In this advanced level essay Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is discussed within a Swedish Sports setting and the purpose is to better understand why children and adolescents with ADHD in Sweden drop out of sports clubs at an earlier than average age. This study is based on an interpretive view of knowledge and has a qualitative method. Through interviews with various experts of ADHD and other neurodevelopmental disorders the study aims at understanding the reasoning of children with ADHD as they navigate the complex cultural and institutional environments found in sports. Erving Goffman's theories about stigma are utilized in the study to further understand the relationships between youth with ADHD and coaches, other parents and peers in sports. ADHD is often stigmatized in social interactions in sport and the power that coaches, and other “normal” people have over the youth with ADHD can be considered a key to understanding why ADHD is stigmatized and why so many drop out at an early age.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur karaktärerna Katniss och Peeta framställs i romanen Hungerspelen, skriven av Suzanne Collins, utifrån ett genusperspektiv. Ett delsyfte har varit att undersöka vilka didaktiska möjligheter ungdomsromanen Hungerspelen har i klassrummet. Metoden som har använts i undersökningen har varit en kvalitativ textanalys med utgångspunkt i en hermeneutisk tolkningstradition. Vid genomförandet av karaktärsanalysen har delar av Nikolajevas motsatsschema över kvinnliga samt manliga stereotyper i litteraturen tillämpats. Den teoretiska utgångspunkten för analysen har varit Hirdmans genusteori om genussystemet, vilket grundar sig i dikotomi (isärhållande) och hierarki (rangordning). Resultat- och analysdelen visar att både Katniss och Peeta bryter samt bekräftar de traditionella könsmönstren som råder i det västerländska samhället. Det visar även på att båda karaktärerna är medvetna om de olika könsroller de väljer att träda ut ur och in i, när det är fördelaktigt för deras syfte. Resultatet kan tyda på en kritik mot rådande normer samt föreställningar kring huruvida individen ska agera utifrån könstillhörigheter och hur det hindrar samt problematiserar det jämställda samhällsidealet. Det kan även tyda på kritik mot de genuspositioner som Nikolajevas motsatsschema lyfter fram, dels som kritik mot isärhållandets logik som Hirdman diskuterar.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka en grupp fritidslärares uttalanden om jämställhet ochbeskrivningar av hur de arbetar med jämställdhet i fritidshem. De forskningsfrågor som ställsär följande. ⎯ Vilka definitioner av genus kan relateras till fritislärarens uttalande om jämställdhet? ⎯ Vilka jämställdhetspedagogiska metoder använder sig fritidslärare av? En kvalitativ metod med intervjuer och observationer som datainsamlingsverktyg har använtsför att få svar på studiens syfte. Åtta verksamma fritidslärare från tre olika skolor har deltagit istudien. Resultatet visar att majoriteten av lärarna har uppfattningen att elever skiljer sig åtberoende på elevers kön. Det framkommer i resultatet att några lärare tycker att pojkar tar merplats än flickor i fritidshem. Lärarna använder sig av olika adjektiv för att beskriva flickor ochpojkar. Majoriteten av lärare arbetar med jämställdhet genom att diskutera det med elever ifritidshem, men de övriga arbetssätten lärare använder sig av skiljer sig åt mellanfritidshemmen. Resultatet visar att alla lärarna tycker att jämställdhet är en viktig del i arbetet ifritidshem, även om deras metoder varierar. Majoriteten av lärare lyfter att den egna personligaerfarenheten formar deras tankar om hur de ser på jämställdhet, som i sin tur påverkar arbetetmed jämställdhet. De åtta intervjuerna visar på åtta olika svar om vad jämställdhet är för någotför lärarna. Majoriteten av lärarna uppger att de inte får något stöd för att arbeta medjämställdhet i fritidshem. Alla lärare har olika framtidsvisioner när det gällerjämställdhetsarbete i fritidshem. En lärare berättar att de inte ska ändra på något i arbetet,eftersom läraren anser att de redan är framme i sitt jämställdhetsarbete på fritidshemmet

Denna uppsats redogör för hur mening skapas kring könsroller inom mormonismen utifrån dess religiösa urkunder samt förkunnanden från auktoriteter inom kyrkan. Ljuskastas över mansidealet, kvinnoidealet och maktrelationer inom religionen utifrån frågan om kön. Undersökningen är avgränsad till de tre specifika religiösa urkunderna som är specifika för mormonismen (Mormons bok, Den kostbara pärlan samt Läranoch förbunden), vidare undersöks uttalanden/förkunnanden från mormonska auktoriteterinom kyrkan gällande frågan om kön. Undersökningen genomförs kvalitativt och analyserar resultaten utefter diskursanalys och diskursteori. Undersökningen kommer attvisa på att språkbruket inom mormonismen utgår från en essentialistisk syn på kön där kvinnans och mannens olika ordinerade roller i livet baseras på denna syn. Vidare upptäcks stora skillnader på hur man talar om kvinnor respektive män, där språket är särskilt värderande. Utifrån språket synliggörs maktrelationer där mannen både erhåller makten i kyrkan och ses som familjens överhuvud.

