Organisationskulturer påverkar hur anställda tolkar och upplever organisationen. För att skapa en stark kultur som ger konkurrensfördelar behöver företag skapa en samstämmighet i värderingar. Syftet med studien var att undersöka en organisations formellt definierade värderingar och om dessa stämde överens med de anställdas värderingar. Vidare avser studien att undersöka om det formella värderingarna präglade vad de anställda upplevde på arbetsplatsen. Studien var designad som en kvalitativ intervjustudie där ett målinriktat bekvämlighetsurval användes vilket resulterade i nio deltagare (n = 9) varav tre var kvinnor och sex män, åldrarna varierade mellan 30–65. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys med en kombination av både induktiv och deduktiv ansats. Vid identifiering av anställdas värderingar användes den induktiva ansatsen vilket resulterade i fyra teman: organisationsidentitet, trygghet och förutsättningar, hälsa är mer än bara träning och ledarskapet vi litar på. Vid identifiering av organisationens värderingar användes den deduktiva ansatsen genom att sedan jämföra de olika teman med organisationens formellt uttryckta värderingar som identifierades i förväg. Under temat organisationsidentitet framkom fyra överensstämmande värderingar, en delvis och två som inte stämde överens. Under temat trygghet och förutsättningar identifierades två av de formellt uttryckta värderingarna som var samstämmande. Temat hälsa är mer än bara träning visade på två sammanstämmande värderingar och en delvis överensstämmande. Under temat ledarskapet vi litar på fanns två överensstämmande värderingar och en delvis. Totalt framkom samstämmighet i sju av tolv värderingar och att de präglade arbetsplatsen. Två värderingar stämde inte överens mellan företaget och de anställda. Tre stämde delvis men det saknades normer kring dem. Två av värderingarna återfanns under flera teman. Resultatet visade att anställda tolkade organisationen utefter dess handlingar, därför behöver ledarna skapa förutsättningar och normer kring önskade beteenden. Det är mer troligt att det skapas samstämmighet i etiska värderingar. Finns det en hög grad av samstämmighet i värderingar skapar det ökad arbetstillfredsställelse och trivsel.

Studien handlar om lärares syn på maskulinitet och dess syfte är att skapa en djupare förståelse för hur deras föreställningar formar och reproduceras hos eleverna då lärare fungerar som normbärare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi genomförde totalt fem intervjuer med fem lärare. Till grund för vårt vetenskapliga perspektiv har vi använt oss av postmodernistisk kritisk mansforskning som har sina rötter i feministisk teori och queerteori. Vår resultat och analys visar att våra informanter är genusmedvetna men missgynnas av samhällets hierarkiska könsordning som fortfarande reproducerar normativa föreställningar om könen. / This study is about teachers’ views on masculinity. The purpose of this essay is to create a deeper understanding of how the conceptions of the teachers shape the students and how these conceptions are being reproduced since teachers function as standard setters. We have used a qualitative method and five interviews were conducted with five teachers. To the basis to/of our theoretical perspective we have used a postmodern critical masculinity research which has its roots in feministic theory and queertheory. Our results and analysis show that our informants are conscious about gender but disvantaged by society’s gender hierarchy that still reproduces normative conceptions about the sexes.

Vår studie handlar om hur pedagoger i förskolan resonerar angående HBTQ-certifieringens eventuella plats i förskolan. Studien bygger på tankar från pedagoger vid en certifierad förskola och vid två icke certifierade förskolor som deltagit i fokusgrupper där pedagogerna diskuterat kring hur de tänker angående HBTQ-certifieringen i förskolan samt normkritiskt arbete och kunskapen inom HBTQ-frågor. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som pedagoger anser vara viktiga att resonera kring gällande HBTQ-certifiering, normer, normkritiskt arbete och familjekonstellationer i förskolan. I kapitlet centrala begrepp redogörs förklaringar av följande begrepp: HBTQ-begrepp, normer och normkritik, genus och kön, heteronormen, regnbågsfamiljer, queerbegreppet och toleransbegreppet. Här ges en beskrivning av dessa begrepp som genomsyrar studien och ger en grundläggande förståelse. Tidigare forskning innehåller forskning om HBTQ-certifikatet, HBTQ-historia, Internationell forskning om HBTQ, normer och normkritiskt arbete i förskolan, diskriminering och kränkande behandling samt arbete för diskriminering och kränkande behandling och jämställdhetsarbete. I analysen redogörs för vårt viktigaste empiriska material där man kan följa pedagogernas resonemang och diskussion från fokusgrupperna. Ämnena vi fokuserar på är HBTQ-certifieringen, normkritiskt arbete i förskolan och kunskap. Vi bidrar med en analys av materialet och de resultat som vi kommer fram till. Resultatets viktigaste poäng är den tydliga kunskapsbristen bland pedagogerna i förskolan. Vi avslutar med en diskussion kring våra slutsatser och förslag på vidare forskning inom ämnet.

