Under våra praktikperioder i förskolan har vi sett att förskollärare inte använder litteratur i den utsträckning som vi tidigare upplevt, vi vill av denna anledning ta reda på varför det har blivit så. Studiens syfte har därför varit att skapa en utökad förståelse för barnlitteraturens användning och förskollärarnas tankar samt tillvägagångssätt när det gäller litteraturen inom förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Under dessa intervjuer har vi fått en inblick i förskollärarnas synvinkel och handlingssätt i verksamheten. I analysen har vi granskat och kopplat vårt empiriska material till Salmson & Ivarssons teoretiska perspektiv, normkreativitet. Även Björkman & Bromseths normkritiska pedagogik har varit en byggsten i uppbyggnaden av vår analys. De begrepp som blivit centrala för vår studie är: barnlitteratur, normer, normkritik, normkritisk pedagogik och normkreativitet. I vårt resultat har vi sett att känslan av tidsbrist är betydande för förskolans verksamhet och att litteraturanvändningen blir lidande. Syftet och den röda tråden i litteraturen faller på målsnöret och istället används böckerna som ett tidsfördriv utan vidare utformat syfte. Det sätt som litteraturen kan användas på är för att belysa samhällets normer och värderingar men det krävs att det genomtänkta syftet får möjlighet att utformas. Utifrån vår studie tolkar vi att förskollärarna behöver ge sig själva mer tid och prioritera det normkreativa arbetssättet som finns inom en normkritisk pedagogik. Vi menar att lässtunden kan vara det arbetssätt inom normkreativiteten som lyfter verksamhetens litteraturanvändning till nästa nivå.

No description available.

I den här uppsatsen är utgångspunkten att belysa förskollärares resonemang kring begreppen specialpedagogik, barn i behov av särskilt stöd och inkludering, samt hur de arbetar för att skapa en inkluderande verksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt är positiv socialpsykologi. En kvalitativ intervju-metod har genomförts med fyra olika förskolor med 12 medverkande pedagoger. Syftet med föreliggande studie är att bidra med nya sätt att tänka kring de centrala begreppen specialpedagogik, barn i behov av särskilt stöd, inkludering, och hur man kan arbeta med inkludering i verksamheten samt att ge en kunskapsutveckling inom förskolan. Studien har en utgångspunkt två frågeställningar;•Hur resonerar förskollärare kring specialpedagogik, barn i behov av särskilt stöd och inkludering?•Hur beskriver förskollärarna hur de arbetar med att skapa en inkluderande verksamhet? Det övergripande resultat visar på att respondenterna utmanar den socialpsykologi som ofta råder i förskolan och att de använder sig av positiv socialpsykologiskt perspektiv när de diskuterar frågeställningarna.

En betydelsefull effekt av förskollärares val av böcker för barn är att en bok förmedlar normer till barn. Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur bild och text framställer normer i normbrytande bilderböcker. Våra frågeställningar behandlar på vilket sätt heteronormativitet och vithet framställs i bilderböckerna samt vad förmänskligade djur gör med normbrytande framställningar i bilderböckerna. Vi har studerat fem stycken utvalda bilderböcker som bryter mot normer med visuell textanalys som metod. Som teoretiskt perspektiv har vi använt socialkonstruktivism, att samhället är social konstruerat i människors samspel med varandra och de analytiska begreppen är vithet och heteronormativitet.Resultatet av heteronormen i bilderböckerna visade sig ha en modern syn och flera olika familjekonstellationer framställdes. Angående vithet syntes det att trots goda intentioner till att bryta normer bidrog det till att normer om vithet förstärktes. Förmänskligande djur möjliggör att fler barn kan känna igen sig i bilderböckerna samt att det kan vara enklare att ta upp känsliga och obehagliga ämnen med karaktärer av djur. Det blir svårt att dra en generell slutsats av framställningen med förmänskligade djur då det är handlingen i boken som är avgörande. Beroende av bilderbokens ämne är det ibland mer fördelaktigt med framställning av mänskliga karaktärer och ibland med djur.

