Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ”doing gender”, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori. Samt en sociokulturell teori om didaktikens situerade natur utifrån hur människor har lärt sig att handla och handlar utifrån social kontext. Resultatet presenteras med hjälp av de tre frågeställningarna som legat till grund för studien: ”vad anser pojkar respektive flickor om bildämnet”, ”finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors inställning till bildämnet” samt ”hur tar sig flickor och pojkars inställning till bildämnet i uttryck”. Resultatet av studien visar att pojkar och flickor upplever och har olika syn på bildämnet. Detta tar sig i uttryck genom att flickorna har en positiv inställning till bildämnet som helhet. Pojkarna har en splittrad uppfattning av bildämnet. Av resultatet har det framkommit att de markanta skillnaderna mellan pojkar och flickors inställning till bildämnet är att flickor värderar ämnets kunskaper i ett ”här och nu” perspektiv. Pojkarna värderar ämnets kunskaper utifrån sina framtida planer på yrkesval. De tio informanterna skiljer sig även när det kommer till synen på kreativitet. Flickorna ser sig själva och andra flickor som mer kreativa än pojkar. Pojkarna ser flickor som mer kreativa än pojkar. Enligt informanterna har det med att göra hur flickor och pojkar förväntas vara. Pojkarna upplever att de mansideal de förväntas följa inte värderar kreativitet på samma sätt som andra egenskaper. Resultatet av studien diskuteras vidare i studiens diskussionskapitel. Studien avslutas med en sammanfattning och de slutsatser som arbetet med studien har kommit att leda fram till.

Syftet med studien är att kritiskt granska förskolans samling utifrån barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Försök till att synliggöra vilka eventuella maktpositioner och normer som kan kopplas till samlingen kommer att göras. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna samlingens syfte utifrån barns inflytande och delaktighet? Vilka normer och maktpositioner framkommer i lärarnas tal om syftet med samlingen? På vilka olika sätt kan samlingen organiseras enligt förskollärarna för ett ökat meningserbjudande för alla barn? Metod för insamlingen av empirin i studien är fokusgrupper där analysen av empirin tar sin utgångspunkt i de relationella och punktuella perspektiven samt med stöd av en analysmodell byggt på olika barnsyner. Resultatet visar att förskollärarnas föreställningar innefattar att samlingen i förskolan har tre övergripande syften. Dessa är att: skapa en vi – känsla, att informera barn om olika saker som ska hända under dagen och att ge barn en möjlighet att varva ner. I studiens resultat framkom hur förskollärarnas rådande barnsyn påverkar hur samlingen utformas och genomförs samt vilka möjligheter till delaktighet och inflytande som finns. Förskollärarna i studien agerar i samlingen med utgångspunkt i både det relationella och det punktuella perspektivet. Det vanligast förekommande är att samlingen har punktuella inslag. Studien visar även att begreppen delaktighet och inflytande inte är entydiga. Det verkar som att förskollärarna ofta tycks koppla ihop dessa begrepp med beslutsfattande i samlingen. Resultatet visar på två centrala tillvägagångssätt för att öka meningserbjudandet för varje barn i samlingen. Dessa är att utgå från barns intressen och en strävan efter att ha mindre grupper.

Vårt val att skriva om detta ämne grundar sig i vårt intresse för de tysta barnen. Ämnet är angeläget att diskutera eftersom det finns för lite forskning kring fenomenet. Syftet med vår studie var att uppmärksamma de tysta och ”osynliga” barnen för att få en insikt i hur dessa tysta och tillbakadragna barn bemöts av omgivningen. Vi använde oss av kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer i två förskoleklasser och i en årskurs 1 för att få fram vårt resultat. Intervjuerna fungerade som ett komplement till observationerna där vi kunde ta del av lärarnas perspektiv. Resultatet visade att lärarna hade skilda synsätt på de tysta barnen och att några är bekymrade över de tysta barnens förutsättningar att lyckas i ett samhälle som premierar extroverta och socialt kompetenta människor. Vår slutsats är att lärarna har svårt att se de tysta barnen och att tystheten blir ett dilemma för de passiva eleverna och för lärare som inte vill tvinga barnen att delta.