Detta arbete har haft sin utgångspunkt i ett problemområde som belyser de svårigheter som idag finns i den svenska skolan att implementera sex- och samlevnadsundervisning i alla de gymnasiegemensamma ämnena, där ibland historieämnet. Författarna har försökt förstå varför sex- och samlevnadsundervisningen inte prioriteras eller som tidigare forskning visat, i vissa fall är bristfällig i sitt utförande genom att undersöka hur Skolverket arbetar med dessa frågor. Syftet med detta arbete är att utifrån en diskursanalys med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorier visa på vilka normer och värden som förmedlas i Skolverkets stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisningen i historieämnet samt vilka konsekvenser de kan få för undervisningen. Resultatet visar på att Skolverket förmedlar normer och värden utifrån stereotypa uppfattningar kring kön, sexualitet, etnicitet och relationer vilket försvårar för lärare att arbeta med ett genomgående normkritiskt perspektiv och att inkludera alla elever i undervisningen. Resultatet visar även på en otydlig koppling mellan stödmaterialet för sex- och samlevnadsundervisningen och de förmågor som historieämnet ska utveckla. Slutsatsen är därmed att materialet, i motsats till dess uttalade syfte, riskerar att reproducera normer och maktförhållanden istället för att belysa och problematisera normerna i sig. Slutsatsen är även att Skolverket i sin konstruktion av stödmaterial i högre grad behöver ta hänsyn till forskning, i såväl historiedidaktik, som i ett normkritiskt förhållningssätt.

Bilderboken är ett naturligt inslag i vardagen på förskolan i barns identitetsskapande. Genom bilderboken förmedlas olika normer och värderingar. Förskolans litterära utbud kan påverka genom att medvetet ge positiva förebilder och välja bort stereotyper. I denna studie har vi undersökt vilka karaktärer som finns att uttyda i bilderböcker när det gäller genus, samt vilka stereotypa egenskaper dessa tillskrivs, då syftet med studien är att undersöka möjliga genusnormer i bilderböcker och hur de har förändrats över tid. Studien omfattar tre bilderböcker från respektive tidsperiod, vilket sammanlagt ger sex bilderböcker. Analysen är utförd med en kvalitativ innehållsanalys och semiotisk text- och bildanalys, som utgår från Yvonne Hirdmanns teori om ett genussystem samt ett normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att de valda bilderböckerna från 1970- och 1980-talet befäster traditionella stereotypa mönster och roller. Bilderböckerna utgivna 2016 utmanar samhällets normer när det gäller stereotypa egenskaper. Den föränderlighet angående genusnormer som blivit synlig i vårt resultat kan visa på att samhällets värderingar har förändrats. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att pedagoger i förskolan i framtiden gör medvetna val av bilderböcker samt reflekterar kring stereotypa roller som kan tänkas finnas i dem.

Studiens mål är att undersöka hur förskolan motverkar traditionella könsroller. Formuleringen liksom titeln på examensarbetet är hämtat från förskolans läroplan där detta är ett av förskolans uppdrag. Till grund för studien ligger kvalitativa intervjuer med pedagoger samt öppna men icke-deltagande observationer på en förskola. Personerna som jag har intervjuat är alla förskollärare och verksamma på olika orter i Skåne. Studiens resultat visar att förskolan motverkar traditionella könsroller på flera sätt inom verksamheten trots att deltagarna skulle önska mer kompetens inom jämställdhetsarbetet. Intervjuer och observationer visar även att den enskilda pedagogen hålls ansvarig för hur genuspedagogiken fungerar i vardagen – det är individens bemötande och språkbruk som reflekterar normer och samhällsstrukturer.

Syftet med denna studie är att få syn på hur barn och pedagoger kommunicerar med varandra vid måltidssituationer i förskolan. Anledningen till att vi har valt just detta område är för att vi tidigare har upplevt att barn ibland blir behandlade olika, utifrån kön, under måltidssituationer. Vi vill med denna studie få syn på om dessa skillnader finns och hur de yttrar sig. Vårt material består av videofilmade observationer. Materialet har sedan analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv; Shannon och Weavers kommunikationsteori, Hirdmans genusteori och Foucaults maktteori. Vi har även använt oss av två observationsscheman för att få syn på pedagoger och barns kommunikation. Vårt resultat visade att det fanns skillnader i pedagogernas bemötande av barnen. Hirdmans genusteori hjälpte oss att se dessa skillnader ur ett genusperspektiv. Det visade sig att pojkar tilläts mer och blev mer uppmuntrade att prata än vad flickor blev. Medan flickor var de som tog mest initiativ till att tala och sökte mest bekräftelse. Resultatet visade även att barnen kommunicerade som mest med varandra när pedagogen inte var närvarande vid matbordet. Med hjälp av Foucaults maktteori kunde vi försöka förstå varför barnens kommunikation med varandra yttrade sig på detta sätt. Shannon och Weavers kommunikationsteori användes för att ge en övergripande bild av kommunikationen och vilka eventuella kommunikationsproblem som kunde uppstå under måltiderna.

