Den här är en kvalitativ undersökning vars syfte är att utforska hur relationen mellan yrkesrelaterade föreställningar om kön, makt och emotioner inom banker ser ut. Dessutom undersöks om kvinnorna upplever att de påverkas och begränsas av könsrelaterade normer samt om de har någon påverkan på deras emotioner. Kvinnors upplevelser av normer inom bankväsendet är ett understuderat ämne då de flesta studier fokuserar på stereotyper, även emotionellt arbete inom banker är något som är understuderat. Med undersökningen ville vi hitta kunskap kring ämnena samt bidra till en ökad förståelse om hur kvinnor upplever samt påverkas av normer inom bankväsendet, både generellt och specifikt emotionellt. För att skapa en förståelse för problemen så har vi valt att använda oss av sociologiska samt socialpsykologiska teorier och begrepp.  Metoden som användes var kvalitativ intervju, de sex intervjuerna utfördes över telefon och urvalet som användes var bekvämlighetsurvalet, snöbollsmetoden. I intervjuerna så ställdes frågor om hur kvinnorna upplever att man ser på kvinnor respektive män på deras arbetsplats, om de förväntas göra vissa specifika uppgifter på grund av sitt kön samt vilka känslor de upplever att de kan ge uttryck för på arbetsplatsen.  Resultatet visar att kvinnorna upplever att könsnormer är närvarande på deras arbetsplats. Dessa könsnormer har uppkommit genom historiska föreställningar och värderingar om de olika könen. Emotionsregimer bygger på normer och kvinnorna i undersökningen påverkas av sådana regimer. Det går att även se normer som ställer krav på vilka känslor kvinnorna får ge uttryck för på sin arbetsplats. På grund av detta går det utläsa tecken på att kvinnorna upplever emotionell dissonans.

Barnböcker är en stor del av barns uppväxt. Men vad är det vi ge barnen egentligen? Barnlitteratur har kritiserats för att vara mansdominerande i sin handling och karaktärer. Vi har därför valt att studera hur stereotypa könsnormer ger sig uttryck i barnlitteratur och även hur kvinnor och män framställs. Syftet med denna studie är att analysera hur könsnormer framträder i bild och skrift i ny barnlitteratur med utgivningsår 2015 – 2020 som riktar sig till barn i förskoleåldern.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi analyserat åtta barnböcker. Böckerna är slumpmässigt utvaldafrån biblioteket och riktar sig till barn i förskoleåldern. Metoderna som har använts för att analyseraböckerna är diskursanalys och Nikolajevas schema som tydliggör stereotypa kvinnliga och manliga egenskaper. Vi ser ett skifte i den förra mansdominerade barnlitteraturen, den kvinnliga representationen har ökat och är procentuellt fler än männen till antal. Trots en ökad kvinnlig delaktighet i barnböcker så kan vise att stereotypa könsnormer fortfarande är en del av barnlitteraturen. Dock kan vi se i vårt resultat enviss skillnad i hur män och kvinnor beskrivs och motsäger tidigare forskning. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>

Denna studie utgår från målet för hur sexualundervisningen ska förmedla information om sexualitet och reproduktion, samtidigt som läroplanen ska vara icke-diskriminerande. Detta gör det intressant att se hur läromedel förmedlar normer och värden i text. Det är lärare själva som bör granska de läromedel som används i undervisningen, vilket gör det viktigt med reflektion över vilka normer som speglas i innehållet. Studiens syfte är att undersöka huruvida normer reproduceras i samband med sexualundervisning. Studien grundas på en analys av fem läromedel för årskurserna 4-6 och avgränsas till innehåll rörande människans reproduktion. Analysen baseras på en socialkonstruktionistisk teori, idéen om att den sociala verkligheten är en produkt av mellanmänsklig interaktion och gemensamma handlingar i olika kontexter. Analysen utgår även från ett genusteoretiskt perspektiv på familjen som praktik där familj och familjekonstellationer betraktas som varierande och föränderliga. De metoder som använts är multimodal sociosemiotisk analys samt kvalitativ diskursanalys. Analysens visade en form av heteronormativitet och de familjekonstellationer som varierade från kärnfamiljen beskrevs på ett marginaliserande sätt.. Analysen visar dessutom på en övergripande brist på representation av varierande sexualiteter i de flesta av läromedlen. Sammantaget pekar detta mot en övergripande heteronormativ syn på familj och familjebildning i de undersökta läromedlen.  Vår slutsats är att rådande heteronorm reproduceras i läromedlen, om än i olika utstäckning.

