Syftet med studien är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bidra med kunskap om hur lärare förhåller sig till normkritik i verksamheten. Det preciserades genom frågeställningen: Hur förhåller sig lärare i åk 4–6 till genusnormer, könsnormer och normer om sexualitet i skolan? Den kvalitativa data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta lärare med utbildning 4–6 i en mellanstor kommun i Sverige. Alla intervjuer spelades in och transkriberades före analysarbetet. I resultatet framgick det att lärare upplever att de förhåller sig till normer om kön och genus mer än de arbetar med normer om sexualitet. Några lärare lyfter ämnesområdet vid planerad undervisning medan andra endast lyfter det när eleverna är drivande i frågan. Vems ansvar det är att undervisa om ämnet, råder det delade meningar om. De flesta lärarna upplever att de har ett gemensamt ansvar, men att det ändå läggs på läraren som undervisar i NO eller i SO, då det står skrivet i de ämnenas centrala innehåll. Okunskap, fördomar och osäkerhet var några anledningar till att lärare inte arbetar med normer som kön, sexualitet och genus. Undervisningen hamnar lätt där lärarna är bekväma och tenderar att hamna i heteronormen. Då enskilda lärare upplever ämnet olika viktigt, uppskattade flera lärare när det fanns en gemensam plan på skolan. Det tvingade lärarna att bedriva någon form av undervisning av det känsliga ämnet. / The Purpose of this study, from a sociocultural perspective, is to contribute knowledge about how teachers engage with norm-critical practices in their educational setting. This was further specified through the research question: How do teachers in grades 4-6 relate to gender norms, norms related to sexuality, and norms related to genus in their school environment? Qualitative data was collected through semi-structured interviews with eight teachers with education in grades 4-6 in a medium-sized municipality in Sweden. All interviews were recorded and transcribed before the analysis work. The results showed that teachers feel that they relate to norm about gender and sex more than they work with norms about sexuality. Some teachers bring up the topic during planned teaching while others only bring it up when the students are proactive in this question. There are divided opinions about whose responsibility it is to teach the subject. Most feel that they have a responsibility, but it is still placed on the teacher who teaches science or social studies, as it is written in the curriculum in those subjects. Ignorance, prejudices, and uncertainty were some reasons why teachers do not work with norms related to gender, sexuality, and sex. Teaching often ends up where teachers are comfortable and tends to fall into heteronormativity. As different teachers perceive the subject differently, individual teachers appreciated when there was a common plan in the school. It forced teachers to conduct some form of teaching on the sensitive subject.

Studiens syfte är att få en större förståelse för barnfria kvinnors subjektiva upplevelser av att vara barnfria med fokus på att belysa de möjligheter och begränsningar som framkommer med det. Vi har använt en hermeneutisk metodansats och samlat in material från tio stycken semistrukturerade intervjuer med barnfria kvinnor. Studien har med hjälp av den existentiella teorin med två centrala begrepp, intentionalitet och man-omdömen, bidragit till att uppmärksamma kvinnornas förhållning till samhällets normer samtidigt som de följer sin egna barnfria riktning i livet. Utöver det har vi även använt oss av Anthony Giddens begrepp om det reflexiva projektet som har uppmärksammat hur barnfria kvinnor genom sina val skapar en sammanhängande identitet i senmoderniteten. Studiens resultat visar att de barnfria kvinnorna har uttryckt sig reflekterat hårt över vilken riktning som de själva vill ta i sitt liv och hur samhällets normer ser på deras barnfrihet. Gällande möjligheter har kvinnorna en stor tillfredsställelse av att vara barnfria, där de uttrycker glada känslor av frihet och spontanitet i sin livsstil utan barn. Medan när det kommer till begränsningar uttrycker kvinnorna att andra har fördomar om dem som en barnfri individ, med upplevelser av att barnfriheten ses som något “onaturligt”, "barnsligt" och “själviskt”.

