Advertisements and other media types have, for a long time, had a strong influence on society and the general public’s view of the world and different social concerns. Advertisements are often based on the stereotypes and societal norms that dominate in whichever culture they are broadcast in, which in the long run can be harmful to those who deviate from these norms. The purpose of the study is to investigate how different romantic and/or sexually intimate twosomes are visually represented in current Swedish televised advertisements to investigate potential differences and similarities, and to discover ways to improve their visual representation. It consists of a quantitative content analysis where different twosomes are documented, and a semiotic image analysis that examines how these different twosomes, from a design perspective, are represented visually and what they communicate to their audience.

Syftet med denna studie är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur barnböcker skriver fram etnicitet och hur pedagoger väljer barnböcker till förskolans barngrupper. Frågeställningarna i studien är: Hur framställs och representeras etniciteter i ofta lånade barnböcker? Hur beskriver förskolepedagoger bokens betydelse i förskola? Och hur väljs och formas förskolans bokutbud? Den teoretiska utgångspunkten som används i denna studie är normkritiskt perspektiv. Empiri har samlats in genom ofta lånade bilderböcker och intervjuer med fem pedagoger. Analysen av barnböckerna och pedagogintervjuerna kompletterar varandra och ger ett fullständigt svar på frågeställningen. Resultatet av denna studie när det kommer till barnböcker i förskolan är att vithetsnormen dominerar och att det är begränsat med representation av etnicitet som är positiv. Pedagogerna pratar om att de vill ha ett brett och stort utbud av böcker som barnen har till sitt förfogande. De går in lite på att de vill ha böcker med normer i och olika områden, vilket kan tyda på tema eller ämnen av olika slag, men pedagogerna var lite vaga om vad områden betydde. Pedagogerna i intervjuerna tar upp att i barnböckerna kan barnen spegla sig i till exempel kulturer som visar traditioner, att personer är olika och att alla personer inte hanterar situationer eller saker på samma sätt. Genom att se dessa olika sätt kan barnen få en uppfattning om att det är normalt att det görs på olika sätt. Vår slutsats är, när det kommer till representationen av etnicitet i bilderböckerna, att det handlar om vithetsnormen. Det handlar om att vithetsnormen fortfarande oftast dominerar i bilderböckerna. Det finns fortfarande böcker som ger en negativ representation av etnicitet  och kommer kanske alltid att finnas vilket är tragiskt eftersom alla är lika mycket värda.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare ser på genuspedagogik och hur genuspedagogiken framträder i förskolans utbildning. De frågor som ställs är vad förskollärare har för tankar kring genuspedagogik i förskolan, vad för påverkan som lärmiljön och materialet har på genus samt likheter och skillnader som framträder i hur förskollärare använder genuspedagogiken i förskolans utbildning. Material som använts ivår studie är böcker, artiklar, litteratur och intervjuer. Den teoretiska grund som studien bygger på är Sandra Hardings tre dimensioner. Den individuella, den symboliska och den strukturerade dimensionen utifrån genus. Metoden som används är strukturerad intervju och vi har intervjuat fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuerna genomfördes via Teams ochfärdigskrivna strukturerade intervjufrågor användes (se bilaga 3:intervjuguide). I studien framkom det att samtliga förskollärare tyckte det var viktigt att arbeta med genuspedagogik i förskolan, även om det kunde variera på vilket sätt förskollärarna och deras arbetslag arbetade med genus. Det framkom även att det finns olika perspektiv på genus och genus ur ett förskollärarperspektiv. Resultatet visade även på att förskollärare även har olika mycket kunskap inom området och att man tror att man agerar på ett sätt, men i själva verket agerar man på ett annat sätt. Dessa resultat är viktiga för att stärka medvetenhet kring genuspedagogik och att försöka se vad man behöver fördjupad kunskap i när det kommer till genusarbetet i förskolan.

Syftet med studien var att beskriva förskollärares uppfattning av vad jämställdhetsarbetet i förskolan innebär samt hur förskollärare uppfattar barnens möjligheter att vara delaktiga i det. Studien utgick från en kvalitativ metod med fenomenografin som teoretisk utgångspunkt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare i en kommun i norra Sverige. Intervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av en analysmodell bestående av sju steg som resulterat i tre olika beskrivningskategorier. Kategorierna utgick från studiens forskningsfrågor med tillhörande underrubriker som ringar in förskollärarnas uppfattningar av förskolans jämställdhetsarbete samt deras uppfattningar av att göra barnen delaktiga i arbetet. Förskollärarnas uppfattningar bestod främst av att barnen kunde göras delaktiga vid samtal som barnen tog initiativ till. Förskollärarna ansåg att det var en komplicerad uppgift. Flera ansåg att det fanns en risk att överföra begränsande normer och förutfattade meningar till barnen om de gjorde barnen delaktiga i samtal kring orättvisor, normer, genus och kön. Det ansågs även komplicerat då pedagogerna inte hade tillräckliga kunskaper kring begreppen jämställdhetsarbete och delaktighet. Jämställdhetsarbetet skedde osystematiskt och fokus låg på förskollärarnas könsneutrala förhållningssätt gentemot barnen. En central slutsats är att förskollärarnas syn på sig själv som förmedlare av värden och kunskap till barnen begränsade barnens möjligheter till att bli delaktiga i jämställdhetsfrågor.