I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig. Underlaget till dessa intervjuer grundar sig på 90 enkätsvar från tre olika gymnasieprogram med olika könskodning. Vidare har vi utfört två intervjuer med vägledare på högstadieskolor för att därigenom få en bredare bild av fenomenets utbredning samt för att kunna jämföra ungdomarnas och vägledarnas erfarenheter och tankar kring det. Vår forskning visar att könskodning är ett brett begrepp som finns införlivat på olika nivåer i skolvärlden. Trots att tveksamhet uttrycktes till om ungdomarna var medvetna om könskodning visar våra resultat på att ungdomarna var både medvetna om det samt levde med det i sin dagliga skolmiljö. Det som tydliggjordes är att en av orsakerna till könskodade val är förväntningar och normer på individen vilket leder till att ungdomarna gör könstypiska val. Vidare framkom det även att bristande information och programbeskrivningar är en betydande faktor vid ungdomarnas val vare sig det är könstypiskt eller atypiskt.

This is a qualitative study based on interviews with teachers, social workers and school counselors – with aim to analyze how norm critical social work is in schools. Gender and sexuality norms are in focus which is analyzed in a intersectional and queer theoretical perspective. The study shows that what is defined as a norm in the society varies both socially, historically and culturally. School is a reflection of its society and therefore also reflects its norms, such as heteronormativity and gender roles. The making of norms also makes it possible to categorize people, often by using stereotypes. As a member of the society, we’re a part of several different categories – e g depending of gender, sexuality, class and ethnicity. This categorizing is affecting our conditions, but also other people expectations and views of each other. To generalize and to use stereotypes is making the complex easy – but at the same time it’s power structures that maintain inequality and oppression if you’re not aware of them. The study shows how this is transferred into schools and how teachers and other school professions design their work to be more critical and aware of norms and power structures.

Denna studie syftar till att genomföra en kartläggning som belyser förekomsten av ungdomars upplevelser kring hedersrelaterade normer och begränsningar samt därtill undersöka erfarenheter av kränkande behandling i Malmö. För att uppnå syftet har följande tre frågeställningar formulerats: I vilken omfattning upplever ungdomar att de begränsas eller har begränsats av normer inom familjen avseende val av partner, kärleksförhållande, val av umgänge och om de har de krav på att förbli oskulder fram till äktenskap? I vilken omfattning begränsas eller har dessa ungdomar begränsats av normer inom familjen avseende vanligt förekommande aktiviteter på fritiden och/eller lektioner eller aktiviteter under deras skolgång? I vilken utsträckning upplever eller har dessa ungdomar upplevt kränkande behandling som innefattar inskränkningar i den personliga integriteten, förbud, social kontroll, isolering, förskjutning, hot om våld och/eller våld från sin familj eller annan släkting? Vidare ämnar studien även undersöka om det förekommer likheter och skillnader avseende ungdomarnas upplevda begränsningar utifrån ungdomarnas bakgrund. Studien är av kvantitativ ansats baserad på en guppenkätundersökning riktad till ungdomar i tredje årskurs på gymnasiet i Malmö och ägde rum hösten 2011. Det slumpmässiga urvalet består av 549 respondenter, varav 384 respondenter har besvarat enkäten. Analysen av det empiriska materialet utgår från tidigare forskning samt en kulturteoretisk förklaringsmodell på hedersproblematiken. Studiens resultat påvisar att cirka tre procent av samtliga respondenter anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Resultatet påvisar att tjejer i större utsträckning är utsatta för hedersrelaterade normer och begränsningar i jämförelse med killar. / The aim of this study is to conduct a survey that highlights the presence of teenagers’ knowledge and involvement regarding honor-related norms and limitations while also examining experiences of offensive treatment in Malmö. In order to come to a conclusion, the following three questions have been formulated: To what extent do teenagers feel that they are or have been restricted or limited by the norms within the family regarding the choice of partner, love relations, choice of friends and if there is a requirement to remain a virgin until marriage? To what extent are these teenagers limited or have been limited by norms within the family concerning classes and activities during school and activities after during their leisure time? To what extent do these teenagers experience or have experienced offensive treatment which includes restrictions in their personal integrity, prohibitions, social control, isolation, displacement, threats of violence and/or violence from their family or other relative? Furthermore, the study also intends to investigate whether similarities and differences occur concerning teenagers experienced limitations with their background. The study is of a quantitative approach based on a group survey of teenagers in the last year of high school in Malmö and took place during the autumn of 2011. The simple random sampling consists of 549 respondents, of which 384 respondents have answered the questionnaire. The result and analysis of the empirical material is integrated with previous research and a cultural theory that explains the issue of honor. Our results indicate that approximately three percent of all respondents deemed to live with honorary norms and limitations. The result shows that girls are more likely to experience honorary norms and limitations than boys.