Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare konstruerar regnbågsfamiljer i förskolans verksamhet och vilka normer om familj som träder fram ur förskollärares berättelser. Studien vilar på det socialkonstruktionistiska perspektivet där kvalitativa intervjuer genomförts för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens resultat visar på att regnbågsbarn exkluderas i förskolan om regnbågsfamiljer inte inkluderas och konstrueras i verksamheten. I ett vidare perspektiv kan det innebära att regnbågsbarn i förskolan lider av ett utanförskap då de inte får sin familjebild bekräftad i verksamheten. Trots detta visar resultatet på en tydlig kärnfamiljsnorm i förskollärares berättelser / The aim of this study was to find out how preschool teachers construct LGBTQ families in preschool and what norms of family emerge from preschool teachers´ stories. The study rests on the social constructionist perspective where qualitative interviews were conducted to answer the study´s purpose and questions. The result show that LGBTQ children are excluded in preschool if LGBTQ families are not included and made visible. In a wider perspective this may mean that LBGTQ children in preschool suffer from socially alienation if they do not get their family construction confirmed in preschool. Despite this, the results show a clear norm of heteronormativity in preschool teachers´ stories

Denna studies syfte är att undersöka hur barns könsnormer synliggörs i mötet med barnlitteratur som ifrågasätter könsstereotypa roller, samt hur förskollärare bemöter och reflekterar kring barnens frågor och funderingar om könsnormer. I studien har jag utgått ifrån att studera en förskollärare och hens sätt att arbete med könsnormer kopplat till barnlitteratur. Metoden var observation av boksamtal med bilderboken Kenta och barbisarna (2006) och en intervju med förskolläraren som höll boksamtalet. Studien grundar sig i poststrukturalistiska teorier om kön och genus och lyfter upp begrepp som könsnormer och könsidentitet. Det huvudsakliga resultatet visar att barnens könsnormer kan komma till uttryck i mötet med barnlitteratur och i en social kontext som boksamtal. Resultatet visar även att det krävs en medvetenhet och kompetens hos förskollärare vid val av, och i arbetet med barnlitteratur. Förskollärarens performativitet och medvetenhet om bokens innehåll kan bidra till formandet av barnens uttalanden, tankar och åsikter.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring hur förskollärare anser att de arbetar med barns fysiska integritet i förskolan. Studien har genomförts genom att använda oss av strukturerade intervjuer, där fem förskollärare intervjuades. Studiens teori bygger på Baderstens (2004) förståelse av vad en normativ teori är, samt den normativa beskrivning som Skolverket gjort av hur integritetsarbete i förskolan bör gå till. Det är utifrån Skolverkets normativa beskrivning, vilket vi valt att benämna Skolverkets normativa metod, som insamlad data analyserats. Resultatet i vår studie visar att för att öka barns förståelse för sin egen och andras fysiska integritet, hjälper förskollärare barn att sätta gränser. Pedagoger behöver vara närvarande och lyhörda för att se signaler samt kliva in om ett barns gräns blivit överträdd. Resultatet visar även att respondenterna menar att kommunikation är viktigt för att utveckla en förståelse kring fysisk integritet. För att kunna respektera barns fysiska integritet visar resultatet att pedagoger behöver lyssna till varje enskilt barn. Det visar även att relationer är viktiga och att barnen ska känna trygghet till den vuxne, samt att barnen behöver får vara delaktiga i beslut som rör dem själva. Slutsatser utifrån studien är att arbetet med att respektera barns fysiska integritet samt utveckla barns förståelse för sin egen och andras fysiska integritet är nära sammanbundet. Har barnet en förståelse för fysisk integritet har barnet också lättare att respektera någon annans fysiska integritet.

Syftet med studien var att ta reda på och belysa drivande mekanismer bakom ungas beslut att utbilda sig, eftersom kunskapen om sådana mekanismer rentav kan användas för att utformaden framtida arbetsmarknaden. Vad är det som får unga i branscher utan krav på kompetens att studera och i vilken utsträckning avser de genom sin utbildning utökar sina möjligheter? Meden vald kvalitativ metodansats kan studien få svar på ställda forskningsfrågor genom en djupare kontextuell förståelse. För att besvara frågeställningar valdes semistrukturerade intervjuer med tematisk tendens då frågorna utformats efter studiens två teoretiska traditioner. De två teoretiska traditionerna som studien haft som ramverk är rationell valteori samt humankapitalteorin. Teorierna har sedan utgjort ett stöd för analysen av de sju semistrukturerade intervjuerna. Resultaten som framkom under studien ligger till större del i linje med de teorier som använts i vår studie. Resultaten visade bland annat på att respondenterna hade en förväntad bild över vilken avkastning de skulle få av sin utbildningsinvestering och att det var en mekanism som fått dem att utbilda sig. Vi belägger också att en kunskapsmättnad på det tidigare arbete låg bakom beslutet att utbilda sig ocherövra ny kunskap. Resultaten visade också att kostnader i form av minskad inkomst eller i tid vägts in i utbildningsbeslutet men att fördelarna det till trots bedömt som större och fått individen att studera. Inte minst hängde utbildningsbeslutet ihop med individens preferenser och personliga mål, på ett sätt som möjliggör att utbildningsbeslut kan ses som rationellt handlande. Resultatet visade att respondenterna i varierande grad var riskundvikande och genom utbildning då ansåg sig utöka sina möjligheter för framtida arbete eller andra bredare utkomster.