The aim of the study “Gender and societal norms in change - Quantitative study on women's attitudes to childbearing and parenting” was to investigate women's attitude towards childbearing and parenthood, as well as women's attitude towards becoming a parent on their own. The goal was to develop knowledge regarding women's attitude towards having children in order to contribute with possible explanations for the downward trend of childbearing in Sweden. The study also investigates which factors can influence women's decisions towards having children. The questions that the study answered were: What does women's attitude towards becoming a parent look like on their own? What factors are important for women to consider when having children? How do the factors affect the timing of having children? The study was carried out using a quantitative method in the form of a survey. A total of 112 women participated in the study, which was based on theories of individualization, female individualization and gender socialization. The results of the study showed that the women did not experience a strong influence of gender and societal norms regarding childbearing and parenthood. However, the women felt that there are several important factors that they want to achieve before having children, which affect the timing. The majority of women were also positive about single parenthood and the use of medically assisted conception. / Syftet med studien var att undersöka kvinnors inställning till barnafödande och föräldraskap, samt kvinnors inställning till att bli förälder på egen hand. Målet var att utveckla kunskap gällande kvinnors inställning till att skaffa barn för att bidra med möjliga förklaringar till den nedåtgående trenden av barnafödande i Sverige. Studien undersöker även vilka faktorer som kan påverka kvinnors beslut att skaffa barn. De frågor som studien besvarade var: Hur ser kvinnors inställning ut till att bli förälder på egen hand? Vilka faktorer är viktiga för kvinnor att ta hänsyn till när de skaffar barn? Hur påverkar faktorerna tidpunkten för att skaffa barn? Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Totalt deltog 112 kvinnor i studien som tog avstamp i teorier om individualisering, kvinnlig individualisering och könsocialisering. Resultatet i studien visade att kvinnorna inte upplevde en stark påverkan av köns- och samhällsnormer när det gäller barnafödande och föräldraskap. Däremot ansåg kvinnorna att det finns flera viktiga faktorer som de vill uppnå innan ett barnafödande, vilket påverkar tidpunkten. Majoriteten av kvinnorna var dessutom positiva till ett ensamt föräldraskap och användning av medicinsk assisterad befruktning.

Identity creation in friendship circles. A qualitative study on young adults' identity  creation in friendship circles.  All social contexts consist of norms and expectations, which presupposes a structure that highlights desirable behavior. This also happens among friendship circles, and a central challenge for young adults thus becomes reading the situation and adapting to confirm that expectations are met. Previous research informs how social media and the influence of friends influence the individual's identity creation. The purpose of the studies is to investigate young adults' identity creation with a focus on friendship circles. In order to answer this in the best way, the essay is based on a qualitative research method with inspiration from the phenomenological orientation. This is realized through semi-structured interviews with eight respondents from the local environment. Self-identity, Habitus and impression control are the theories used to analyze the results. Overall, the results show that the individual's behavior patterns change in different social contexts and that friends have an influence on identity creation. There is a clear adaptation, which is perceived as natural. / Alla sociala sammanhang består av normer och förväntningar, vilket förutsätter en struktur som belyser önskvärt beteende. Detta sker även bland vänskapskretsar och en central utmaning för unga vuxna blir därmed att läsa av situationen och anpassa sig för att bekräfta att förväntningarna möts. Tidigare forskning upplyser hur sociala medier och vänners betydande påverkar individens identitetsskapande. Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas identitetsskapande med fokus på vänskapskretsar. För att på bästa sätt besvara detta utgår uppsatsen från en kvalitativ forskningsmetod med inspiration från den fenomenologiska inriktningen. Detta realiseras genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från närmiljön. Självidentitet, Habitus och intrycksstyrning är teorierna som används för att analysera resultatet. Sammantaget visar resultatet att individens beteendemönster förändras i olika sociala sammanhang och att vänner har ett inflytande på identitetsskapandet. Det sker en tydlig anpassning som upplevs naturlig.