I denna uppsats undersöks intersektionalitet och normer i Anne Franks dagbok (2016). Syftet är att synliggöra hur de intersektionella kategorierna samverkar och förhåller sig till varandra, samt hur genren dagbok påverkade kategorierna och normer i dagboken. Det undersöktes också om normer påverkade Anne Franks dagboksskrivande och i så fall till vilken grad och vilken betydelse normer har i dagboken. Normer är oskrivna regler som är skapade av samhället och är koppade till olika föreställningar om bland annat kultur, religion och genus. Textanalysen gjordes genom användningen av en kvalitativ intersektionell textanalys där detundersöktes vilka kategorier som går att finna i dagboken och om de korsade varandra, och hur de i så fall samverkade. Resultatet i den litterära analysen visar vilka maktordningar som förekommer i Anne Franksdagbok (2016) och hur de är kopplade till etnicitet, ålder, genus och sexualitet, samt klass. Flera av kategorierna är implicita på grund av att Anne var en ung judisk flicka som fick genomlida många orättvisor då de är kopplade till de inre och yttre egenskaper som Anne besatt. Resultatet visar också hur de samverkar och förstärker varandra och att de är samspelta i texten. Dagboken synliggör att det finns maktrelationer där Anne beskrev hur dessa påverkade hennes liv i gömstället, både före och under andra världskriget. Eftersom maktrelationer skapar orättvisor och ojämlikhet i samhället genom att kategorisera folk i över- och underordnade positioner kan de förändras om de synliggörs. Genom medvetenhet kan diskriminering minska eller upphöra. Resultatet visade också att normer påverkade Annes dagboksskrivande även om de var i relation till hennes självreflektioner. Normer är oskrivna regler som styr upp etiska dilemman men som inte leder till något straff för normbrytaren. De styr människors handlanden och attityder gent emot varandra. Intersektionalitet vilar på normer som är skapade av samhället. / Litteraturvetenskap / svenska

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger på förskolor ser potträning och hur arbetet med potträning går till ute på svenska förskolor. I potträningen involveras flera aktörer, barnen, pedagoger och föräldrar, därför behandlar denna studie även på vilka roller barnen får i potträningsprocessen. Studien är skapad utifrån intervjuer med pedagoger.  En analys har gjorts med hjälp av begrepp från barndonssociologin och Noddings omsorgsetik. Inom barndomssociologin användes begreppen, det kompetenta barnet, Normer om ålder och aktörskap. Inom Noddings omsorgsetik användes tre principer, modellering, dialog och bekräftelse. Som underlag har semistrukturerade intervjuer gjorts av pedagoger på två förskolor som ligger i olika kommuner. Fem förskollärare och en barnskötare har intervjuats.   En respondent tyckte att det är ett dilemma att bemöta föräldrar i normer om ålder när det gäller potträning. En annan respondent beskrev att normerna på en äldre barns avdelning hjälpte barnen att bli blöjfria. Trygghet beskrevs som viktigt i förhållande till potträning, och om barnen kände sig trygga kommer de själva leda vägen mot blöjfrihet. Hur de strukturella förutsättningarna ser ut på förskolan har i denna studie visat ha betydelse för hur väl pedagoger upplever att potträningen kan genomföras. När barnet gjorde motstånd mot potträning fanns det flera som förespråkade uppmuntran och tid. En respondent förespråkade att ta bort barnets aktörskap i frågan och ta bort blöjan.