Denna studie syftar till att synliggöra hur F-3 lärare använder sig av skönlitteratur som ett komplement till övriga läromedel i SO-undervisningen, med särskilt fokus på hur de tänker kring att välja skönlitteratur samt på de värden och normer som representeras och reproduceras utifrån den valda litteraturen. Forskning visar att skönlitteratur kan öka elevers kulturella medvetenhet likväl som befästa kulturella stereotyper. En av anledningarna till att använda skönlitteratur som komplement till traditionella läromedel är att skönlitteraturen levandegör och därmed engagerar eleverna i de ämnen som avhandlas. Studiens slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential kring användandet av skönlitteratur inom SO-ämnet både som helhet och kring medvetenheten om vilka normer och värden de förmedlar och reproducerar. / <p>SO</p>

Transgender people still face various types of discrimination, threat and violence on a global level. Even though the work against this societal problem proceeds in Sweden, studies have shown that transgender people often feel disrespected and discriminated within the health care context. This study aims to find a deeper understanding of discrimination against transgender people within the Swedish health care system, by analyzing and interpreting the stories of nursing students on the treatment of transgender people. In addition to this, the study aims to understand which social norms and values that are taught to the students in relation to discrimination against transgender people, and how the students relate and present themselves in relation to the social norms and values.  In order to analyze the results of the study various theories and concepts are being used, such as queer theory, new institutionalism, stigma and Goffman’s dramaturgical perspective. The study is based on semi-structured interviews with eight nursing students, studying semester three to six at various universities in Sweden. The outcome of the study shows that three main norms and values seem to be of importance to the maintenance of institutional discrimination against transgender people within the Swedish health care system. These are the societal heteronorm, knowledge gap about transgender people, and stigmatization. The nursing students carry varying degrees of knowledge about trans gender people, but all participants seem to be open and receptive to the thought of meeting and caring for a transgender person in their future worklife.

Research has shown that studies on the impact of literature on the individual probably have been bigger than we previously thought. The 19th century writers had great power in influencing public opinion on current social issues. Well aware of their power, they used it to the maximum. Both the way they wrote, and the content, was adapted to relate and speak to the reader and maximise the literatures influence. This study is based on this statement and focus on author Marie Sophie Schwartz short stories. The study focuses at how women in the short stories viewed themselves and their role in society, in what ways they were included and excluded, how the outside world treated women who violated the current norms and ideals and what expressions/desires for change they expressed? These are some of the questions that are investigated in this study. The source material was processed through a qualitative and inductive method with a narrative approach. Furthermore, the material was coded based on the studies focus questions to be able to answer them. The survey shows that despite the fact that society’s norms and ideals are largely upheld, patterns and themes emerge that challenge this. One can clearly see the ambiguity in Schwartz’s message. Her own everyday life and prevailing norms and ideals are opposed to her own thoughts and opinions. The short stories give a glimpse of female emancipation, break prejudices about class differences and show that norm-breaking action do not always lead to misfortune and exclusion for the individual. Schwartz tried to show people that life is unpredictable and there is no manual to follow to be happy, which is completely contradictory from the common themes that appeared in the 19th century literature.