Studiens syfte var att få en uppfattning kring förskollärarnas och barnskötarnas tolkning kring begreppen kränkande behandling och diskriminering i förskolan. Syftet med undersökningen var då att få förståelse för hur förskollärare och barnskötare uppfattar och definierar dessa begrepp. Vi intervjuade fyra förskollärare och fyra barnskötare. Resultatet visar att båda grupperna har kunskap om problematiken, men uttrycker den på helt olika sätt. Resultatet visar också på ett anmärkningsvärt problem, nämligen att barnskötarna upplever förskollärarna som auktoritära. Vår slutsats är bland annat att förskollärarna bör öka sin kännedom kring hur barnskötarna upplever sin position i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken förståelse förskollärare har för genus och jämställdhet i förskolan. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer som forskningsmetod, där valet föll på att intervjua åtta aktiva förskollärare. Resultatet visade på att förskollärarna ansåg sig arbeta jämställt och motiverade det med ett arbetssätt där barnet som individ stod i fokus och könet hade därmed ingen betydelse. Ett annat argument som lyftes från en del av förskollärarna var att jämställdhet föll sig naturligt tack vare jämställda arbetslag. Det framkom även att arbetet ibland kunde kännas motsträvigt då samhället återspeglar de normer och värderingar som förskolan ska motverka. Slutsatserna visar på att förskollärarna har god kunskap i genus- och jämställdhetsarbetet. Förskollärarna hade dock svårt att definiera genusbegreppet vilket visade på att deras medvetenhet kring genus brister. Liknande brister kan ses i de resonemang kring individperspektiv och jämställda arbetslag som lyftes under intervjuerna. Då dessa inte kan säkerhetsställa ett genus- och jämställdhetsarbete.

Den här uppsatsen handlar om normkritik och till viss del funktionalitet. Det är en kvalitativ studie av 3 olika pedagogers sätt att arbeta med normkritiska frågor och syftet är att undersöka hur dessa pedagoger, som har anställning inom skolans alla olika former, från allmänna gymnasieskolan, genom gymnasiesärkolan och till grundskolan, arbetar med frågor som rör normkritik och funktionalitet. Frågeställningen berör de svårigheter och det motstånd som finns mot detta.Jag har tittat en del på hur skollagen, värdegrunderna och diskrimineringslagen är utformad och hur det går att praktiskt införa normkritisk pedagogik i vardaglig undervisning.Till uppsatsen har jag skrivit en konstnärlig bok och haft en föreläsning om normer och normkritik. Syftet med detta är att hitta en form för vidare lärande där jag kan hjälpa mig själv och andra att tänka och leva mer normkritiskt. Boken innehåller också akvareller som jag har målat under arbetets gång. De föreställer människoliknande figurer men jag tänker att det är upp till betraktaren att själv göra sig en åsikt om dessa.

Syftet med denna studie är att analysera hur mångfalden kommer till uttryck i högläsningsböcker som används av lärare för årskurserna Fk-3. Detta görs genom en analys i två steg, för det första ett kvantitativt analyssteg av vilka mångfaldsaspekter som finns representerade i böckerna och för det andra ett kvalitativt analyssteg av på vilket sätt kön representeras i den mest frekvent angivna högläsningsbok för respektive årskurs. För att uppnå syftet har studien utgått från tre frågeställningar: Hur ser fördelningen av kön, etnicitet, sexualitet och funktion ut hos huvudkaraktärerna i högläsningsböcker som används för årskurserna Fk-3? Hur ser fördelningen av kön, etnicitet, sexualitet och funktion ut hos bikaraktärerna i högläsningsböcker som används för årskurserna Fk-3? På vilket sätt representeras karaktärerna utifrån mångfaldsaspekten kön i den bok som är vanligast förekommande i högläsningssammanhang för respektive årskurs Fk-3? Resultatet av studiens första del antyder att det finns en viss överrepresentation av manliga karaktärer i de böcker som används för högläsning medan det saknas karaktärer som representerar grupperna icke-binära och transpersoner. Vid de tillfällen där sexualitet synliggörs visar studien att endast heterosexualitet representeras. Utifrån mångfaldsaspekterna etnisk tillhörighet och funktionsvariation visar studien att det är få karaktärer som representerar annan etnicitet än västerländsk och någon form av funktionsnedsättning. De normer som upprätthålls i litteraturen som studerats är den vita, heterosexuella mannen utan funktionsnedsättning.  Det resultat som framkommit vid studiens andra del visar att huvudkaraktärer oftare än bikaraktärer är normbrytande vilket sker genom att kvinnliga huvudkaraktärer tillskrivs manliga egenskaper medan manliga huvudkaraktärer tillskrivs kvinnliga egenskaper. Studien visar också att kvinnliga bikaraktärer tycks beskrivas mer enhälligt och därmed till viss del stereotypt medan manliga bikaraktärer beskrivs med större variation. Sammantaget visar studien att det bland karaktärerna i böckerna finns en begränsad variation vad gäller etnicitet, sexualitet och funktion medan det finns en jämnare fördelning vad gäller kön. Vid djupare analys av mångfaldsaspekten kön synliggjordes att bikaraktärer ofta reproducerar normer i samhället medan huvudkaraktärer tycks vara mer normbrytande.

