Syftet med studien är att analysera förskollärares konstruktion av genus i förskolan utifrån sin roll som makthavare samt hur det beskrivs påverka mötet med barnen i praktiken. Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet och en kvalitativ metod där fokusgruppsdiskussioner använts som datainsamlingsmetod. Resultatet har delats in för att besvara studiens två forskningsfrågor; vilka utmaningar beskriver förskollärare med deras konstruktion av genus? samt vad påverkar förskollärares konstruktion av genus? Av resultatet har fyra diskurser identifierats som påverkar förskollärarens konstruktion av genus vilka berör förskolans läroplan, medvetenhet och reflektion, vårdnadshavares påverkan samt en intern konflikt mellan förskollärares konstruktion av genus inom och utanför förskolan. Dessa diskurser tydliggör förskollärarens position som makthavare i relation till barnets konstruktion av genus genom reproduktion av normativ makt. Studien visar även på ett behov av att förskollärare kontinuerligt och systematiskt bör reflektera och problematisera sina konstruktioner av genus för att medvetenhetgöra sig själva om vilka normer och värderingar som reproduceras i utbildningen. Detta kan i sin tur bidra till en förbättrad och genuin genusmedvetenhet i förskolans utbildning där alla barn, oavsett kön, ses och behandlas jämlikt.

Since its conception, hip hop has assumed an increasingly important role in today's media society. Today, many swedish hip hop artists often find themselves at the intersection of bottom-up and top-down representations. Despite the genre's many positive features of self-expression and social reflection, artists are constantly faced with a complex challenge. Hip hop artists must constantly navigate prejudice, stereotypes, and sometimes one-sided media representations while trying to convey their voices and perspectives. Through a case study of five Instagram images each of five different Swedish rap artists, a total of 25 images (Yasin, Asme, ADAAM, Z.E and Silvana Imam), a thematic content analysis and a social semiotic analysis, this study aims to investigate and analyze bottom-up representations of Swedish rap artists in social media. The study also aims to contribute to the discussion and problematization of whether, and if so how, rap artists themselves can challenge or reproduce prevailing top-down representations of them. The theoretical framework consists of representation, social semiotics, active choice theory, multimodality, intersectionality and norms. The empirical material has been interpreted and analyzed through the theoretical framework along with a denotative and connotative analysis and the analysis categories camera angle, poses and attributes in order to uncover the underlying meanings of the empirical material. The analysis suggests four identified themes in the empirical material which are power and status, glamorous and exclusive lifestyle, criminality and intimacy. The analysis shows that rap artists use different types of semiotic resources to emphasize and represent different aspects of themselves. For example, camera angles are used in a frog’s-eye view to represent the artists as authoritarian and rich of status, which is linked to norms of status. Expensive and exclusive designer clothes are used to give the appearance of a glamorous and exclusive lifestyle, while black clothes and threatening poses accentuates a criminal image linked with the lifestyle of a Swedish rap artist. Through semiotic resources related to norms of intimacy, the artists help to represent themselves as intimate. The analysis suggests that rap artists can both challenge and reproduce top-down representations of themselves, but that they in most cases only reproduce the perception of them.

Skollagen (2010:800) slår fast att all skolpersonal är ålagd att förmedla och förankra värdegrunden i och utanför undervisningen. I värdegrunden återfinns värden som elever ska utveckla under sin skolgång. Dessa värden grundar sig i samhällets gemensamma värderingar rörande bland annat mänskliga rättigheter, demokrati och etiska ställningstaganden. Vår studie syftar till att undersöka hur skönlitteratur för barn skildrar fenomenet utanförskap i skolan i relation till det praktiska värdegrundsarbetet. Studien är en kvalitativ tematisk litteraturanalys där tre skönlitterära verk, riktade till barn i mellanstadiet, har analyserats. Primärmaterialet utgörs av En helt vanlig supernova, Allt som inte syns och Fjädrar. Analysen vägleds av frågeställningar rörande utanförskapets skildring, framställningen av omgivningens reaktioner samt hur de tre böckerna kan användas i det praktiska värdegrundsarbetet. Resultatet av vår analys visar att utanförskap i skolan skildras på olika sätt och grundas i olika orsaker i litteraturen. Författarens användande av olika berättarperspektiv påverkar skildringen av utanförskap. Läsupplevelsen förändras beroende på vilken synvinkel handlingen berättas ur. Analysen visar även att omgivningens reaktioner och agerande påverkas av rådande normer och maktförhållanden. Den del av omgivningen som utgörs av vuxna karaktärer framställs som passiv och frånvarande i de analyserade böckerna. Slutligen visar vår analys att vårt primärmaterial med fördel kan användas i det praktiska värdegrundsarbetet.