Picture books are often used as an educational tool to develop childrens language and empathy. However norms in society suggest that some emotions are more acceptable than others. This caused an interest in how norms about emotions are reflected in picturebooks. The study aims to examine how emotions are expressed in Swedish picturebooks. What space different emotions get in relation to each other and how emotions are expressed depending on the gender and age of the characters.Using content analysis for a quantitative study of the emotions spelled out in the text and the emotions illustrated in the pictures allows for a comparison between how different elements in picturebooks express feelings. The expressed emotions are further examined from a norm critical perspective using Yvonne Hirdmanns theory of the gender system.The study shows that emotions are rarely named in the text but often illustrated in the pictures. The study also finds that not all emotions were represented in the material. It also became evident that women are portrayed as norm breaking by appropriating masculine characteristics and that norm breaking men are not represented in the material. In some books the heteronormative family were portrayed in the same way as in the 1970s. The conclusion is that norms in society are reflected in picturebooks and that it might have an educational effect not only on how and what emotions children should express, but also how parents and adults close to the children are expected to manage their emotions.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förståelse och tolkning av det rådande informella regelsystemet på sin skola, vilka normer och värderingar som gör sig gällande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieeleverna själva beskriver sin skolas kultur. Mina frågeställningar är: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de på skolans normer, dvs. hur de uttrycks, sprids och efterlevs? Hur upplever elever vad som värderas högt och förväntas av dem? Som teoretiskt ramverk använder jag mig av symbolisk interaktionism och i synnerhet begreppet den generaliserade andra. Perspektivet är processinriktat i och med att det intresserar sig för social aktivitet och språklig kommunikation. De olika förhandlings- och läroprocesser som äger rum mellan människor står i centrum för analysen och genom denna teori tolkar jag mitt material. Syftet fullgörs genom en fallstudie på en gymnasieskola (X) i en medelstor svensk stad. Metoden för datainsamling är fokusgrupper med gymnasieelever inriktade på deras uppfattning av sin skolas kultur och de praktiska yttringarna av densamma. Totalt har tolv elever intervjuats, fyra från respektive årskurs. Materialet har sedan transkriberats och tematiserats. Resultatet tolkas utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Materialet presenteras utifrån olika teman som framkommit under intervjuerna baserat på mina frågor och elevernas resonemang. Eleverna diskuterar motivering av skolval, skillnad mot tidigare skolerfarenheter, positionering gentemot andra skolor, oskrivna regler på skolan samt normer kring betyg, klädsel och beteende. Resultatet visar flera viktiga aspekter i hur eleverna beskriver sin skolas kultur. Det illustrerar tydligt att kultur är närvarande och definierar elevernas skolvardag samt hur de förhandlar fram och bekräftar normer, attityder och värderingar. Sammantaget visar detta att förväntningar och normer inom elevers skolkultur är sociala fenomen och ofta väldigt laddade. / The essay is about senior high school students' perception of their school culture. I'm interested in pupils' understanding and interpretation of the active informal system of rules at their school, the norms and values ​​that are evident and how these are manifested. The purpose of this paper is to examine how senior high school students describe their school's culture. My research questions are: How do students describe their school's culture and what aspects of it do they highlight as being important? How do they view the school's standards, ie how are these expressed, disseminated and implemented? How do students find out what is expected of them?As a theoretical framework I use symbolic interactionism and in particular the concept of the generalized others. The perspective is aimed at the process in which social activities and linguistic communication takes place in. The various negotiations and learning processes that take place between people is at the center of analysis and by this theory, I interpret my material . The purpose is fulfilled through a case study at a high school (named X) in a medium-sized Swedish city . The method of data collection is focus groups in which senior high school students expressed their perceptions of their school culture and the practical manifestations of the same. A total of twelve students were interviewed, four from each grade. The material was then transcribed and thematized. The results are interpreted in a symbolic interactionist perspective.The result is presented in different themes that emerged during the interviews based on my questions and the students' reasoning. Students discuss the motif of school choice, differences from previous school experiences, positioning against other schools, unwritten rules of the school, and standards of grades, how to dress and behave. The results show several important aspects in how students describe their school's culture. It clearly illustrates that culture is present and defines students' every day and how they negotiate and confirm the norms, attitudes and values. This shows that expectations and norms in pupils' school culture are social phenomena and often complex.

Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förväntningarna på pojkar och flickor samt den rådande heteronormativiteten.

I denna uppsats undersöks dagstidningen Svenska Dagbladet under de dagar de olympiska spelen hålls vid fyra olika årtal för att studera medias bild av kvinnor som idrottar. Undersökningen tar sin början vid år 1912, därefter följer åren 1948 och 1968 för att sedan avslutas vid det senaste OS-tillfället år 2008. Vid de dagar tävlingarna hölls, som varierar i antal, har tidningarna som gavs ut de två första dagarna, de två dagarna i mitten och de två avslutande dagarna studerats och analyserats för att skapa en bild av tidningens attityd till idrottsutövande kvinnor. Några generella slutsatser från resultatet kan inte göras, däremot ges en inblick i hur attityden till kvinnor och idrott utvecklats under 94 år. Resultatet från denna uppsats kan användas för att förstå var de normer och attityder vi har idag grundar sig. Det framkommer i studien att synen på kvinnliga idrottsutövare och bilden media målar upp av dem har förändrats enormt mycket under denna period och på flera olika plan. En stor förändring är den syn på vilken idrott som kvinnor bör utöva och den som män bör utöva där vi kan se att acceptansen för vilka idrotter som är för kvinnor blir större för varje år. En utvecklingsprocess vars rötter sitter i än idag till en viss del.