegor, projektens karaktär genom förväntningar från kunder samt graden av autonomi och senioritet. Studien bidrar även med insikten att individen har det största ansvaret för sin work-life balance. Utöver det konstateras att work-life balance är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att det inte nödvändigtvis krävs en jämvikt mellan arbete och privatliv för att nå tillfredsställelse. Sammanfattningsvis verkar det finnas en konflikt mellan institutionella och professionella normer som gör det svårt att lyckas med insatser för work-life balance. Studiens resultat kan därför vara relevant för professionella tjänsteföretag och andra organisationer verksamma i branscher som utmärks av hög arbetsbelastning.
156

Sociomatematiska normer i Malmös gymnasiefriskolor

Zetterholm, Joakim January 2018 (has links)
Sociomatematiska normer är ett relativt nytt begrepp för att förstå hur elever kan lära sig matematik. Denna norm är specifik till ämnet matematik och handlar bland annat om matematiska resonemang, jämföra och analysera olika lösningsmetoder och bearbeta misstag vid problemlösning. Normen skapas och formas av en rad olika faktorer, främst genom läraren och eleverna. Flera rapporter från PISA och TIMMS konstaterar att resultaten i matematiken är ganska dystra. Enligt Skolverket och Skolinspektionen så ger matematikundervisningen inte eleverna möjligheterna att tillägna sig hela ämnets bredd. Mycket av undervisningen fokuserar fortfarande på procedurella kunskaper men enligt ämnesplanernas innehåll så skall även eleverna tränas i matematisk kommunikation, resonemang och problemlösning, något som enligt rapporterna sker i för liten utsträckning. Dock så finns det även en del positiva indikationer på att resultaten i matematiken håller på att vända.Min studie undersöker hur de sociomatematiska normerna ser ut i Malmös gymnasiefriskolor. Jag har intervjuat tre lärare respektive tre elevgrupper till undervisande lärare. Eleverna läser sista året på gymnasiet. Att analysera de sociomatematiska normerna kan leda till en ökad förståelse för varför resultaten och inställning till ämnet är som det är vilket i sin tur gör att man kan förändra och förbättra undervisningen. Jag kom fram till att den sociomatematiska normen ser annorlunda ut mellan de undersökta skolorna och att på en av de tre undersökta skolorna är den mer utvecklad än på de andra två. Många elever har uppfattningen om att matematik handlar främst om siffor och räkneregler och att eleverna tycker att kunskap i matematik är att kunna lösa uppgifter. Eleverna ägnar stora delar av sin undervisning till enskilt räknande och mycket av deras undervisning kan kopplas till den traditionella matematikundervisningen, främst på två av de tre undersökta skolorna. Däremot så innehåller även undervisningen alternativa undervisningsformer så som problemlösning, laborationer och muntliga övningar men kanske inte i den utsträckningen som krävs för att utveckla den sociomatematiska normen. På den skolan där normen var mest utvecklad så läggs det större vikt på problemlösning, förklaringar och diskussioner kring olika lösningsmetoder samt undervisningen la mer fokus på matematiska resonemang.
157

Yngre elever och normer om kroppen : Lågstadielärares erfarenheter om kroppsnormernas påverkan ochdidaktiska val inom SO-ämnet

Pettersson, Emma, Säteraas, Noah January 2021 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare upplever att elever påverkas av normeroch ideal om kroppen och hur lärare arbetar med detta i sin undervisning. Utifrån uppsatsenssyfte formulerades tre olika frågeställningar: 1) Vad är lärarens erfarenheter och upplevelserrelaterat till normer om kroppen hos elever? 2) Hur arbetar läraren med frågor om normer ochideal om kroppen? Och 3) Hur kan lärarnas erfarenheter och sätt att arbeta förstås i relationtill tidigare forskning på området? Den empiriska datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lågstadielärare och analyserade utifrån tidigare forskning omnormer och ideal om kroppen, didaktiska teorier, skolperspektivet samt forskning om socialamedier.Resultatet visade att samtliga respondenter har erfarenheter och upplevelser om att normeroch ideal om kroppen har en viss påverkan på de yngre eleverna i skolan, och att detta framförallt blir synligt i årskurs 3. Lärarna upplever att normer och ideal om kroppen påverkareleverna negativt. Resultatet visar även att respondenterna arbetar med normer och ideal omkroppen i sin undervisning där de behandlar inkludering och allas lika värde. Enligtrespondenterna passar denna typ av undervisning bäst inom SO-ämnet. Lärarnas erfarenheteroch upplevelser överensstämmer till en hög grad med tidigare forskning på detta område, menvissa skillnader iakttogs.
158

”Att vara hållbar i sin klädkonsumtion är inte bara en fråga om vilja, utan också om möjligheter” : Uppsalastudenters klädkonsumtion