The view of children has changed and evolved significantly throughout history. People in earlier times did not view children and childhood as we do today, during the early modern period the attitudes towards children began to develop. In the present study, the perspectives of Erasmus of Rotterdam and Martin Luther on children have been examined and analyzed to gain an understanding of how people viewed children and childhood, as well as how their perspectives differed from each other. The results of the study have also explored how the views on children and childhood may have has highlighted the divergent approaches and perspectives of Luther and Erasmus regarding the view of children and childhood, as well as the influence they exerted during the early modern period and the development of curricula.

Norms are something that affects society, of which we are all aware of. Agenda 2030 and the goals for increased gender equality, sexual health and sexual rights contributes to what now is a more spoken about topic. Norms that affect sexual health is something that we are aware of, but which norms affect people the most is something that is rarely talked about. The previous research is split into two themes, women's respectively men's attitude towards contraceptive methods. The previous research shows that studies have been made within this research area, but the previous research does not show the norms impact on individuals. The purpose of this essay is to study how women in the ages 20-25 years who are sexually active in heteronormative relations feel affected by the society's norms about sexual health and contraceptive methods. The empirical material in this essay is based on eight semi-structured interviews where women have shared their experiences. The collected empirical data have been analyzed based on theoretical concepts from Berger and Luckmann and Hirdman. The theoretical concepts that have been used are objective and subjective reality, socialization, internalization, legitimation and the gender system and the gender contract. The results show that women feel affected by the norms which leads to the sexual health being affected. The experienced norms affect that the women use a hormone-based contraceptive and the attitude towards condom is negative. The conclusions in this study are that the experienced norms affect both women's sexual health and sexual behavior / Att normer är något som påverkar samhället är något vi alla är medvetna om, men sällan pratar om. I och med Agenda 2030 och målen för ökad jämställdhet har sexuell hälsa och sexuella rättigheter blivit ett mer omtalat ämne. Normer som påverkar den sexuella hälsan är något vi vet finns, men däremot talas det sällan om vilka normer det handlar om. Den tidigare forskningen är uppdelad i två teman där kvinnors respektive mäns inställning till preventivmedel presenteras. Den tidigare forskningen visar att studier inom området har gjorts, däremot handlar den tidigare forskningen inte om hur normer påverkar individer. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka hur kvinnor i åldrarna 20-25 år som är sexuellt aktiva i heteronormativa relationer upplever sig påverkade av samhällets normer kring sexuell hälsa och preventivmedel. Det empiriska materialet i uppsatsen grundar sig i åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer där kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser. Den insamlade empirin är analyserad utifrån teoretiska begrepp från Berger och Luckmann samt Hirdman. De teoretiska begrepp som presenteras är objektiv och subjektiv verklighet, socialisering, internalisering och legitimering samt genussystemet och genuskontrakten. Resultatet visade att kvinnorna upplever normer och normerna påverkar deras sexuella hälsa på flera olika sätt. De upplevda normerna påverkar bland annat att de använder sig av ett hormonellt preventivmedel och att inställningen till användning av kondom är negativ. Slutsatserna i studien är att de upplevda normerna påverkar både kvinnors sexuella hälsa och sexuella beteende.