Samhället genomsyras av normer, värderingar och olika ideal om hur en kropp ska vara och se ut. I ämnet idrott och hälsa så är kroppen mer exponerad än i andra ämnen, och är i mer fokus både innan, i och efter aktivitet i undervisningssammanhang. Kroppen är alltid med elever på ett eller annat sätt genom att vi rör oss och upplever oss själva och andra på olika sätt. Detta kan i vissa fall leda till utmaningar med att hantera kroppen som ämnesinnehåll utifrån de normer och värderingar som finns om hur en kropp ska vara och se ut. Syftet med denna studie är att identifiera på vilka sätt kroppsideal kan träda fram i undervisningssammanhang i ämnet idrott och hälsa. För att besvara studiens syfte så formulerades två frågeställningar. Den första frågeställningen var ”På vilka sätt träder kroppsideal fram i undervisningssammanhang i ämnet idrott och hälsa i förhållande till samhällets normer?” och den andra var ”Hur hanterar idrottslärare kroppsideal i ämnet idrott och hälsa?”. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I studien intervjuades 8 stycken lärare med erfarenhet av arbete i årskurs 7–9. Studiens resultat visade att kroppsideal träder fram som en överförbar samhällsnorm, ett projekt, självkänsla och egen kroppsbild, en funktionell kropp och ett undervisningsmoment. Kroppsideal träder fram som något som är uttalat eller outtalat och visar sig bland annat när man talar om kroppen eller i samband med fysiska aktiviteter i idrott och hälsa. Resultaten visar att det finns svårigheter med att hantera kroppsideal som ett moment i undervisningen, på grund av att det finns en rädsla eller osäkerhet hos idrottslärare att de ska uttrycka sig fel om kroppen eller skapa oönskade beteenden hos eleverna som exempelvis ätstörningar. Trots att det finns en del svårigheter med att hantera kroppsideal som ett undervisningsmoment så finns det även möjligheter då idrottslärare kan ge elever redskap och verktyg till att främja en positiv kroppsbild. Ett annat resultat var att kroppsideal hanterasolika i undervisningen beroende på skola, lärare och vilken erfarenhet som läraren besitter

Studiens övergripande syfte är att få kunskap om barnskötares och förskollärares uppfattningar om förskolans demokratiska uppdrag. Studien inriktas mot hur de båda yrkesrollerna uppfattar att de transformerar läroplanens formulerade demokratiuppdrag. Utifrån dessa beskrivningar belyses demokratiuppdragets olika delar (om, för och genom demokrati) samt om någon del hamnar i förgrund respektive bakgrund i pedagogernas tal om demokrati i förskolan.  Läroplanen har som syfte att göra förskolans utbildning likvärdig i hela landet, pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget är på så vis av stor vikt för vilka demokratiska kunskaper barn ges förutsättningar för att skapa inom ramen för läroplanens centralt formulerade demokratiuppdrag.  Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med barnskötare och förskollärare och analyserades utifrån teman vilka blev synbara i analys av empirin. Studien utgår från ett läroplansteoretiskt perspektiv i vilken transformering av läroplanens formuleringar i realiteten fokuserades. Demokratiuppdraget analyserades även utifrån demokratiuppdragets tre delar, om, för och genom demokrati.  Utifrån studiens resultat framgår det att pedagogerna uppfattar demokratiuppdraget som genomsyrande för hela utbildningen där pedagogers förhållningssätt ses som av stor vikt för barns möjlighet till reellt inflytande. Pedagogerna uppfattar demokrati i förskolan som inflytande och delaktighet där barn har rätt att göra sin röst hörd och alla är lika värda tillsammans med både individens rätt till handlingsutrymme samt individesn delaktigeht i en gemenskap. Demokratiuppdraget uppfattas av pedagogerna som förberedande för framtida samhällsmedborgare likväl som att barn är samhällsmedborgare här och nu. Pedagogerna uppfattar att demokrati i förskolan mestadels sker i spontana situationer och att det som planeras blir formellla situationer vilka behandlar röstning och andra demokratiska procedurer. Studiens resultat visar att pedagogernas transformeringar utifrån läroplanens formuleringar sätter arbete genom demokrati i förgrund och att lärande om demokrati och mänskliga rättigheter samt förberedande för framtida samhällsmedborgare hamnar i bakgrund. Utifrån dessa delar uppfattas demokratiuppdraget som en helhet, vilka växelverkar med varandra, även om pedagogerna uppfattar att deras förhållningssätt är av största vikt. Studiens resultat påvisar att pedagogerna uppfattar demokrati som både besluts - och livsform.

I förskolan idag sjungs det sånger av nyare och äldre karaktär där synen på barn genomsyrar texterna i sångerna. Det finns dock inte särskilt mycket forskning kring vad som sjungs och varför. Denna studie har som syfte att jämföra synen på barn i musik, genom att jämföra sånger som sjöngs under perioden då barnstugeutredningen ägde rum i Sverige och sånger som sjungs idag. Inledningsvis kommer jag att ge en kort introduktion till vad som inspirerat mig till att skriva denna studie och ge en övergripande genomgång av förskolans historia. Metoden som jag har använt mig av är kvalitativ, där jag gjort ett urval av tio sånger som har analyserats utifrån föreställningar av genus och etnicitet i synen på barn. I analysdelen problematiserar jag de sånger som valts för studien och normerna som reproduceras i dem genom olika teoretikers genus- och etnicitetsperspektiv. Det kommer att ges en definition av begreppet intersektionalitet som även kommer att användas i analysdelen. Resultatet i studien visar en hel del normer som reproduceras genom sånger. Diskussionsdelen ger sedan förslag på potentiella förändringar för att förskolan ska uppfylla de krav som står i läroplanen.