Denna studie ämnar att undersöka hur den personliga identiteten påverkas och utvecklas i samband med att bli förstagångsmamma samt vilka faktorer som bidrar till utvecklingen.  De frågeställningar som undersöks är: - Hur utvecklas den personliga identiteten av att bli förstagångsmamma? - Vilka sociala faktorer kan ha en inverkan på utvecklingen av den personliga identiteten hos förstagångsmammor? Det empiriska materialet grundas i tio stycken semistrukturerade intervjuer med ett urval av förstagångsmammor i åldrarna 20-30 år. Intervjuerna hade till syfte att utmynna personliga upplevelser och föreställningar om identitetens utveckling vid transitionen till att bli mamma. Resultat analyseras sedan i relation till tidigare forskning, Jenkins teori om identitet samt Berger och Luckmanns socialisationsteori.  Det resultat som framkom ur studiens empiri är hur övergången till moderskap bidrar till att den personliga identiteten utvecklas. Detta sker i form av att nyblivna mammor utformar nya egenskaper de tidigare inte identifierat sig med men som nu blir framstående, exempel på egenskaper är oro, omhändertagande och ansvarstagande. Vidare framkom tre typer av påverkansfaktorer som har en inverkan på utvecklingen av den personliga identiteten; normer, egna mammor samt grupptillhörighet. Normer som förekommer kring mammarollen finner vi har en inverkan på hur nyblivna mammor agerar, vilket sedan har en påverkan på den personliga identitetens utveckling. Genom kopplingen till sina egna mammor visar det även sig hur förstagångsmammor försöker utveckla sin egna identitet i relation till hur de uppfattar sina egna mammor. Grupptillhörighet som påverkansfaktor skiljer sig från de två föregående genom att denna snarare hämmar den personliga identitetens utveckling. Resultatet visade att frånvaron av känslan av tillhörighet till den sociala gruppen mammor bidrar med en avsaknad av utveckling i rollen som mamma, och även den personliga identitetens utveckling

Syftet med denna uppsatsen är att undersöka kvinnliga normer och ideal vid porträtterandet av kvinann som superhjälte. Studien fokuserar på följande karaktärer, Captain Marvel samt Black Widow. Studien berör följande frågor: - Hur framställs Captain Marvel respektive Black Widow?·     - Vilka normer och ideal framställs? Hur upprätthålls dessa? - Bryter kvinnorna mot normer och ideal, hur samt vad leder det till?

In today´s society health is important as well as central. The concept is wide and includesaspects concerning food, body, weight, appearance and lifestyle. What health is and is not canbe hard to know and the interpretation is affected by social processes. There can be anambiguity about what the concept means and stands for. In today’s society there exists severalmessages about health for the individual to relate to, and these are in addition affected bynorms and ideals that affects the interpretation of the health-concept. Since young women are a relevant group when it comes to this subject, the purpose of thisstudy is to examine what norms about health young women must deal with in their everydaylife. A further purpose is to create an understanding about how these norms affects youngwomen and what consequences they cause regarding how they feel about themselves and theirlives.The theories used as framework are theories by Giddens focused on concepts asreflexivity, identity and lifestyle. Furthermore, the perspectives of symbolic interactionismand the labeling theory are applied. The result is presented using four different themes emerging from the analysis of sixsemistrucured interviews with young women aged 20-30. The themes are the following: theconcept of health creates demands, the society is characterized by skinny norms and ideals,food is valued as good and bad and that you, according to the society, are good when youexercise and loose weight. The conclusion drawn is that there exist norms that have negativeimpact on how young women feel about themselves and their lives. The results show thatnorms about health can create the opposite effect as the norms about what helth means andsymbolize can cause bad health instead of good health.

I den här studien analyseras Nittonhundraåttiofyra av George Orwell och Circle av Dave Eggers utifrån queerteorier och teorier om hegemonisk maskulinitet för att studera hur könsroller framställs i två dystopiska verk skrivna med flera decenniers mellanrum men även för att diskutera hur texterna kan användas för att uppmärksamma teman som kön och identitet i värdegrundsarbetet på gymnasieskolan. Av studien framkommer att de flesta karaktärer i romanerna förhåller sig till rådande normer för respektive kön, även om normerna ser olika ut beroende på när verken skrevs. De manliga karaktärerna är statiska, vilket även de kvinnliga är även om man i dessa kan se en större dynamik i konstruktionen av genus. Trots detta återspeglar de kvinnliga karaktärerna de sociala normer som finns för kvinnor. Några karaktärer uppvisar dubbla genus, det vill säga att de besitter manliga såväl som kvinnliga egenskaper. Verken är en utgångspunkt för att diskutera genus i svenskundervisningen, eftersom könsrollerna är tydligt framställda och ger möjligheten att problematisera och diskutera framställningen av genus i olika tidskontexter.