Vi är två förskollärarstudenter som utfört en studie med syfte att synliggöra hur förskolans normer och regler kan begränsa alternativt främja barns rörelsebehov inomhus. Tidigare forskning visar att en aktiv livsstil har en god inverkan på hälsan och att rörelser påverkar den kognitiva utvecklingen positivt. Samtidigt ökar säkerhetsaspekter i både hem och förskola vilket leder till att barn begränsas till att utforska miljöer som anses vara farliga. Förskolan är en del av barns vardag och påverkar barnets autonomi och självständighet genom regler och rutiner. Vi har intagit ett konstruktivistiskt perspektiv och utgått från Piagets tankar kring stadieteorin. Empirin är insamlad med hjälp av observationer i barngrupp och intervjuer med pedagoger. Resultatet visar att det förekommer främjande och begränsningar av rörelse i verksamheten som dels kan vara medvetet men även omedvetet från pedagogernas sida. Studien visar även att pedagogernas inställning och förhållningssätt till rörelse kan spegla verksamheten och att barn ständigt utvecklar sitt rörelsemönster genom att öva sina motoriska färdigheter.

Syftet med denna studie är att utifrån barns berättelser få en ökad förståelse kring inkludering och exkludering i den fria leken på förskolan samt hur pedagogers och barns normer förhåller sig till varandra. Vi vill synliggöra barnens berättelser kring inkludering och exkludering i deras kamratkultur då vi upplever att det saknas kunskap inom ämnet för att pedagogerna ska kunna förhålla sig till barns handlande i olika leksituationer.Studien utgår från Corsaros (2015) teori inom den nya barndomssociologin där barn betraktas som aktörer och skapare av sin sociala värld. Studien har en kvalitativ ansats där empirin består av två olika typer av intervjuer med barn och pedagoger.Studiens resultat visar att barnen har olika strategier både för att komma med i en pågående lek och för att exkludera andra barn från sin pågående lek. Av barnens berättelser framkommer det att de använder sig främst av verbala strategier både vid tillträde och vid exkludering. I resultatet framgår några av barnens normer som finns i deras kamratkultur till exempel att den som bestämt leken är den som avgör vem som får vara med. Slutligen visas även en konflikt mellan barnens normer och pedagogernas förhållningssätt då det uppstår en krock mellan att ta hänsyn till barnens normer och pedagogernas ansvar att ingen ska vara utanför. För att pedagoger ska kunna förstå kamratkulturen i verksamheten på förskolan behövs kunskap om barnens normer och lekstrategier.