Påverkningskampanjer, falska nyheter, coronapandemin och kriget iUkraina, mycket har hänt för att sätta alltmer eld i en diskurs kring en biblioteksroll iTotalförsvaret som pågått sedan 2018 då det nationella biblioteksstrategiutkastet lanserades(Fichtelius, Persson & Enarson, 2018, 7–13). Detta arbete syftar sig att sammanställa denrådande diskursen kring det svenska biblioteksväsendet och dess roll i Totalförsvaret, för attsedan utföra en kvalitativ textanalys för att utforska hur bibliotekarieprofessionensvärdegrunder har påverkat diskursen. Som hjälp kommer Talcott Parsonsstrukturfunktionalistiska AGIL-schema användas som ett analytiskt ramverk i detta arbete.Arbetet är av en mer utforskande natur, dock görs ett antal slutsatser, till exempel hurdiskursens tidigare skeden satte spår på den senare diskursen trots en djup ändradbakgrundskontext, hur en roll i Totalförsvaret har djupa kopplingar tillbibliotekarieprofessionens värdegrunder bl.a. upplysningsidealet, samt hur neutralitetsidealetofta har hamnat i krock med den föreställda rollen i Totalförsvaret vilket har satt spår pådiskursen på olika sätt.

Authors: Elger, Jesper & Jönsson, Annie  Advisor: Svensson, Daniel  Keywords: Consumption, Soccer/football, Femininity, Gender identities, Norms.  Purpose: The purpose of this study, based on a quantitative method is to investigate differences and similarities regarding football consumption in female and male elite football players in Sweden.   Method: The study is based on a deductive approach, which means that we have worked with already existing theoretical material and thereafter collected our own empirical data. Empirical data were collected through a questionnaire that was sent out to five different elite football clubs in Sweden.  Theory: The study is based on Hirdman's theory of the gender contract, as well as Lamont and Molnár's theory of boundaries.  Results and conclusion: With help from the questionnaire that was sent out to five different elite football clubs in Sweden the study can display an overall result regarding football consumption by female and male elite players. The overall result indicates that there were no significant differences and similarities regarding football consumption within five elite clubs in Sweden. The result in the study presents no significant differences and similarities regarding consumption of football but there is still an ability to draw conclusions with help from a theoretical framework based on Hirdman´s and Lamont´s Molnár´s theory. The final conclusion of this study was that there are many similarities between female and male elite football players' football consumption. The study's results and theories allow an argument regarding female and male football consumption. In addition to the fact that the majority on both the men's and women's side consume football primarily because the players "think it's fun", it is argued that there may be additional reasons for the players' individual consumption. This study reveals two reasons why Hirdman's gender contract does not have such a large impact regarding gender, elite soccer players and soccer consumption. The first reason is that men are standard bearers in both society and football, and that women have adapted to these standards, in this case to consume football, which is "manly". The second reason is that the boundaries have been changed in various ways, as described based on Lamont's and Molnár's theory. However, one does not necessarily exclude the other, but can work together.

Det svenska skolväsendet vilar på demokratisk grund och förhåller sig därför till ett värdebaserat arbete. Det innebär att elever, genom sin utbildning, ska lära sig om värderingar såsom: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor. Utbildningen som ges ut i det svenska skolväsendet ska således främja jämställdhet och därför ska undervisningen främja elevers förståelse om könsmönster och hur dessa kan påverka människors livsval och livsvillkor. Ett vanligt verktyg som lärare använder sig av för att omsätta skolans värdegrundsarbete i praktiken är genom skönlitteratur. Detta beror främst på att skönlitteratur är känt för att ha en inverkan på läsarnas personlighetsutveckling. För att aktualisera skolans värdegrundsarbete, med särskilt fokus på jämställdhet, är utgångspunkten för denna studie att undersöka hur Anne Charlotte Lefflers Sanna kvinnor (1883) skulle kunna implementeras i undervisning och vilken didaktisk potential som kan uppnås. Närläsning användes som metod för analysen för att möjliggöra denna undersökning, vilket innebär att litteraturen läses flera gånger med särskilt fokus på utvalda delar av innehållet. Denna studies teoretiska grund är Yvonne Hirdmans genussystem, en teori som centrerar kring könsordningar och tillämpas i studien för att utforska kön och normer. Malin Alkestrands term "didaktisk potential" används också för att analysera hur olika perspektiv på genus och normer kan användas för att främja värdegrundsarbete och för att identifiera vilka lärdomar som kan härledas från detta. Studiens centrala frågeställning är: Vilken didaktisk potential finns i gestaltningen och problematiseringen av genus och normer i Sanna kvinnor? Studien drog slutsatsen att Sanna kvinnors förkroppsligande av normer och kön präglas av ojämlikhet. Den didaktiska potentialen finns emellertid i att dessa representationer kontinuerligt problematiseras och kontrasteras mot varandra. Materialet presenterar en mångfald perspektiv som jämförs med varandra. "Sanna kvinnor" fungerar på detta sätt som ett konkret exempel på farorna som ojämlikhet medför samt ett moraliskt exempel på vikten av jämställdhet.