This study addresses children’s music and how children interpret its lyrics. To narrow it down it concentrates on music that has been recorded. The empirical material is analyzed through theoretic thoughts in the sociology of childhood to find out what type of childhood children’s music presents. Sociology of childhood indicates that children should be seen as active in the construction of their own childhood and so are children not just passive subjects of our society’s structures (James & Prout, 1997). James and Prout (1997) also entails that childhood is a social analysis in reliant of variables such as gender, ethnicity or class. Therefore, does this study also include a perspective of norms to find out what norms that children’s music feature. The generation of the empirical material was gathered through a qualitative as well as a quantitative method. After conversing about children’s music with children at a preschool and compiling the survey’s respondents answer this study found a few various conclusions. The type of childhood that the empirics presents is mainly about getting children physically active and the songs quite frequently goes within the theme, animals. It also tells stories about different feelings like jealousy and bad conscience. The lyrics includes norms such as the “nuclear family” but also tends to provoke norms about boys being stronger than girls. Children seem to interpret its lyrics through different agreements or values they share together within their peer cultures. They also use their own experience in life as a means for their interpretations as they tended to associate it with play. Previous studies show that children cooperate in various ways when it comes to listen to recorded music, which in the sociology of childhood could be explain by children’s peer cultures. This study implies that that’s the case and preschool children are already forming a musical taste, but it would seem to be dependent of how much adults are influent in which music they may choose from. Because children’s music as a genre is defined by adults, for that reason can one ask how children would define it.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur fritidslärare talar om barn utifrån normer och tolerans. I läroplanen för grundskolan står det att skolans värdegrund och uppdrag är en likvärdig utbildning (Skolverket rev. 2017), något som vi funderat över hur det står i förhållande till hur normer och tolerans talas om av fritidslärare. Vi undersökte det genom att intervjua lärare i fritidshem och ta reda på vilka kategorier och begrepp de använder när de talar om barn. I vår analys har vi använt oss av socialkonstruktivistiska teorier om normer och tolerans av bland andra Judith Butler och Elisabet Langmann. Vi gjorde intervjuer med sex olika informanter. Det vi kom fram till i vår undersökning är att barn kategoriseras utifrån ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk standard, intressen, diagnoser och personlighetsdrag. De normer som finns är att barnen ska ge uttryck för att de trivs, känner sig trygga, kan tala inför och fungera i grupp och de bör vara självständiga och empatiska. Beteende som att vara tillbakadragen eller aggressiv ses som problematiskt. Tolerans beskrivs som att acceptera olikheter och att ha tålamod med problematiska beteende. Lärare i fritidshem talar om inkludering i termer av att “inte placera barn i fack”.

Denna studie är en bilderboksanalys som utifrån postkolonial teori och den narrativa metoden dekonstruktion syftar till att undersöka hur den Andre framställs i bilderböcker från två olika tidsepoker. Begreppet den Andre innebär de grupper som traditionellt sett är underordnade i samhället och som avviker från normen. Enligt läroplanen för förskolan (lpfö 18) ska pedagoger arbeta med litteratur med barnen, vilket i kombination med värdegrundsuppdraget gör att pedagoger måste vara medvetna om vilka normer som bilderböcker förmedlar. Detta blir ett argument för att studera bilderböcker. I analysen jämförs bilderböcker från en äldre (1918-1965) och en nutida (2006-2018) tidsepok, eftersom det går att säga att litteraturen avspeglar samhället och därför synliggör vilka normer som råder i en specifik tid. Resultatet visar att den Andre framställs som främmande och avvikande samt underordnas vithets- mans- och vuxennormen. Detta gestaltas på olika sätt beroende på vilken funktion den Andre har i berättelsen. När den Andre har rollen som antagonist eller om berättelsen kräver en karaktär som är annorlunda protagonisten så blir hon i högre grad porträtterad som avvikande. I äldre litteratur är den Andre ofta stereotypt framställd, negativt framställd eller exkluderad medan förhållandet i de nutida bilderböckerna framställs som lite mer jämlikt. Framförallt kategorin barn gestaltas som om de har förmåga att definiera sig själva och är inte motsatsen till normen längre. Det framgår av studien att bilderböckerna alltid framställer någon kategori som underordnad normen, oavsett vilken tid de är skrivna i. Den Andre blir stereotypt framställd i både äldre och nutida böcker. Slutsatsen blir således att den Andre som fenomen finns i alla bilderböcker, men att funktionen har ändrats över tid.