Studiens syfte är att undersöka hur genus skildras i Malin Persson Giolitos kriminalroman Störst av allt (2016). Den teoretiska utgångpunkten för studien har varit ett genusperspektiv. Inom den teoretiska ramen har Yvonne Hirdmans genusteori använts, som menar att genus skapas utifrån sociala konstruktioner. Som stöd till studiens syfte har jag valt två forskningsfrågor att besvara 1) Vilka normer om genus framkommer genom karaktärerna? 2) Hur skildras interaktionen mellan karaktärerna i romanen? För att skildra romankaraktärernas genus användes Nikolajevas (2017) motsatsschema över stereotypa kvinnliga respektive manliga egenskaper hos litterära karaktärer. Studien baseras på en kvalitativ textanalys. Resultatet visade både stereotypa och icke–stereotypa skildringar av karaktärerna. Baserat på resultatet av den gjorda analysen diskuteras detta utifrån den tidigare forskningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-01</p>

The purpose of this study was to deepen the knowledge about sports association's prerequisites regarding their inclusion work for people with disabilities. This study was constructed using a qualitative research method in which seven people were interviewed. The questions asked were: what attitude the association had to an inclusion work for people with disabilities, what’s done in the practice, what the implementation of guidelines and governing documents look like, and lastly what factors are necessary according to the association in order to succeed with their inclusivity work. The results showed that those who mentioned difficulties and challenges instead of opportunities were those who didn't have the required prerequisites. The sports associations considered that the attitude to inclusion work was an important factor and that the association must be able to imagine performing such inclusivity work for it to even appear on their radar. The sports association's attitudes reflected how they are working and thinking about the subject and the ones who weren’t norm-conscious risked constituting an obstacle for sports that include all individuals. Furthermore,this study indicates that sports association's own intentions and interests are crucial for their ability to develop their activities to be inclusive for persons with disabilities.

Årligen ges ett antal familjetidningar ut i Sverige som på ett eller annat sätt medverkar till att forma den bild av familj som finns i just Sverige. Syftet med undersökningen är att analysera hur familjetidningarna Vi Föräldrar och Mama porträtterar familjer genom sina texter och fotografier. Syftet är vidare även att undersöka hur allomfattande familjetidningarna är gällande olika former av familjekonstellationer. Undersökningen vänder sig till respektive familjetidnings utgåvor som publicerats under år 2020, och dessa har hittats genom den digitala prenumerationstjänsten ARCY. Familjetidningarna har analyserats genom en kritisk diskursanalys, där analysen utgår från Norman Faircloughs tredimensionella modell som innefattar dimensionerna text, diskursiv praktik samt social praktik. Resultatet som framkommer ur den kritiska diskursanalysen påvisar hur det föreligger en tydlig bild kring hur en familj ser ut utifrån Vi Föräldrar och Mama. Likaså påvisar resultatet att tvåsamhetsnormen lyser starkt med sin närvaro, precis som också heteronormen gör i de undersökta familjetidningarna. / Every year, a number of family magazines are published in Sweden that in one way or another contribute to shaping the image of family that exist in Sweden. The purpose of this study is to analyze how the family magazines Vi Föräldrar and Mama portray families through their texts and photographs. The purpose is also to analyze how comprehensive the family magazines are regarding various forms of family constellations. The material in the analysis consists of each family magazine's editions published in 2020 and these have been found through the digital subscription service ARCY. The family magazines have been analyzed through a critical discourse analysis, where the analysis is based on Norman Fairclough's three-dimensional model, which includes the dimensions text, discursive practice and social practice. The results that emerge from the critical discourse analysis show that there is a clear picture of what a family looks like based on Vi Föräldrar and Mama. The result also shows that the norm of duality and the heteronorm is overrepresented in the examined family magazines. / <p>2021-06-02</p>