Kiran, Yaren January 2024 (has links)
Studien undersöker och utforskar studenters upplevelse av sin klädkonsumtion vid Uppsala universitet. Genom att analysera faktorer som påverkar deras klädinköp, så som ekonomiska förhållanden, miljöpåverkan samt sociala och kulturella influenser, strävas det att få en djupare förståelse för de bakomliggande motiv och beteenden som styr deras konsumtionsmönster. För att uppnå detta används en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomförs för att få insikt i studenternas tankar och reflektioner kring klädinköp. Resultaten analyseras med hjälp av Bourdieus kapitalteori, vilket ger en bredare förståelse för hur olika kapitalformer samspelar men också få en djupare uppfattning kring hur kapitalen påverkar studenternas klädinköp. Resultaten visar att ekonomiska begränsningar skapar inre konflikter hos studenter som vill handla hållbart men har en stram budget. Sociala och kulturella faktorer, som klädkoder och normer i studiemiljön, påverkar också klädinköpen. Studenter med högre ekonomiskt och socialt kapital har lättare att följa hållbarhetstrender och känna tillhörighet, medan de med lägre kapital känner sig exkluderade och kämpar med att konsumera hållbart. Studien visar att ekonomiska och kulturella orättvisor utgör hinder för hållbar konsumtion och skapar social ojämlikhet. För att minska denna ojämlikhet är det viktigt att identifiera och förändra ekonomiska hinder samt normerna kring klädkonsumtion, så att alla studenter kan inkluderas oavsett kapital nivå.
159

Normpåverkan vid välgörenhetsdonationer : Ett kvantitativt fältexperiment / Under the influence : Factors behind charitable giving

Nicklasson, Linda, Guntell, Linda January 2016 (has links)
Syftet med uppsatsen var att undersöka om människors intentioner att donera pengar påverkas av deskriptiva normer. Följande hypoteser användes: 1) Både sociala närhetsnormer (du agerar som personer du känner samhörighet med gör) och provinsiellas normer (du agerar efter de lokala normer som gäller för platsen du befinner dig på) ökar människors intentioner att donera till välgörande ändamål jämfört med ett standardförfarande där välgörenhetsorganisationen enbart signalerar altruistiska ideal och 2) Sociala närhetsnormer leder till starkare intentioner att donera jämfört med provinsiella normer. En kvantitativ metod har använts, instrumentet var ett självskattningsformulär. Etthundraåttio personer, deltog i studien och blev således tilldelade ett av experimentets tre villkor (social närhetsnorm, provinsiell norm, eller standard villkor). Den provinsiella normen bidrar till en högre frekvens av donationer än standardförfarandet och det sociala närhetsvillkoret. Slutsatsen är att välgörenhetsorganisationer kan ha nytta av att ta hänsyn till och använda sig av provinsiella normer vid insamlingar. / The aim of this study was to examine whether people´s intent to donate money is influenced by descriptive norms. Our hypotheses were as follows: 1) Both the social closeness norm (you behave as people close to you do) and the provincial norm (you behave as the local norms of the location where you are at prescribe) increase people´s self-reported intent to donate money to charity compared to the control group where the welfare organisation only try to activate your altruistic ideals and 2) Social closeness norms induce a stronger intent to donate money compared to provincial norms. A qualitative method has been used and the instrument was a self-report questionnaire. One hundred eighty people participated in the study and were thereby given one of the tree conditions (social closeness norm, provincial norm, or the standard condition). The use of provincial norms leads to a higher donation frequency than the standard condition and the social closeness condition.
160

”Det är inte en dans på rosor” : En kvalitativ studie om mammors syn på och upplevelse av jämställdhet och föräldraledighet

Jaeger Tronde, Frida January 2018 (has links)
Syftet med uppsatsen har varit att genom semistrukturerade intervjuer med mammor som är eller har varit föräldralediga längre än fadern undersöka deras subjektiva syn på och upplevelse av jämställdhet och föräldraledighet samt orsakerna till deras val. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys vilket resulterade i tre teman, dessa teman var: förväntningar på mamman, biologiska och praktiska förutsättningar vid uppdelningen av föräldraledigheten samt den komplexa jämställdheten. Tidigare forskning har visat på att det kan finnas vissa hinder som ligger till grund för varför mammor tenderar att vara föräldralediga längre än pappan, exempelvis ekonomi och traditionella könsroller. Empirin har även analyserats i förhållande till teorier såsom genussystemet, dubbelbestraffning, traditionella könsroller samt normer och multipla sociala roller. Studien visar att det är svårt att leva jämställt trots goda intentioner att göra så. Ekonomi, biologiska aspekter såsom amning och hormoner samt att mammorna upplever en yttre och inre press att leva upp till de förväntningar som finns i omgivningen är några aspekter som mammorna beskrev som bidragande till att de har varit föräldralediga längre än fadern. När det kom till jämställdhet beskrev och upplevde mammorna att det var viktigt att få bestämma själv och att man är jämställd ekonomiskt. Det var även viktigt att båda föräldrarna var lika mycket förälder till barnen samt att barnen skulle ha rätt att vara hemma med båda föräldrarna.

Page generated in 0.0744 seconds