Begreppet cancelkultur har kommit att bli ett allt mer utbrett fenomen, främst inom sociala medier. Studiens syfte är att undersöka vad cancelfenomenet innebär och om den har någon påverkan på samhällsdebatten, i form av att den eventuellt hämmar individens sätt att uttrycka sig, i rädsla för att gå utanför de normativa ramarna. Studiens forskningsfrågor lyder; Hur kan cancelkultur-begreppet beskrivas? Hur påverkas enskilda individers sätt att uttrycka sig av den cancelkultur som råder på sociala medier? Detta är en kvalitativ studie där ett abduktivt angreppssätt använts. Semistrukturerade intervjuer har utförts där deltagarna valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Den insamlade empirin analyserades sedan via tematisk analys. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Giddens struktureringsteori och Goffmans stigma. Giddens genom sin teori hjälper till att bättre förstå cancelkultur som en social process, medan Goffmans analys om stigmat bidrar till att förstå och analysera hur individer kan uppleva cancelkultur på individnivå. Studiens resultat visade på att det utbredda cancelfenomenet kan ha varierande effekter då det tydligt tar ställning till vad som inte anses vara en godtagbar handling, samtidigt som det kan påverka i vilken mån individer väljer att uttrycka sig och på så vis ses som hämmande. Det framgick dock att det inte går att påvisa att cancelkulturen skulle leda till att individer inte vågar stå upp för sin åsikt och kring vad som de anser är rätt och fel i en situation. / The concept of cancel culture has become an increasingly widespread phenomenon, mainly within social media. The purpose of the study is to investigate what the cancellation phenomenon means and whether it has any impact on the social debate, in the form of possibly inhibiting the individual's way of expressing themselves, in fear of going outside the normative framework. The study's research questions are; How can the concept of cancel culture be described? How is the way individuals express themselves affected by the cancel culture that prevails on social media? This is a qualitative study where an abductive approach was used. Semi-structured interviews were conducted where participants were selected via convenience sampling. The collected empirical evidence was then analyzed via thematic analysis. The study's theoretical framework consists of Gidden's structuring theory and Goffman's stigma. Through his theory, Giddens helps to better understand cancel culture as a social process, while Goffman's analysis of stigma helps to understand and analyze how individuals can experience cancel culture on an individual level. The result of the study showed that the widespread cancellation phenomenon can have varying effects as it clearly takes a stand on what is not considered an acceptable act, while at the same time it can affect the extent to which individuals choose to express themselves and thus be seen as inhibiting. However, it became clear that it cannot be demonstrated that the cancel culture would lead to individuals not daring to stand up for their opinion and what they consider to be right and wrong in a situation. / <p>2023-06-01</p>

AbstractSyftet med denna studie är att undersöka hur pedagogernas normer framträder under måltidssituationer samt inom ramen för detta syfte belysa hur bemötande kring barn som är selektiva i maten ser ut. Detta kommer att göras utifrån tre frågeställningar: Vilka förhållningssätt har pedagogerna under måltidssituationen? Vilka normer blir synliga under måltidssituationen? Hur tar pedagogerna hänsyn till barns individuella behov under måltidssituationen i förskolan?     Utförandet av studien är utav en kvalitativ metod genom strukturerade observationer för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Förskolorna som observationerna genomfördes på ligger i två olika kommuner. På den ena förskolan äter de inne på avdelningarna och på den andra förskolan äter de i en gemensam matsal. Barnen i observationerna är mellan åldrarna 1–6 år och antalet barn vid vardera bord är cirka 5–6. Vid varje bord sitter där på båda förskolorna även 1 pedagog. Empirin analyserades utifrån normkritisk pedagogik. I resultatet framkommer det att det finns normer som är genomgående på alla observationer men även att det skiljer sig mellan pedagogerna hur de förhåller sig olika till vissa normer. Det finns även normer som kan vara svåra för selektiva barn att förhålla sig till.