Bakgrund: I Sverige finns ungefär 40 000 transpersoner. Det finns lagar och riktlinjer som som ska skydda alla mot diskriminering och garantera vård på lika villkor. Rådande normer som bygger på ett cisnormativt samhälle kan påverka bemötande av transpersoner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa transpersoners erfarenheter av bemötande av den legitimerade sjuksköterskan inom hälso- och sjukvården. Metod: Den kvalitativa litteraturstudien baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Data analyserades i enlighet med Popenoe m.fl. (2021). Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier: Kunskap om transpersoner som utgörs av tre underkategorier; Att känna sig utesluten från vården som utgörs av två underkategorier samt Positiva erfarenheter vid kontakt med hälso- och sjukvården. Konklusion: En övervägande majoritet transpersoner rapporterar om diskriminering i hälso- och sjukvården. Det står klart att etiska koder och lagar inte alltid följs. Under dessa konkreta problem finns även ett strukturellt problem i att cisnormativiteten är så pass förhärskande att de negativa erfarenheter transpersonerna rapporterar om fortskrider så sent som 2022. / Background: There are about 40 000 transgender people in Sweden. There are laws and guidelines in Sweden that are meant to protect everyone from discrimination and guarantee health care on equal terms. Societal norms based on a cis normative population at large may affect the treatment that transgender people experience. Aim: The purpose of the literature review was to compile transgendered peoples’ experiences of treatment and attitude from nurses in health care. Method: The qualitative study was based on thirteen scientific articles. Database searches were performed in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The data was analysed according to Popenoe et al (2021). Results: The results consist of three categories: Knowledge about transgender people which consists of three subcategories; To feel excluded from health care which consists of two subcategories, and Positive experiences in health care. Conclusion: A majority of transgender people report experienced discrimination in health care. It is clear that ethical codes and laws aren't always abided by. Underneath these problems lies a structural problem in that cis normativity is so prevalent that the negative experiences transgender people suffer continues in 2022.

För dagens moderna organisationer är incitament ett centralt verktyg inom företagsstyrning. Med rätt incitament skapar det förutsättningar för organisationer att attrahera, motivera och behålla sin personal. Idag finns det dock mycket begränsad forskning som adresserar hur incitament är uppbyggda. Det finns mycket kunskap om incitamentens effekter och påverkan men mindre om hur de skapats och vad de bygger på (Anthony, et al., 2014). I och med att genus historiskt sätt haft en direkt påverkan på de organisationsstrukturer vi ser idag skapades ett intresse i att undersöka om incitament kan ha en koppling till maskulina normer (Elvin- Nowak & Thomsson, 2003; Acker, 1990). Studien syftar därmed att undersöka om incitament i mansdominerade organisationer grundas i maskulina normer. Studien bygger på sex kvinnors upplevelse av incitament. Respondenterna arbetade samtliga inom den privata sektorn i medelstora, mansdominerade organisationer. En kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuform har använts vid genomförandet av undersökningen. Ett urval gjordes i val av incitament där tre monetära incitament; lön, bonus och aktier, och fem icke-monetära incitament; befordran, ansvar, självständighet, feedback och arbetsmiljö har analyserats. Incitamenten jämfördes därefter med elva olika maskulina och feminina normer. Urvalet av de maskulina och feminina normerna bygger på en sammanställning av normer presenterat i det teoretiska ramverket. Resultatet visar på att incitament i mansdominerade organisationer grundas i maskulina normer. / For today's modern companies, incentives are a key tool in corporate governance. With the right incentive it creates the circumstances for companies to attract, motivate and retain their staff. Today, however, there is very limited research that addresses how incentives are created. There is a lot of knowledge about the effects and impact of incentives, but less about how they are formed and what they are based on (Anthony, et al., 2014). As gender has historically had a direct impact on the organizational structures we see today, it created an interest in investigating whether incentives can be linked to masculinity (Elvin-Nowak & Thomsson, 2003; Acker, 1990). Thus, the study aims to investigate whether incentives in male-dominated organizations are based on masculine norms. The study's analysis is based on six different women's experiences of incentives. The respondents all worked in the private sector in a medium-sized, male-dominated organization. A qualitative method and a semi-structured interview form have been used in the conduct of the study. A selection was made in the choice of incentives where three monetary incentives; salary, bonus and shares, and five non-monetary incentives; promotion, responsibility, independence, feedback and work environment were analyzed. The incentives were then compared with eleven different masculine and feminine norms. The selection of the masculine and feminine norms is based on a compilation of norms presented in the theoretical framework. The results showed that incentives in male-dominated organizations are based on masculine norms.