I det moderna samhället är mannen fortfarande norm för den stereotypa arbetaren och makthavaren. När kvinnor tar sig in i traditionellt manliga områden sker inträdet ofta på mannens villkor. Mot bakgrund av detta undersöker vi i denna uppsats hur kvinnor fotograferas i samband med sitt arbete. Undersökningens syfte är således att se hur det sätt kvinnor fotograferas på skiljer sig beroende av vilken yrkesgrupp de tillhör och vilken position de besitter på arbetsplatsen. Ännu ett syfte är att se om de normer som framkommer är beroende av yrkesstatus eller av kön. För att uppnå syftet har vi med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv utfört en innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ ikonologisk bildanalys där vi studerat fotografier förekommande i fackliga tidskrifter. De fackliga tidskrifter som studerats representerar tre olika inkomstgrupper för att på så sätt komma åt olika positioner inom arbete samt yrkesstatus (Inkomstgrupp 1 - Chef & Läkartidningen, inkomstgrupp 2 - Vårdfokus & Lärarnas tidning och inkomstgrupp 3 - Handelsnytt & Kommunalarbetaren). För att kunna dra slutsatser kring huruvida könet kvinna inverkar på framställningen har ett urval fotografier av män studerats vilket möjliggjort jämförelser. Som grund för uppsatsens analys ligger teorier om roller och framträdanden, reproduktion och förändring av normer samt teorier om symboler. Utifrån materialet har det framgått att framställningen av kvinnor vilka fotograferats utifrån sitt yrke varierar mycket utifrån den yrkesstatus de innehar. På samma sätt skiljer sig normerna som lyfts fram utifrån yrkesstatus. Det har även framkommit att vissa variationer kan relateras uteslutande till yrkesstatus medan variationen i andra normer är mer förbundna med kön.

Vilan i förskolan är en del av omsorgen och har av tradition en självklar plats i verksamheten. Det finns endast begränsad forskning om området vilket gör att vilan i förskolan behöver uppmärksammas då den ska grundas i forskning och beprövad erfarenhet. Syftet med den här studien var att bidra med kunskap genom att kritiskt undersöka hur normer och värderingar, som omfattar vilan i förskolan, visar sig och reproduceras genom hur pedagoger och barn pratar och agerar. Frågeställningarna är: - Vilka normer och värderingar ligger till grund för vilan i förskolan? - Har barnen inflytande över vilan? Hur visar det sig? Vår studie utgick från ett etnologiskt perspektiv med centrala begrepp som kultur, symboler och nyckelsymboler. Kulturen är central, dock inte hela förskolans kultur utan de normer och värderingar som omfattar vilan. Vi har även tagit avstamp i kritisk mikro-etnografi och barnperspektivet som komplement till etnologin. Vårt empiriska material skapades genom en fallstudie med observation och intervju som metod. Under fallstudien använde vi oss av preliminära fältanteckningar samt fotografering av miljön som dokumentationsverktyg. Kritisk mikro-etnografis analys var vårt analysverktyg under analys och transkribering. Resultatet i studien synliggjorde de normer och värderingar som omfattar vilan, samt barnens inflytande över densamma, med hjälp av symboler och verbalt och ickeverbalt språk.

Idag så anser många att vi har ett samhälle där mannen har vissa privilegier kvinnan inte har och att detta är orättvist, andra menar att det är ganska jämställt och att skillnaderna mellan könen inte är så stora. Jämställdhet är ett begrepp som uppkommer i många diskussioner och används flitigt i olika styrdokument för att skapa en bra miljö för alla människor. Intresset för debatter gällande kvinnors rättigheter och villkor har ökat de senaste åren. I bland annat politiska debatter kan vi höra om exempel som att kvinnor är underbetalda inom sina yrken. Därför har det väckt vårt intresse till att undersöka hur killar som går i gymnasiet talar om jämställdhet, feminism och normer. Vi vill ta reda på hur dagens gymnasiekillar resonerar angående dessa ämnen eftersom dessa killar är och kommer att vara en del av vårt samhälle i framtiden och deras syn på jämställdhet, feminism och normer kommer att påverka utvecklingen till ett mer jämställt samhälle. Vi använder oss av gruppintervjuer där vi intervjuar fyra olika grupper med fyra personer i varje grupp. Under studiens gång så identifierar vi återkommande mönster i materialet. Dessa teman analyserar och diskuterar vi för att få en djupare och bredare förståelse av hur killar i gymnasieåldern diskuterar kring jämställdhet samt kopplingen mellan jämställdhet och feminism. Förutom feminism kopplat till jämställdhet går vi även in på vad för sorts påverkan normer i samhället har samt vilka roll(er) könen förväntas inta, enligt informanterna. De teoretiska begrepp vi använder oss av är norm, jämställdhet, och feminism.