I have studied and investigated why sex toys for women look the way they do and what the norms are that affect the design and use of sex toys for women.Through the collected information, I have investigated what can be done better. I have chosen to write about this as I believe that the market that exists now is limited and does not meet the needs that exist from women today. The design is in my opinion outdated and strengthens norms and prejudices from the past and thus inhibits sexual health among women. I have contacted experts in the field to learn more, done user studies and read literature that is relevant and interesting for the work that can strengthen me in my own discoveries. The final product will serve as an example of how design can help strengthen healthy uses and stimulate sexual health in women, and the product will also serve as a response to how sex toys should be designed to suit the needs of the market. The report cannot answer exactly why sex toys are designed the way they do, but I have addressed history and cultural norms that could possibly explain the design and design choices for women's sex toys. I also discuss why it is important to change the look of sex toys for women.

Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar i medelklassområden i Stockholm resonerar kring det ständigt aktuella ämnet könsnormer och barnuppfostran. Sverige rankas ofta som ett av de mest jämställda länderna, men ojämställdhet finns fortfarande inom många olika sektorer i samhället – något som delvis kan kopplas till hur kön görs redan i småbarnsåldern. De stereotypa könsrollerna finns kvar och mycket av det vi ser i samhället är att flickor och pojkar framställs på olika sätt, flickor som söta prinsessor och pojkar som tuffa superhjältar. Hur resonerar småbarnsföräldrar kring detta i relation till sina egna barn? I och med att ämnet debatteras flitigt i dags- och kvällspressen, och även numera ingår i förskolans läroplan, kan vi anta att ämnet på ett eller annat sätt aktualiseras i deras egen vardag. För att undersöka detta har vi i denna studie intervjuat sju föräldrar till barn som var mellan ett och fem år gamla vid tidpunkten för intervjuerna. Studiens teoretiska ramverk är doing gender och symbolisk interaktionism. Genom en tematisk analys av intervjuerna kommer vi fram till att föräldrarna är öppna för att bryta könsnormer i det egna hemmet; där kan deras pojkar måla nagellack eller bära klänning, och flickorna bära till exempel en Spiderman-tröja. Utanför hemmet, exempelvis på förskolan, är föräldrarna däremot inte lika tillåtande till sådana ”könsöverskridande” attribut eller praktiker. Detta förklarar föräldrarna som att de vill ”skydda barnen” från ett samhälle som inte är lika ”tolererande” som de själva.

Uppsatsens syfte är att med hjälp av en kritisk diskursanalys undersöka framställningen av husmodern i Husmorsfilmerna mellan åren 1952 och 1975. I studien har teorier om genus använts samtidigt som en diskursanalytisk ansats appliceras för att studera de lexikala aspekterna i filmerna och som i sin tur synliggör förekomsten av samhälleligt förekommande diskurser. Utifrån tre frågeställningar analyseras materialet i studien: Hur konstrueras diskursen om den ideala husmodern i Husmorfilmerna? Vilka uttryck tar sig reformering av husmodern mellan årtalen 1952–1975? Hur avspeglar sig folkhemmets ideologi på husmorfilmernas innehåll? Husmorfilmerna och dess totala produktion på 31 filmer utgör studiens empiri. Materialet har studerats med uppsatsens frågeställningar som utgångspunkter för att sedan delas in i fyra underrubriker som har fått representera de teman som har varit återkommande i diskursen i samtliga husmorsfilmer: Husmodern i relation till familjen, husmodern i relation till folkhemmet, husmodern och förhållandet till hennes yttre samt husmodern i förhållande till yrkesarbetet. Dessa underrubriker representerar de olika aspekter av rollen som husmoder, som husmorsfilmerna repetitivt har förmedlats under studiens gång.  I filmerna påträffades en återkommande gestaltning av hur husmodern som roll bör vara. I inslagen, informativa såväl som reklam, så får hon representerar normgivande ideal om hur hon som kvinna ska utöva och praktisera sin roll. Husmorsfilmernas innehåll visar även på och ger konkreta exempel när det kommer till hur en lyckad husmor respektive en mindre lyckade husmor presenterar sig och agerar. Det blir tydligt att definitionen av en lyckad husmor är den som utövar och balanserar alla roller och ansvarsområden medan hon simultant ska balansera och ta hand om sin omgivning i form av familj och vänner. I slutdiskussion avhandlas husmodern som roll och hur den har skapats samt cementerats i hemmet då hennes funktion som hushållsarbetare inte bara har gynnat hennes nära omgivning utan även samhället strukturellt.