Studien går ut på att utveckla en förståelse över och kunskap kring hur pedagogerna bemöter barn, vad pedagogerna har för förhållningssätt, samt vad miljön kan ha för inverkan i de två förskolor som vi har gjort vår studie på utifrån ett genusperspektiv. För att ta reda på det bygger studien på öppna observationer och av semistrukturerade intervjuer med pedagoger.Analysen bygger på den poststrukturalistiska teorin som fokuserar på relationen mellan människor och deras omgivning och på Foucaults teorier om makt, disciplinering och normalisering. Teorierna visar på pedagogernas sätt att hantera och problematisera genusarbetet i förskolan.Resultatet visar att det är viktigt att pedagogerna är medvetna om vilka styrningstekni-ker de använder och vilken makt de förfogar över. Pedagogerna har en betydande roll i barnens tankar om genusfrågor och de formas som individer genom vuxnas handlingar eftersom pedagogerna förstärker eller dämpar normerna på olika sätt.Vår slutsats är att pedagogerna sitter på någon form av makt och kan disciplinera barnen och göra dem medvetna om manligt och kvinnligt genom att anpassa sina ord, sitt tonläge, sitt arbetssätt, sitt bemötande, sitt förhållningssätt och miljön.

Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen Läsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av språkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhållande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys, med främsta fokus på observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken språksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flerspråkigt perspektiv. Genom att använda Vallberg Roth och Månssons (2010) didaktiska frågor undersöktes materialet utifrån vem som bedömn, vad för något som ska bedömas och varför detta bör ske.Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen. Resultatet visade att RUS (Erixon et al. 2007) och LUS (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001) har en teoretiskt liknande språksyn, som främst kan kallas interaktionell språksyn (Holm, 2009). Samlingsnamnet kännetecknar en syn på språk där kommunikationen och dess funktion är central. TRAS (Espenakk et al. 2013) som observationsmaterial presenterar snarare en strukturell språksyn (Holm, 2009). Häri anses delarna av språket vara viktiga för att inneha språkkompetens. I relation till Lpfö98/10 kan samtliga standardiserade material menas producera en normativ bild av hur barnet ska vara och hur dess utveckling ska framskrida, och därför inte vara förenliga med läroplanstexten. Särskilt gäller detta när det kommer till de flerspråkiga barnen, då både LUS (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), RUS (Erixon et al. 2007) och TRAS (Espenakk et al. 2013) starkt normerar det svenska språket och ett västerländskt förhållningssätt till litteratur och dialog.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tal kring normer om kön i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö. Studiens teoretiska ramverk utgörs av poststrukturalistisk språkteori, diskursteori, subjektsteori och Yvonne Hirdmans teori om genusordning. Studiens metod har varit semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från tre olika kommunala förskolor. Materialet som samlats in har bearbetats med hjälp av en diskursanalytisk metod. Studiens resultat presenteras utifrån de diskurser som framkommit under analysprocessen och rubriceras: Könskodat material betecknas könsneutralt, Pojkar konstruerar - flickor leker, Den städade flickan och den stökiga pojken och Barn tycker inte kön är ett problem – om förskollärare inte gör det till ett. Resultatet visar att förskollärares tal kring normer om kön i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö kännetecknas av fyra dominerande diskursiva normer. Dessa diskursiva normer utgår från olika över- och underordningar som förskollärarna tillskriver material och leksaker utifrån kön, handlingar kännetecknas olika där pojkars deltagande i bygg- och konstruktionsmiljön betecknas konstruktioner och flickors deltagande betecknas lek. Barns intressen och egenskaper kännetecknas flickighet och pojkighet och normer om kön ses inte som ett problem om inte förskollärare gör det till ett. Dessa diskurser får i sin tur betydelse för vilka barn som blir möjliga att bli till i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö.

Problemformulering och syfte:Tidigare forskning visar att tonårstjejer i åldrarna 14 till 18 år spenderar mer tid på sociala medier jämfört med övriga demografiska grupper, sett till kön och ålder.  Inom den nämnda gruppen observeras det vidare att 40% av flickor, i åldrarna 14 till 16, tillbringar mer än tre timmar per dag på sociala medier. Motsvarande andel för tonårstjejer, 17 till 18, år är 50%. Huvudfokus för tidigare studier har främst undersökt hur denna “ständiga uppkoppling” bär med sig negativa konsekvenser med hänsyn till den aktuella demografiska gruppens psykiska välmående, i synnerhet gällande självkänsla och självbild.  Syftet med studien är att undersöka hur unga tjejer påverkas av kommunikationsinnehållet på sociala medier.