Normer är grundade på våra föreställningar och attityder om det som anses vara normalt eller det som i motsats kan vara avvikande och därmed icke-normalt. Attityder kan leda till att det uppstår reproduktioner som begränsar individens möjligheter i sin karriärutveckling. Att bedriva ett normkritiskt arbete handlar om att synliggöra sådana normer, särskilt dem som skapar sociala orättvisor, men också att utmana dessa för att skapa en förändring. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sju verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) inom skolväsendet. Våra frågeställningar har handlat om att få kunskap och förståelse om hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring normer och normkritisk pedagogik samt på vilket sätt de arbetar med detta.Resultatet visar att normer är ett komplext område att arbeta inom eftersom det är så nära förknippat med känslor och värderingar. Normkritiken sker i en ständig process där individen pendlar mellan att vara omedveten till att vara medveten på olika nivåer av kompetenser. Informanterna lyfte även barriärer i det normkritiska arbetet, där speciellt föräldrar med sina normer ansågs ha en stark påverkan på sina barns karriärutveckling. Studien visar att det finns en utvecklingspotential, relaterat till svag styrning från ledningens håll men också för att den normkritiska pedagogiken saknar tydliga handlingsplaner. Informanter uttryckte därför en önskan om ett utökat samarbete, i en enad front, samt fortbildning för hela skolans pedagogiska personal.I sättet hur informanterna arbetar framkommer det att de använder sig själv som redskap och metod, både i sitt förhållningssätt och i sättet att agera. Informanterna förmedlade också ha ett särskilt fokus på genusperspektivet i sitt arbete. I de praktiska övningar som används nämns bland annat övningen Privilege race samt könsneutrala Kiwi-kort, som är ett verktyg för att synliggöra privilegier och normer. / Social norms are based on our beliefs and attitudes about what is right or wrong. These attitudes can lead to unfavorable reproductions of norms that limit the individual's opportunities in his or her career development.Carrying out norm-critical work is about making norms visible, especially those that create social injustices, but also challenging them to create changes. Through a qualitative method, we interviewed seven guidance counsellors that are working within schools. Our questions have been customized to gain knowledge about how these counsellors are reasoning about norms and norm-critical pedagogy as well as how they work with this.The result shows that norms are a complex area to work within because it is so closely associated with emotions and values. Norm criticism takes place in a constant process where the individual commutes between unconscious to consciousness and within various levels of competence. The informants also experienced barriers in the norm-critical work, where parents were highlighted meaning that their own norms have a strong impact on their children's career development. Also, a development potential emerged, related to weak steering from management side and that the norm-critical pedagogy lacks clear action plans. Therefore, there was a desire for increased collaboration, in a united front, as well as continuing education for the entire school's educational staff.As a method in how they work, it emerges that informants use themselves as tools, both in their approach and in the way they act with the clients. The informants also conveyed a special focus on the gender perspective throughout the practical exercises. Specific exercises mentioned by the informants were the Privilege race and as well as using gender- neutral Kiwi-cards, with a purpose and a tool for highlighting privileges and norms.

Målet med min studie är att undersöka hur pedagoger förstår begreppet utmanande beteende och genom ett genusperspektiv undersöka hur pedagoger bemöter utmanande beteenden hos barn i förskolan. Studien består av en kvantitativ studie i form av en enkät. Studien består även av en kvalitativ fokusgruppsintervju som ligger till grund för min studie. Intervjuerna har analyserats med en innehållsanalys och analysen är gjord med hjälp av ett genusperspektiv och ett maktperspektiv. Studiens resultat visar att hur en ser på ett utmanande beteende är relativt generellt med undantag för några enskilda tolkningar som framkommit genom enkät och fokusgruppintervju. I resultatet synliggjordes även givna normer kring hur skillnader i utmanande beteende syns i förhållande till kön och genus, dessa skillnader är av stor vikt i de åsikter som synliggjorts i enkäten. Deltagarna i intervjun var medvetna om normerna och har reflekterat över de likheter som finns mellan könen när det gäller utmanande beteende. Majoriteten av deltagarna i enkäten svarade att fler pojkar än flickor utmanar, svaren kan tolkas på två sätt. Första tolkningen är att deltagarna formats av normen i sina svar, andra tolkningen är att deltagarna observerat och reflekterat över att det är fler pojkar som utmanar.

Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv.Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.

Denna översikt syftar till att ge en bild av vilka orsaker som ligger bakom bristerna i likvärdig bedömning i skolans svenskämne. I översikten har jag valt att fokusera på textbedömning då skrivning är en komplex handling som ställer höga krav på den bedömande läraren. För att ta reda på vilka orsaker som ligger bakom bristerna i den likvärdiga bedömningen har jag analyserat vad svensk forskning har skrivit om ämnet. Forskningen som denna översikt baseras på riktas mot vilka svårigheter svensklärare kan stöta på i arbetet med textbedömning, vad normer har för betydelse i bedömningsarbetet samt hur samstämmigheten mellan lärare påverkar likvärdigheten. I översikten har jag kunnat konstatera att många lärare upplever olika typer av svårigheter i arbetet med textbedömningar, att den bedömande lärarens normer, samt den kontext som texten skrivs i har stor betydelse för bedömningen av elevtexter samt att samstämmighet i lärarkåren inte nödvändigtvis innebär att elevers texter bedöms likvärdigt.